Kuva: Laura Toropainen / Sitra

Publicerad 08.07.2020

Färsk undersökning: Över hälften av finländarna tror att vetenskapens och expertisens betydelse kommer att öka efter coronakrisen

Av de som besvarat en enkätundersökning som Sitra låtit genomföra, tror majoriteten att spänningarna och konflikterna mellan olika samhällsgrupper kommer att öka i ekonomiska och sociala frågor efter coronakrisen. Samtidigt verkar förtroendet för många institutioner ha vuxit under coronavåren.
Författare
Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Av de finländare som svarat på enkätundersökningen som Sitra låtit genomföra, tror 61 procent att vetenskapens och expertisens betydelse kommer att öka efter coronakrisen. Över hälften av de svarande, 54 procent, tror också att spänningarna och konflikterna mellan samhällsgrupperna i ekonomiska och sociala frågor kommer att öka. 42 procent av de svarande tror att övervakningen av medborgarna på grund av coronaviruset kommer att öka också efter krisen.

Färre, 29 procent, anser dock att coronaviruset särskilt skulle kunna öka folks vilja att donera pengar eller annan hjälp till behövande som en följd av coronaviruset. Ännu färre, 18 procent av de som svarat, tror att människors vilja att delta i politisk verksamhet kommer att öka efter krisen, även om det bland de yngsta av de svarande, det vill säga 15—24-åringarna, fanns fler, 28 procent, delade denna uppfattning.

Dessa uppgifter framkommer av en enkätundersökning som Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering låtit utföra. I undersökningen utredde man medborgarnas syn på centrala faktorer för den finländska demokratins framtid, så som coronakrisens förmodade effekter på samhället, människornas egen villighet till påverkan och deltagande, samt uppfattningar om de nuvarande partierna och deras verksamhet. Syftet med medborgarenkäten var att inhämta kunskap till stöd för utvecklingsarbetet av demokratin, samt för att stärka medborgarnas möjligheter till deltagande och påverkan.

”Resultaten berättar åtminstone att många finländare bedömer att coronakrisen kommer att ha långvariga samhälleliga effekter och å andra sidan också att folk önskar att de beslut som påverkar deras framtid ska grunda sig på forskning”, säger Antti Kivelä, direktör för Sitras tema Förnyelseförmåga.

Förtroendet för de flesta institutioner har ökat, men större inflytande för experterna önskas

Enkätundersökningen genomfördes av TNS Kantar. Enkätens material representerar Finlands befolkning i åldrarna 15–85 år. Undersökningen genomfördes under tiden 29.4—8.5. 2020 och i den deltog 3 832 personer i ett urval avsett att återspegla befolkningen.

I den omfattande enkäten utreddes även människornas förtroende för olika samhälleliga institutioner samt vilka aktörer finländarna skulle önska hade mer inflytande än i nuläget. Förtroendet för republikens president, som redan innan var högt, har enligt enkäten vuxit ännu mer under coronavåren: År 2017 sade sig 32 procent av finländarna ha mycket högt förtroende för republikens president; nu var siffran uppe i hela 40 procent. För regeringsinstitutionen hade nu 13 procent mycket högt förtroende och 47 procent av finländarna ganska högt förtroende, då motsvarande siffror 2017 var fem och 30 procent. Också förtroendet för riksdagen och media ser ut att under våren 2020 ha vuxit jämfört med tidigare år.

På frågan om vilka aktörers samhälleliga inflytande som borde öka, ansåg 37 procent av finländarna att experternas samhälleliga inflytande borde öka, 33 procent skulle öka presidentens inflytande och 28 procent skulle öka inflytandet för medborgarna själva.

De politiska partierna återfinns långt nere på listan i enkäten. Endast tre procent av de svarande uppger att de har väldigt hög tillit till partierna, 27 procent uppger att de har en ganska hög tillit, 48 procent säger att de inte har en vidare hög tillit till partierna och 13 procent saknar helt tillit till partierna. Endast fyra procent av de svarande skulle vilja öka partiernas samhälleliga inflytande, 59 procent skulle vilja hålla kvar partiernas inflytande på samma nivå som tidigare och 25 procent anser att partiernas inflytande bör minskas.

Ladda ner enkäts rådata i Excel-formen eller observera presentation av rådata (på finska).

Enkäten har genomförts på uppdrag av Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering. De övriga delarna i den omfattande enkäten publiceras i slutet av juli och början av augusti. I dem berättas närmare på vilka sätt och i vilka saker finländarna själva vill vara med och påverka, samt hur finländarna ser på partiverksamheten och partiorganisationerna.

Syftet med projektet Folkstyrets grundrenovering är att stärka Finlands ställning som demokratiskt föregångsland med förnyelseförmåga.  Detta förutsätter en systemisk förändring av beslutsfattandet, förvaltningen och delaktigheten.

Vad handlar det om?