Resultat och insikter från en OMOP-baserad federerad studie

De nordiska länderna har unika förutsättningar för klinisk forskning. De upprätthåller omfattande och högkvalitativa hälsodataregister som täcker hela befolkningen över långa tidsperioder, stödda av nationella personidentifierare som möjliggör koppling mellan olika register. Dessutom delar de nordiska länderna en kultur som präglas av tillit till offentliga institutioner och en stark respekt för vetenskap och forskning.

För vissa forskningsprojekt räcker befolkningen i ett enskilt nordiskt land inte till. Den bästa lösningen vore att slå samman data från alla nordiska länder till en gemensam datamängd. I praktiken är detta ändå en stor utmaning. Hälsodata är känslig information och förflyttas sällan, särskilt inte över nationsgränser.
OMOP:s gemensamma datamodell (CDM), federerad analys och anonymisering erbjuder en konkret lösning på denna utmaning. I en federerad analys stannar data kvar på sin ursprungliga plats. I stället för att överföra hela datamängder skickar forskarna ett analysskript till dataägaren. Dataägaren kör skriptet lokalt och returnerar anonymiserade och aggregerade resultat. Detta gör i det möjligt för forskare att använda sig av data från olika länder på ett säkert sätt.

Projektet Värde från nordiska hälsodata (VALO), koordinerat av Sitra, genomförde en pilotstudie för att utvärdera möjligheterna att tillämpa detta tillvägagångssätt i praktiken.

Pilotstudien jämförde vårdkvalitet för patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) i de nordiska länderna. Ett nordiskt forskningskonsortium grundades för att möjliggöra samarbetet. Syftet var att genomföra en multinationell federerad analys med hjälp av OMOP:s gemensamma datamodell i tre universitetssjukhus.

Varje sjukhus använde samma standardiserade analys­skript och körde dem lokalt. Resultaten anonymiserades och aggregerades innan de sammanställdes centralt för vidare analys.

Konsortiet leddes av IQVIA och inkluderade datapartners från Helsingfors universitetssjukhus, Oslo universitetssjukhus, Rigshospitalet samt observatörer från Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Universitetet och Landspitali.

”VALO-pilotstudien har visat att data från verkliga sjukhusmiljöer kan användas på ett säkert sätt för både forskning och kvalitetsgranskning av vård. Vi är mycket glada över resultaten, och ser nu tydligt vilka områden där vi behöver stärka insamlingen och lagringen av data”, säger Åslaug Helland vid Oslo universitetssjukhus, huvudansvarig forskare i pilotstudien.

Kort sagt var VALO‑pilotstudien en studie av en studie. Genom att genomföra klinisk forskning undersökte pilotstudien om federerad analys fungerar i praktiken. Resultaten visar tydligt att metoden är effektiv och kan användas i Norden.

Processen avslöjade dock flera begränsningar. Den faktiska studiepopulationen var mindre än förväntat. Det tog lång tid att få tillgång till data, och universitetssjukhusen saknade en tydligt definierad process för dataåtkomst. Kodningsmetoderna varierade mellan olika sjukhus och vissa datapunkter som är viktiga för forskning samlas inte alls in. Dessa faktorer begränsar den praktiska tillämpningen av den federerade modellen.

VALO‑projektet fortsätter sitt arbete med att stärka en gemensam nordisk hälsoregion. I projektets följande fas genomförs en ny pilotstudie. I denna studie överförs hälsodata fortfarande inte mellan länder, utan förs in i säkra behandlingsmiljöer – antingen nationella eller drivna av respektive dataägare. Genom fjärråtkomst får forskarna möjlighet att granska källdata, förstå dess detaljnivå och struktur. Med hjälp av dessa insikter kan skripten sedan finjusteras och förbättras.

Ytterligare insikter och framtida rekommendationer från den första pilotstudien finns beskrivna i en erfarenhetsrapport. Rapporten identifierar brister i nuvarande dataregister och processer samt föreslår konkreta åtgärder för att skapa en miljö som bättre stödjer medicinsk forskning och möjliggör OMOP‑baserad federerad analys. Bekanta dig med resultaten från den första studien och följ VALO‑projektets webbplats för mer information och möjligheter att bidra till projektet.