Foto: Topias Dean, Sitra

Publicerad 06.03.2020

Hur gjordes Megatrender 2020-uppdateringen?

Arbetet Megatrender 2020 utgår från tidigare rapporter, arbete i workshoppar och en megatrendenkät. Som ramverk för tolkning har använts PESTEC-kategorisering, tre-horisont-metoden och framtidsorienterad dialektik.
Författare
Författarens profilsida: Mikko Dufva
Leading Specialist, Foresight, Sitra
Mikko Dufva is Sitra's leading foresight specialist. In his work, he examines future trends, the tensions between these trends and mental images connected with the future.

Futurist Elina Hiltunen har sammanfattat träffande att förutsägelse = fakta + fantasi. Granskningen av megatrender fokuserar på fakta. Jag lägger emellertid till två extra funktioner i Hiltunens framtidsekvation: till fakta hör tolkning av dem och fantasin styrs av tankemodeller. Det finns fakta om nuvarande förändringar och deras historiska utveckling, och utifrån detta kan man bedöma den fortsatta utvecklingen med varierande säkerhet. Mer intressant är det emellertid att fundera över förändringarnas konsekvenser, förbindelser och betydelse, och här får tolkning en större roll.

Megatrenderna innehåller i sig inga överraskningar, så det centrala är olika perspektiv på dem. För denna utredning gick vi under våren och sommaren 2019 igenom cirka tjugo trendrapporter som kommit ut på sistone. Utifrån detta togs fram en preliminär skiss över teman som man sedan fokuserade på. Skissen kompletterades med otaliga andra rapporter som anges i källförteckningen.

Vid val av teman och uppfattning av helheter användes tre ramverk. Den första är PESTEC-kategorisering, dvs. beaktande av politiska, ekonomiska, sociala, teknologiska, miljörelaterade och kulturella utvecklingsriktningar. Därmed säkerställdes att de teman som valts till utredningen tar hänsyn till olika perspektiv.

För att uppfatta förändring användes tre-horisont-ramverket. Det lämpar sig särskilt för att beskriva systemiska förändringar. Eftersom de nuvarande megatrenderna utmanar det nuvarande samhället och aktuella operativa modeller på många sätt, var det nyttigt att försöka uppfatta vilka slags tryck som gäller nutid, hur de nya operativa modellerna syns i den närmaste framtiden och vilka vyer på lång sikt som kan skönjas.

Med hjälp av tre-horisont-modellen kan man placera svaga signaler och visionen som en tydligare del av megatrendanalysen. Om det i megatrenderna är fråga om större förändringar, beskriver visionen det önskvärda tillståndet efter förändringarna. De svaga signalerna är åter tecken på hur framtiden på lång sikt redan är närvarande i nuet.

Som ett tredje ramverk användes framtidsorienterad dialektik, dvs. analys av spänningar mellan förändringar. Då två eller flera utvecklingsprocesser möts uppstår ett framtidstillstånd där den fortsatta utvecklingsriktningen är öppen. Om en utvecklingsprocess är avsevärt starkare än de övriga, kanske den fortsätter endast lite förändrad, och de andra utvecklingsriktningarna liksom sugs upp av den (absorption). Å andra sidan kan utvecklingsriktningarna frambringa en ny riktning som bidrar till att lösa spänningen (syntes). Det är också möjligt att utvecklingsriktningarna stannar i ett spänningstillstånd och därmed utgör tillsammans en egen motstridig helhet (parallaxklyfta).

Temana och förändringar, osäkerhetsfaktorer och spänningar som ingick i analysen behandlades i flera interna workshoppar i Sitra. Det ordnades även en enkät som var öppen för alla för att komplettera dessa och trendrapporterna. I enkäten ombads respondenterna räkna upp tre förändringar, tre osäkerhetsfaktorer och tre spänningar. Dessutom gavs möjligheten att lämna öppen respons. Det kom totalt 144 svar och de stärkte de val som gjorts och påverkade bland annat formuleringar och fokusområden. Enkätens resultat har rapporterats separat.

Vad handlar det om?