Artikel
Nästa regering och riksdag kommer att behöva fatta betydande beslut om ekonomi, artificiell intelligens, säkerhet och klimat, vars konsekvenser sträcker sig långt bortom enskilda mandatperioder. Barn, unga och framtida generationer kan inte påverka besluten, men de ärver konsekvenserna. Sitras nya promemoria betonar att det är nödvändigt för Finlands långsiktiga förnyelse och framgång att stärka rättvisan mellan generationer i beslutsfattandet.
Ledande specialist
Publicerad
16.11.2026
Sitra publicerar den 16 november på Europas första dag för rättvisa mellan generationer den nya promemorian Rättvisa mellan generationer i Finland – från princip till beslutsfattande, som behandlar rättvisa mellan generationer som en beslutsfattandefråga och erbjuder konkreta lösningar för att främja frågan. Rättvisa mellan generationer handlar om hur barns, ungdomars och framtida generationers behov, intressen och perspektiv beaktas i beslutsfattandet, och hur beslutens fördelar, nackdelar och möjligheter fördelas mellan olika generationer – nuvarande och framtida.
Rättvisa mellan generationer och framtida generationers rättigheter har under de senaste åren väckt allt mer internationell diskussion. Höstens ungdomsprotester och upplopp på olika håll i Europa är ett varnande exempel på vad som kan hända om ungdomar förlorar förtroendet för att samhället och beslutsfattandet behandlar olika generationer rättvist. I Finland blir den här frågan särskilt aktuell av kollapsen i ungas framtidstro som observerats de senaste åren och av den offentliga ekonomins förestående anpassningsuppdrag. Dessutom är en lag om generationsansvar för närvarande under behandling av riksdagens kulturutskott, och lagförslaget har undertecknats av totalt 125 riksdagsledamöter.
”Rättvisa mellan generationer är en högstämd och allmänt delad princip. I Finlands svåra situation är det viktigt att säkerställa att principen också verkställs i konkreta beslut. Ett beslutsfattande som tar hänsyn till barns, ungdomars och kommande generationers behov är inte bara en moralisk skyldighet. Det kan också vara en resurs som hjälper till att fatta bättre och mer långsiktiga beslut samt genomföra mer hållbara reformer. Finlands framgång förutsätter att olika generationer vill och kan bygga framtiden tillsammans”, säger framsynsexperten Otto Tähkäpää som är en av promemorians författare.
Det finska välfärdssamhället har byggts på principen om ömsesidighet mellan generationerna. Nuvarande samhällsproblem som utmaningarna i den offentliga ekonomin, den åldrande befolkningen och den ekologiska hållbarhetskrisen samt de ungas allt dystrare framtidsutsikter undergräver generationsavtalet och väcker tvivel om huruvida det är rättvist.
”Om unga upplever att samhället inte engagerar sig i dem och deras framtid, kommer de då själva att engagera sig i att upprätthålla och bygga samhället? I ett litet land behövs var och en, och vi har inte råd med en konfrontation mellan generationer”, säger Tähkäpää.
Finland har goda förutsättningar för att stärka rättvisan mellan generationer i beslutsfattandet. De stöds av ett utvecklat förutsägelsesystem, en fungerande offentlig förvaltning och en lång tradition av medborgardeltagande i beslutsfattandet. Det finns många lösningar och det viktigaste är att hitta en modell som passar Finland.
I promemorian granskas totalt 15 lösningar på tre olika nivåer:
1) Förnyade beslutsfattandeprocesser: till exempel antagande och verkställande av bindande lagstiftning såsom lagen om generationsansvar, bedömning av långsiktiga framtidseffekter och systematisk användning av framsyn som en del av centrala beslut och beredningen av dem.
2) Utveckling av beslutsfattares kapaciteter och förmågor: till exempel utbildningar, nätverk och erfarenhetsbaserad framsyn för att stärka generationsperspektiv och generationskunskap.
3) Stärkande av medborgardeltagandet: till exempel deliberativa medborgarpaneler och deras koppling till beslutsfattandet även i nationellt betydelsefulla, långsiktiga framtidsfrågor.
En starkare rättvisa mellan generationer ökar framtidstron, förbättrar beslutsfattandet och hjälper till att fatta mer hållbara beslut. Med hjälp av den kan man trygga välfärdsstatens kontinuitet, stärka demokratin och skapa förutsättningar för det finska samhällets framgång även i framtiden.
”Att stärka rättvisan mellan generationer stöder svåra reformers hållbarhet och acceptans samt säkerställer olika generationers engagemang i att bygga en gemensam framtid. Då kan även ungdomarna känna att framtiden är till för dem”, säger Tähkäpää.
På Europas första dag för rättvisa mellan generationer den 16 november 2026 hålls också det nationella framtidsevenemanget Finnsight 2026, där man diskuterar hur rättvisa mellan generationer konkret kan integreras i beslutsfattandet.