Beräknad läsningstid 3 min

Användningen av information i lagstiftningsarbetet är oklar – utredning föreslår experter på utveckling till riksdagen och statsrådet

Beslutsfattandet och stiftandet av lagar borde göras klarare och öppnare så att förtroendet för demokratin bevaras i en allt mer komplicerad värld. I beslutsfattandet är medborgarnas roll som informationsproducenter numera liten.

Kuvitus: Topias Dean, Sitra

Författare

Jukka Vahti

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad

Riksdagsledamöternas möjligheter att utnyttja information i beslutsfattandet beror i hög grad på varje riksdagsledamots och riksdagsgrupps praxis och förmågor. Detta beror bland annat på att det i riksdagen inte finns någon institutionell informationsproduktion som stöder lagstiftningsprocesserna, att praxis för registrering av information varierar och att det under lagstiftningsprocessen inte uppstår något gemensamt kunskapsunderlag i samarbetet mellan statsrådet och riksdagen.

Av dessa orsaker saknar såväl beslutsfattarna som medborgarna en realtidsvy över hur lagstiftningsprocesserna framskrider och vilken information besluten grundar sig på. Detta begränsar också medborgarnas möjligheter att delta.

Uppgifterna framgår av en utredning som Sitra publicerat i dag om hur information används i beslutsfattandet. Utredningen stöder för sin del riksdagens reformarbete och projektet Kunskapsstöd för beslutsfattandet (Päätöksenteon tietotuki), vars mål är att kartlägga förändringar i representanternas informationsmiljö och skapa riktlinjer för utvecklingen av kunskapsstödet till riksdagsledamöterna.

Enligt Antti Kivelä, direktör för Sitras tema Förnyelseförmåga, är det viktigt att utveckla informationsanvändningen och förbättra transparensen i lagstiftningen, eftersom mängden information ökar snabbt samtidigt som de ärenden som behandlas och världen blir allt mer komplicerad. Kivelä är också medlem i riksdagens förnyelsearbetsgrupp.

”Brådskan som beror på att riksdagsledamöternas arbete är splittrat och mängden information är stor och svår att använda kan leda till att riksdagsledamöterna söker sin information där det är lättast att hitta den, till exempel via sökmotorer på internet eller sociala medier. Informationsanvändningen i lagstiftningen och beslutsfattandet borde göras klarare och för detta ändamål borde experter på kontinuerlig utveckling av processerna utses både till riksdagen och statsrådet, säger Kivelä.

Nya tjänster och verksamhetssätt utvecklas i riksdagen

Utredningen inleddes i januari 2020. För utredningen intervjuades cirka 40 personer som har en central roll i lagstiftningsprocessen. Till de intervjuade hör riksdagsledamöter, anställda vid riksdagsgruppernas kanslier, statssekreterare samt specialmedarbetare, centrala tjänstemän från riksdagen och statsrådet samt representanter för närstående forskningsorganisationer.

Riksdagens informations- och kommunikationschef Antti Rautava säger att utredningen är mycket nyttig med tanke på utvecklingen av riksdagens kunskapsstöd.

”De utmaningar i användningen av information som framkommit i intervjuerna hjälper oss att förstå riksdagsledamöternas och gruppkansliernas vardag. Inom ramen för projektet Kunskapsstöd för beslutsfattande utvecklas nya tjänster och verksamhetssätt som syftar till att svara på dessa”, säger Rautava.

Projekti

Folkstyrets grundrenovering

Målet är att stärka Finlands ställning som demokratins modelland med förnyelseförmåga. Detta förutsätter beslutsfattandets, regeringens  och delaktighetens systemiska förändring.

Författare

Jukka Vahti

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?