|
Framsida > Aktuellt > Inlägg
|
Markku Mikola: Smakskolan stödjer barnens fostran till modiga smakare och konsumenter |
Inlägg 4.6.2010
En del av dagens människor har förlorat sitt naturliga förhållande till maten och ätandet. Man ser kanske ätandet endast som ett sätt att ladda batterierna, kvaliteten och kvantiteten spelar inte någon större roll. Att äta kan också kännas genant, eftersom man kan bli tjock. Att äta kan vara en fråga om kontroll, att räkna intaget av kalorier och fiber. Att äta kan vara en njutning – ibland måttlig, ibland överdådig. Att äta kan också vara något som man gör vid sidan av någonting annat, t.ex. då man tittar på tv eller sitter vid datorn, och då kan man av misstag äta alldeles för mycket.
Smakskolan deltar i arbetet för att normalisera förhållandet till ätandet och för att återupprätta matens status. Det ursprungligen franska konceptet ger barnen nya upplevelser genom att syssla med mat och äta. Metoden, som internationellt är känd under namnet SAPERE, utformades för att stödja barnens utveckling till modiga och fördomsfria smakare. Den internationella SAPERE-organisationen stödjer verksamheten i olika länder.
Sitras Kost- och näringsprogram har stött utarbetandet av undervisningsmaterial i smakskolan för deltagare i olika åldrar. När programmet avslutades vintern 2008 hade man gett ut finskspråkigt material för Smakskolan för barn i högstadieåldern, lågstadieåldern och förskoleåldern. I dag, ett och halvt år senare, finns det läromaterial t.o.m. för skolelevernas klubbar.
Vad är Smakskolan?I Smakskolan använder man alla sinnen vid inlärningen. Övningarna går ut på att känna, titta, dofta och smaka. Man talar om de olika sinnena och hur de inverkar på ätandet. I övningarna studeras olika födoämnesgrupper, födoämnenas ursprung och olika sätt att tillreda maten. Man får också träna sin förmåga att beskriva och förmedla sinnesintrycken. Allt detta både skapar variation i ätandet överlag och fostrar eleverna till konsumenter med omdöme och förmåga att ge kritik.
Vuxna kunde också ta lärdom av dessa övningar: det är viktigt och njutningsfullt att koncentrera sig på att äta och inte bara stoppa in mat i munnen. Hur ofta tänker vi på att en del av ätandet stimulerar hörseln? Hur skulle knäckebröd smaka om det inte skulle knastra i tänderna? Hur smakar röd mjölk – alltså inte den fetare mjölken i röd kartong, utan mjölk som är röd till färgen. Luktens roll blir man medveten om varje gång näsan är så täppt att man inte känner någon lukt – och ingen smak heller. När man spinner vidare på detta, inser man att en stor del av smaken i själva verket är dofter. Knip fast näsan medan du smakar på maten, så märker du att maten inte egentligen smakar så mycket. Lenheten i majonnäs och fil är en förnimmelse i känselsinnet. Men smaken då? Med hjälp av endast smaksinnet kan man urskilja fem grundsmaker: sött, salt, surt, beskt och umami. De fyra första är rätt så självklara men den femte, umami, är svårare – den är som smaken i kött.
Näringsfostran kan vara ett mycket känsligt tema för barn och unga i alla åldrar. Också här är Smakskolan ett verktyg: ett naturligt sätt att tala om ätandet utan att älta näringsämnen och kalorier. Ett glatt och undersökande grepp hjälper barnen att modigt pröva på nya maträtter. Detta glädjer säkert många föräldrar till barn i lekåldern. Användningen av mat och sinnena i undervisningen ger det växande barnet vägkost för att växa upp till en medveten person som förhåller sig naturligt ätandet – både de positiva sidorna och begränsningarna.
Hur går Smakskolan vidare?Programmet för främjande av finländsk matkultur SRE har aktivt understött Smakskolan-konceptet genom att stödja flera av projekten SRE har också understött andra projekt som utnyttjat resultaten av initiativen under Kost- och näringsprogrammet.
Hushållslärarförbundet håller på att anpassa Smakskolan för elever i de lägre årskurserna och tar också fram nya läromedel. Marthaförbundet arbetar för undervisningen på svenska genom sitt projekt "SMACK – med smak för livet".
Klubbcentralen rf har utarbetat instruktioner för användningen av Smakskolan i klubbar för skolelever, samtidigt som den bistår lärare som vill införa metoden i sin undervisning.
I år kommer SAPERE-metoden att införas inom småbarnsfostran i sju kommuner i Mellersta Finland samt i Åbo vid ca 30 enheter, både i daghem och familjedagvård.
Oavsett om man vill kalla metoden Smakskolan eller SAPERE, förefaller det som om den har hittat god grogrund bland barnen och ungdomarna i Finland.
Författaren är doktor i livsmedelsvetenskaper och intresserad av att äta och att smaka.
|
| |
|
|
|
| Skriv ut | Högst upp på sidan |
|
|
Markku Mikola
|
|
|
|
|
|
|
|