|
Framsida > Aktuellt > Inlägg
|
Petri Lehto: Användarorientering – en ny utmaning för innovationspolitiken |
Inlägg 27.5.2009
|
Vad är användarorientering?
Vad innebär integrering av användarorientering i innovationspolitiken helt konkret? Dessa frågor tas upp under genomförandet av innovationsstrategin som pågår för närvarande. |
 |
Under arbetet på den nationella innovationsstrategin år 2008 framgick det snart att användarorientering, en faktor som på många sätt får en allt starkare position i företagens innovationsverksamhet, är en konkurrensfördel som i fortsättningen måste införas som ett centralt element i den nationella innovationspolitiken. Innovationsstrategin definierade emellertid inte i detalj vad användarorientering är och innehöll inte heller några linjedragningar om vad användarorientering som en integrerad del av innovationspolitiken konkret skulle kunna innebära. Avsikten är att ta upp dessa frågor i anslutning till verkställandet av strategin, som pågår som bäst.
Användarorientering är ingen nyhet i företagens affärsverksamhet eller inom den akademiska forskningen – en del av affärsverksamheten har i någon mån alltid varit användarorienterad, och även forskningen har identifierat detta element. De ekonomiska och tekniska förändringsfaktorerna har emellertid kraftigt ökat användarorienteringens betydelse för företagens konkurrenskraft.
Företagen kan dra nytta av användarna som källa till kunskap, men också som producenter av kunskap. Enskilda användare och användargrupper utgör emellertid inte enbart en viktig resurs för företagens innovationsverksamhet. De är också aktörer som producerar självständiga innovativa lösningar som för dagens samhälle framåt.
Informations- och kommunikationstekniken har haft en särskilt viktig roll vid insamlandet av användarinformation och produktionen av nya idéer, eftersom den har gjort det möjligt att i klart högre grad integrera användare och användargrupper i företagens innovationsverksamhet.
Eftersom mycket tyder på att det är möjligt att uppnå nya konkurrensfördelar genom användarorientering, har man hävdat att innovationspolitiken borde bidra till att förbättra företagens förutsättningar att utnyttja användarna som en del av sin innovationsverksamhet. Användarorienterad innovationspolitik är även internationellt en så ny tanke att den inte ännu har någon allmänt accepterad definition. Arbets- och näringsministeriet har emellertid inlett arbetet på en definition som utgår från att en användarorienterad innovationspolitik främjar innovationsverksamhet som bygger på användarnas behov och på en systematiskt utökad delaktighet för användare inom både den privata och den offentliga sektorn.
Innovationspolitiken saknar tills vidare systematiskt utvecklade verktyg som främjar användarorientering. Faktorer som påverkar användarorienteringen, exempelvis IT-infrastrukturens öppenhet, omfattning och användarkostnader, har hittills utvärderats utifrån andra mål. Inte heller utbildningsmålen har definierats ur denna synvinkel. Det finns just inga studiehelheter som kombinerar exempelvis kulturantropologi och affärsverksamhet. Emellertid håller användarvänlighet klart att bli ett tema för forskningen och utvecklingen vid Aalto-universitetet, som just nu håller på att grundas.
Det är bra att vidareutveckla utbildningen, men man borde också uppmuntra företagen att utforska de fördelar som användarorienterad innovationsverksamhet medför, så att utbudet av utbildning kan möta efterfrågan. Ytterligare ett viktigt utvecklingsobjekt inom innovationsverksamheten är de offentliga stöd- och finansieringstjänsterna, i vilka användarorientering bör integreras i enlighet med tvärsnittsprincipen. Användare eller användargrupper har ännu inte beaktats på något sätt exempelvis i finansieringsprogrammet för innovationsverksamheten.
Användarorienterad innovationsverksamhet gäller inte bara den privata sektorn. Det är möjligt att skapa offentliga tjänster från exakt samma utgångspunkter. På detta område har arbetet ännu inte börjat, eftersom servicesystemet är mycket producentcentrerat. Användarorienterade verksamhetsmetoder skulle innebära att kommuninvånarna ges bättre möjligheter till medbestämmande i beslut om tjänster, att man går in för serviceutformning och skapar ökade möjligheter att välja mellan fler serviceleverantörer. För att stödja allt detta borde kommunernas IT-system vara kompatibla, så att det skulle vara möjligt att erbjuda kommuninvånarna mervärde oavsett var de befinner sig.
Utvecklingsbehoven är enorma. Vi har emellertid ett stort socialt kapital och en hög utbildningsnivå, en låg samhällelig hierarki och en låg tröskel för samarbete. De utgör samhälleliga konkurrensfördelar för oss och gör det möjligt för oss att omvandla den användarorienterade innovationsverksamheten till ett verkligt redskap för en reform av innovationspolitiken.
Petri Lehto
Industriråd
Arbets- och näringsministeriet
Pol.dr Petri Lehto arbetar vid Arbets- och näringsministeriet som industriråd med ansvar för efterfråge- och användarorienterad innovationspolitik. Han har tidigare varit anställd bland annat vid Handels- och industriministeriet, Finlands representation vid OECD och Konkurrensverket. Hans doktorsavhandling behandlade företagens konkurrensstrategier.
|
| |
|
|
|
| Skriv ut | Högst upp på sidan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|