|
Framsida > Aktuellt > Inlägg
|
Arpad Horvath: Hållbarhet i byggda miljön - ett paradigmskifte i vår generation |
|
Inlägg 19.3.2008
När arbetet med att bygga motorvägsnätverket i USA sattes igång med särskild lagstiftning år 1956, så var det förutbestämt att bli det största infrastrukturprojekt världen nånsin hade sett. Förväntningarna var höga: det skulle höja USA:s försvarsberedskap (genom att tillhandahålla goda motorvägar för militära manövrer) och även skapa ett nätverk för handel mellan de olika delstaterna. |
 |
När motorvägsnätverket väl var klart, omkring 37 år och över 400 miljarder dollar senare, så hade det överträffat alla dessa förväntningar. De nya motorvägarna som korsar Amerika från öst till väst och norr till söder, har avsevärt bidragit till en ökning av produktiviteten inom den amerikanska industrin vars like man aldrig tidigare hade skådat (enligt en del rapporter hade de bidragit med 31 procent till produktivitetsökningen under slutet av 1950-talet, 25 procent under 1960-talet och 7 procent under 1980-talet [Economist 2008]). Motorvägarna har skapat mer möjligheter än någon hade kunnat förutse, och dessutom förändrat livet i Amerika för alltid.
Amerika – och resten av världen – är i behov av banbrytande investeringar i den byggda miljön på en skala och med en relevans lik den som det amerikanska motorvägsnätverket företräder. I och med att infrastrukturen utgör ryggraden för varje samhälles funktionsduglighet, så är dess mission att bidra till framsteg och till civilisationens naturliga utveckling. Detta kräver att infrastrukturen förnyas periodvis.
1990-talets främsta infrastrukturinvestering var den världsomspännande spridningen av internet, vilket hade en stor inverkan på hur vi lever, arbetar och roar oss på fritiden. Precis som de amerikanska vägnätverket i tiderna har internet skapat nya jobb men också utplånat jobb, öppnat nya perspektiv, skapat nya aktiviteter, ökad produktiviteten, fört många av oss ut på virtuella resor och nätverkat hela världen i Second Life. Internet blev hela världens supermotorväg mycket snabbare än de amerikanska motorvägarna i tiderna sammanlänkade Förenta Staternas avlägsnaste hörn. Elektronik- och telekommunikationsindustrierna blev en del av de industrier som håller vår infrastruktur i gång.
Nu behöver vi ett nytt paradigmskifte för vår byggda miljö: hållbar utveckling. Varje enskild del av våra byggnader, transport-, vatten- och avlopps-, energi-, internet- och andra infrastruktursystem kräver energi, i stora mängder. Vi håller snabbt på att inse vilket oerhört stort ekologiskt fotavtryck vårt samhälles byggda miljö egentligen lämnar: utsläpp av växthusgaser, giftiga utsläpp till vattendrag, vattenkonsumtion och föroreningar, avfall, hälsoeffekter på både människor och miljö och mycket mer. Genom att tillämpa livscykelbedömning, en systematisk metod för att uppskatta miljöinverkan vid varje stadium i livscykeln, har vi kommit fram till att byggnader, transport, samt vatten och avloppssystem står för den största användningen av energi, vatten och råvaror i världen. Infrastruktur som en gång i tiden uppfattades som ett stort framsteg (t.ex. motorvägsnätverket vi talade om tidigare) har blivit något som folk vill undvika (vem vill bo vid en motorväg?).
Vad ska vi göra för att rätta till detta sakernas sorgliga tillstånd för miljön? Det behövs mer kunskap och snabbare aktion. I ett läge där andra industrier försöker ta reda på vad deras ekologiska fotavtryck är och förbättra situationen (t.ex. industrier som påverkas av EU:s gränser för hur mycket koldioxid energiintensiva industrier får släppa ut och begränsningarna på svaveldioxid i USA), är det hög tid för infrastruktursektorn att organisera sig och införa hållbar utveckling. Den byggda miljön har enorma utmaningar men även stora möjligheter att se fram emot. Största delen av den energi vi förbrukar genom att bygga, driva, upprätthålla, avveckla och avsluta infrastruktur består av fossila bränslen. Noggrant utvalda, framställda och använda biobränslen kan ge oss möjligheten att minska vårt behov av fossila bränslen. Projekt i stor skala så som Institutet för energi och biovetenskaper vid University of California, Berkeley torde också föra med sig genombrottsteknologi för infrastruktur.
Vi måste undersöka den byggda miljöns produktionskedjor för att räkna ut hur råvaror, utrustning, produkter och tjänster kan framställas med minskad miljöpåverkan innan de blir en fast del i olika infrastrukturer. Vi måste utbilda dagens studenter och framtidens ledare av vårt samhälle i hur man kräver och uppnår högsta möjliga miljöstandard i företagen inom den byggda miljön som de i framtiden kommer att driva, finansiera och styra. Vi måste stödja dagens forskare och undervisa morgondagens forskare så att de bättre förstår de komplicerade och föränderliga system som samhällets infrastruktur utgör idag.
Den nya paradigmen är: Framtiden måste baseras på hållbarhetens princip. Det är den viktigaste investering vi har gjort hittills. Hur långt kommer den att föra oss?
Arpad Horvath, Ph. D.
Associate Professor University of California, Berkeley
Department of Civil and Environmental Engineering
Arpad Horvath är biträdande professor inom programmet för ingenjörsvetenskap och projektledning, avdelningen för väg- och vattenbyggnads- samt miljöteknik vid U C Berkeley. Hans främsta forskningsintressen gäller utveckling av metoder och verktyg för miljöanalys och ekonomisk analys av civila infrastruktursystem, främst för byggnadsindustrin och den byggda miljön. Hans forskning har fokuserat på miljökonsekvenserna av byggnad, elektronik och olika serviceindustrier, skapande av modeller för livscykelvärdering med stöd av miljömässigt utvidgad ekonomisk input-outputanalys och miljöprestationsmätning. Arpad Horvath är ledare för Consortium on Green Design and Manufacturing (CGDM) och medarbetande redaktör vid ASCE:s Journal of Infrastructure Systems.
Källa: America’s Splurge,”The Economist, 14.2.2008.
|
| |
|
|
|
| Skriv ut | Högst upp på sidan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|