artiklar
Beräknad läsningstid 7 min

Medborgarinitiativet firade 10 år – så här skulle vi utveckla det

En stark demokrati med förnyelseförmåga erbjuder andra inspirerande sätt att påverka utöver att rösta. Vi tog reda på om folkets röst skulle höras med hjälp av medborgarinitiativet och listade metoder för att utveckla det.

Författarna

Lea Konttinen

Ledande Expert, Beslutsfattandet förnyas

Henna Hiilamo

Expert, Beslutsfattandet förnyas

Ilari Lovio

Expert (på lång ledighet), Kommunikation och samarbetsrelationer

Publicerad

I mars för tio år sedan överlämnades för första gången ett medborgarinitiativ till riksdagen. Initiativet krävde ett förbud mot pälsdjursuppfödning. Riksdagen förkastade lagförslaget – precis som den har förkastat mer än 90 procent av de initiativ som har tagits under de senaste tio åren.

Medborgarinitiativet ses dock som en framgång och en viktig innovation som har ökat demokratin. Det väcker stort förtroende bland finländarna. Medborgarna ser det som ett verktyg för att aktivt påverka samhällsutvecklingen och lyfta fram frågor som är viktiga för dem i offentligheten.

Medborgarinitiativet har också ökat jämlikheten i politiskt deltagande genom att mobilisera särskilt unga åldersgrupper.

Under de senaste 10 åren har finländarna lämnat in totalt 1 425 medborgarinitiativ, varav 65 har samlat in mer än 50 000 underskrifter och därmed gått vidare till riksdagen.
Vi granskade riksdagens öppna data om behandlingen av medborgarinitiativ och undersökte initiativets roll i det politiska beslutsfattandet. Vi har sammanställt fem förslag för att göra medborgarinitiativet bättre.

1. Behandlingen av medborgarinitiativ i riksdagen kräver en bindande karaktär och transparens

I Finland känner man inte på förhand till datumen för när medborgarinitiativ behandlas eller besvaras, eftersom riksdagen behandlar initiativen enligt eget övervägande.

Dessutom har inga tidsfrister fastställts för behandlingen av ett initiativ i Finland. Riksdagen ska informera de personer som har inlämnat ett medborgarinitiativ inom sex månader från det att det mottagits av utskottet om de åtgärder som utskottet kommer att vidta. Detta innebär dock inte att initiativet har behandlats – eller avvisats – utan att det kan förbli liggande utan information om behandlingstiden.

I Finland är behandlingstiderna för medborgarinitiativ ofta långa jämfört med till exempel Estland och Europeiska unionen. Riksdagen har behandlat 53 initiativ, med en genomsnittlig behandlingstid på cirka 15 månader (452 dagar). Endast cirka 15 % av medborgarinitiativen behandlas i riksdagen inom sex månader efter att de har lämnats in.

Beslutsfattandet bör göras vid en överenskommen tidpunkt, till exempel inom en tidsfrist på sex månader.

För jämförelsens skull tar riksdagen emot cirka 200 regeringspropositioner varje år, varav cirka 70 % behandlas inom sex månader efter att de har inlämnats till riksdagen. Cirka 80 lagförslag lämnas in av riksdagsledamöter varje år, varav cirka 40 % behandlas inom de första sex månaderna.

Enligt statistiken begravs också medborgarinitiativ lätt under regeringens propositioner och riksdagsledamöternas lagförslag.

Det finns också en stor variation i utskottens behandlingstider för medborgarinitiativ. Endast miljöutskottet har kunnat behandla initiativen på i genomsnitt mindre än ett halvår.

Även om endast enskilda medborgarinitiativ lämnas in till ett utskott för behandling varje år, har riksdagen ännu 10 initiativ att behandla i sju olika utskott. Av dessa har tre lämnats in till riksdagen redan år 2021 och sju initiativ är från 2022.

I värsta fall avskrivs ett medborgarinitiativ om riksdagen inte hinner behandla det eller behandlingen inte är slutförd före valperiodens slut. Efter att riksdagen har bytts ut tar de nya ledamöterna i riksdagens utskott inte längre tag i de initiativ som lagts fram för riksdagen under den föregående riksdagen.

