Vad var egentligen skillnaden mellan riksdag, riksdagsgrupp och parti – och varför är det viktigt?

Parlamentsgruppen, i Finland riksdagsgruppen, består av riksdagsledamöter från samma parti. Riksdagsgruppen och partiorganisationen är alltså inte samma sak, trots att de i medborgarens ögon ofta ser ut som en och samma organisation. Deras verksamhet styrs av olika lagar.

Partierna och parlamentsgrupperna har närmat sig varandra klart i alla nordiska länder. En anledning till detta är att rytmen i dagspolitiken har blivit snabbare. Partierna är långsamma när det gäller att reagera på dagsaktuella frågor, och därför får riksdagsgruppen bestående av riksdagsledamöter en avsevärd makt och synlighet inom partiet.

Sitras motiv för att granska relationerna mellan parlament, parlamentsgrupper och partier samt de stödtjänster som de använder hör samman med att stärka demokratins funktionsförmåga. Med stödtjänster avses bland annat informationstjänster och beredningsstöd.

I Sitras tidigare arbete har det konstaterats att den officiella processen för demokratiskt beslutsfattande stöds väl med hjälp av stödtjänster i Finland, och i detta avseende är både rollerna och arbetsfördelningen rätt tydliga. Däremot är situationen en annan i beslutsfattandets politiska process, där riksdagsgrupperna bildar ståndpunkter och bereder motioner. Det finns ofta oklarheter kring användningen av tjänster, resurserna och arbetsfördelningen.

Behandlingen av ämnet anknyter alltså till kvaliteten på och förmågan till demokratiskt beslutsfattande. Då såväl en pandemi som på senare tid en radikal förändring i säkerhetsmiljön har omskakat världen under de senaste åren, blir det allt viktigare att trygga beslutssystemets funktionsförmåga i alla lägen.

Med hjälp av jämförelsen som Sitra tagit fram kan man i bästa fall avgöra oklarheter gällande rollerna, arbetsfördelningen och stödtjänsterna i den politiska processen och stödja utvecklingsarbetet.

Vad berättar den nordiska jämförelsen för oss?

 Rollerna för och relationerna mellan partierna och parlamentsgrupperna som representerar dem är inte alltid tydliga. Till exempel finns det ingen lagstiftning som skulle föreskriva relationen mellan partierna och parlamentsgrupperna i något nordiskt land. Däremot baserar relationen sig på partiernas och gruppernas egna regler. Av detta följer att det finns skillnader i verksamheten mellan parlamentsgrupperna och partierna även inom länder, beroende på parti.

I alla nordiska länder stödjer parlamentet som institution ledamöterna och parlamentsgrupperna med olika slags stödtjänster. Målgruppen för tjänsterna är oftast parlamentsledamöterna, men även parlamentsgrupperna utnyttjar dessa tjänster. En central tjänst utgörs av assistenter, och det finns olika rutiner mellan länderna till exempel i fråga om vem som betalar assistenternas löner.

Det finns även skillnader mellan de nordiska länderna i fråga om principerna för ekonomiskt stöd. I Sverige och Norge får parlamentarsgrupperna i oppositionen extra stöd från parlamentet och på Island från finansministeriet. I Finland har man strävat efter att stödja riksdagsgrupperna i oppositionen genom att öka resurserna och användningsmöjligheterna för informationstjänster.​

Sitra publicerade utredningen Parlamentariska gruppers och partiers roll i de nordiska länderna​ vid ett evenemang för inbjudna gäster i riksdagen onsdag 23.3.2022. Till evenemanget var representanter för riksdagens förvaltning, riksdagsgruppernas kanslier och partikanslierna inbjudna. Syftet med evenemanget var att sammanföra parterna för att diskutera möjligheterna till ett gemensamt utvecklingsarbete med hjälp av exempel som insamlats i Norden.

Ladda ner utredningen Parlamentariska gruppers och partiers roll i de nordiska länderna​.

Utredningen genomfördes av Deloitte Oy i februari–juni 2021 utifrån information som samlats från offentliga källor och sakkunnigintervjuer som gjordes i målländerna. Utredningen är en del av stödet till förnyelsen av riksdagsarbetet i Sitras projekt Beslutsfattandet förnyas. Projektet främjar det offentliga beslutsfattandets förmåga att förnyas och utvecklas mot en inkluderande och öppen samverkan utan silor.