nyheter
Beräknad läsningstid 5 min

Blir Finland 2020-talets rättvisa Silicon Valley? – Intresset för hälsodata och coronaappen får finländarna att skilja sig från mängden

Enligt en internationell enkät som Sitra lät genomföra finns det klart fler människor som har använt smarta enheter för självmätning i över fem år än i referensländerna Frankrike, Nederländerna och Tyskland.

Författarna

Jukka Vahti

Projektledare, Digital makt och demokrati

Publicerad

Finländarna är entusiastiska användare av smarta enheter för att mäta sin egen hälsa jämfört med nederländarna, fransmännen och tyskarna. I Finland har 15 procent använt smarta enheter för självmätning i över fem år, vilket är betydligt mer än i de övriga länderna. Nästan hälften av finländarna (48 procent) vore också beredda att dela sina egna hälsodata till exempel för forskningsprogram.

Enkäten genomfördes av Kantar TNS Oy i juni–juli 2020 i Finland, Frankrike, Nederländerna och Tyskland. Enkäten hade sammanlagt över 4 000 respondenter, dvs. 1 000 personer från varje land. Sitras ledande expert Tiina Härkönen säger att finländarnas positiva inställning till data och teknologi borde förvandlas mer effektivt till en resurs.

”Enligt många indikatorer är Finland redan en föregångare vad gäller individens positiva inställning till teknologi och digital kompetens samt samhällets tjänster i anknytning till dem. Därför bör man uttryckligen hos oss satsa på att skapa sådana tjänster inom en människoorienterad dataekonomi Människoorienterad dataekonomi En modell som identifierar vilken grundläggande betydelse människor och deras behov har för en fungerande dataekonomi. Individerna ses inte enbart som objekt om vilka data samlas in, utan som aktiva deltagare, vars individuella, berättigade behov man respekterar och lyssnar på i dataekonomin. Öppna termsidan Människoorienterad dataekonomi som utgår från förtroende. Enligt enkäten har Finland och finländska företag bra utgångspunkter att bli 2020-talets nya, rättvisare ”Silicon Valley”, säger Härkönen.

Välbefinnandemätning har lett till livsstilsändringar

Hälften av alla som besvarade enkäten använder olika slags välbefinnandemätare eller -applikationer. Användningen av enheter såsom aktivitetsarmband och smarta ringar har ökat särskilt under de två senaste åren. Mätningen håller fortfarande på att öka, eftersom en femtedel av användarna har börjat användningen inom sex månader före enkäten.

I nuläget upplever de som mäter sitt välbefinnande att uppmätta data har gett dem många fördelar. 40 procent av alla respondenter berättar att de har blivit motiverade att motionera mer eller bättre, och nästan en femtedel, 19 procent, har ändrat sina kostvanor och börjat äta mer hälsosamt.

Det är bråttom med lösningar – coronakrisen stärker spänningarna i anknytning till teknologi och data

Uppfattningen om finländarna som en nation med en positiv inställning till digitalisering och teknologi har under de senaste månaderna fått bekräftelse även tack vare populariteten av Coronablinkern som berättar om exponering för coronaviruset: i slutet av september hade över två miljoner finländare laddat ner applikationen. Detta är en betydligt större andel av befolkningen än i de flesta andra länder som använder någon slags spårningsapplikation.

Coronaspårning och självständig mätning av välbefinnande kopplas på många sätt till globala frågor om koncentrationen av dataanvändning och teknologiutvecklingen. Sitra uppskattar att en av de megatrender som allra kraftigast ändrar världen är att teknologin kopplas allt mer övergripande till vår vardag. Utvecklingen medför spänningar till exempel i fråga om vem som får bestämma om teknologins utveckling och på vems villkor samhället och de tjänster som det producerar hädanefter utvecklas. Tills vidare har den största delen av data som producerats av personer samlats hos några internationella teknologijättar. Coronakrisen tycks ytterligare underblåsa dessa spänningar.

Ett praktiskt exempel på detta är den diskussion som uppstått under de senaste veckorna om vad det innebär för den nationella suveräniteten att man i stor omfattning har varit tvungen att ta fram de applikationer för coronaspårning som används i olika länder baserat på Googles och Apples lösningar. Man fick nyligen fler exempel på vilken avgörande viktig roll dataanvändningen och informationsflödet har i hanteringen av epidemin ur resultaten från ett pilotprojekt som startades och finansierades av Sitra. Resultaten gavs ut nyligen och av dem framgår att de nuvarande tillvägagångssätten inom hälsovården, informationsflödet och praxisen för kundkommunikation är otillräckliga i en epidemisituation som är värre än i nuläget.

”Finländarnas positiva inställning till teknologi utgör en stabil grund för att utveckla lösningar också för hantering av coronaepidemin. Finland kan och måste visa vägen då man tar fram spelregler, teknologiska lösningar och framgångshistorier för 2020-talets rättvisa datamarknad. Vi har ett försprång vad gäller att lösa problem som berör hela världen”, konstaterar Jaana Sinipuro, chef för Sitras IHAN-projekt.

Enkäten Bärbara smarta enheter:
Sitra utredde användningen av smarta enheter som utvecklats för självmätning och människors attityder till de data som dessa producerar och utnyttjande av dem med hjälp av en webbenkät. Enkäten gällde inte utrustning inom hem- och sjukvård, utan fokuserade främst på användningen av aktivitetsarmband eller motsvarande enheter, smarta ringar, smarttelefoner och applikationer. Mer information om resultaten finns i den sammanfattande artikeln och hela undersökningen.

Enkäten genomfördes som en del av Sitras IHAN-projekt, där man bygger en grund för en rättvis dataekonomi Rättvis dataekonomi Det delområden inom ekonomi som fokuserar på att skapa tjänster och produkter som utgår från data etiskt. Rättvis betyder att individernas rättigheter skyddas och att alla intressentgruppers behov beaktas i dataekonomin. Öppna termsidan Rättvis dataekonomi . I den utgår framtidens framgångsrika digitala tjänster från förtroende och skapar värde för alla.

Vad handlar det om?