Vårt utvecklingsförslag: För att upprätthålla människors förtroende för medborgarinitiativ bör beslutsfattandet göras vid en överenskommen tidpunkt, till exempel inom en tidsfrist på sex månader. Mer information bör också ges om hur behandlingen och beslutsfattandet framskrider.

2. Förbättra dialogen mellan initiativtagarna och utskottet

Medborgarinitiativ har i riksdagens behandling likställts med lagmotioner. Det finns också exakta formella krav på initiativen. Ju mer noggrant ett initiativ är utformat juridiskt, desto större chans har det att gå vidare i riksdagen.

Om medborgarinitiativ faller på formaliteter undergräver detta tanken på ett initiativ som ett verktyg för demokratiskt deltagande. Utskotten skulle redan nu ha möjlighet att skicka ärendet till ministeriet för beredning, till exempel om initiativet är bristfälligt.

Utskottet bör alltid höra initiativtagarna och vara i nära växelverkan med dem. Detta skulle öka kvaliteten på initiativen och möjligheterna att framskrida till lagstiftning.

Av alla medborgarinitiativ har hittills endast sju godkänts i riksdagen, varav fyra har godkänts som sådana och tre som ändrade. När det gäller avvisade initiativ har riksdagen i mindre än hälften av fallen gjort ett uttalande till statsrådet om eventuella ytterligare utredningsbehov eller andra frågor som ska beaktas. I ett enskilt fall har det varit möjligt att fortsätta förfarandet i kombination med en annan fråga.

Vårt utvecklingsförslag: Öppenhet och dialog bör ökas i utskottens behandlingsförfaranden, så att initiativen inte förkastas på grund av juridiska formaliteter.

3. Utveckla nättjänstens användarvänlighet

När ett medborgarinitiativ har samlat in 50 000 underskrifter går det inte automatiskt vidare från tjänsten Medborgarinitiativ. Däremot ska ansvarspersonen själv lämna in initiativet till riksdagen.

Dessutom är det svårt att därefter följa med initiativets behandling. Behandlingsuppgifterna hittas inte på Medborgarinitiativets webbplats, som i till exempel Estland, utan måste hämtas separat från riksdagens webbplats.

Vårt utvecklingsförslag: Underlätta uppföljningen av medborgarinitiativet, användarvänligheten och interaktiviteten genom att korrigera de brister som beskrivs ovan.

4. Ungdomar med genom att sänka åldersgränsen

Medborgarinitiativet har särskilt aktiverat unga åldersgrupper.

I Finland kommer åldersgränsen för ett europeiskt medborgarinitiativ att sänkas till 16 år, och det finns ingen anledning att inte sänka åldersgränsen även för nationella medborgarinitiativ. I Estland är åldersgränsen för nationella och EU-medborgarinitiativ 16 år. Ungdomar röstar mindre än andra åldersgrupper och rätten att underteckna medborgarinitiativ skulle vara en ny och officiell kanal för deltagande.

Vårt utvecklingsförslag: Om man verkligen vill att användningen av medborgarinitiativ ska öka och göra olika befolkningsgrupper delaktiga i samhällsutvecklingen och beslutsfattandet bör åldersgränsen för medborgarinitiativ sänkas till 15 eller 16 år.

5. Debattinitiativ skapar nya öppningar i den offentliga debatten

Medborgarinitiativ används också medvetet för att väcka en offentlig debatt och påverka politiken och samhällsopinionen – även i frågor som inte syftar till lagändringar. Det kan alltså också finnas en önskan om ett nytt verktyg för demokrati, som kan användas för att offentliggöra saker och där processen kan skilja sig från ett lagförslag. Riksdagens parlamentariska valarbetsgrupp har också föreslagit att en ny form av initiativ ska utredas.

Vårt utvecklingsförslag: Vi föreslår till exempel ett debattinitiativ, som regeringen bör besvara skriftligen, på samma sätt som skriftliga frågor från riksdagsledamöter.

Vad handlar det om?