Sitras utlåtande om klimatårsberättelsen

Utlåtandet har getts 21.10.2020

Centrala observationer

Sitra tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om Klimatårsberättelsen 2020.

Det är glädjande att Finland verkar uppnå utsläppsmålen enligt tidigare EU-åtaganden och nationella åtaganden för åren 2020 och 2030. Däremot är det oroande att de åtgärder som man hittills beslutat om inte är tillräckliga för att uppnå kolneutralitetsmålet före 2035. Centralt med tanke på en lyckad klimatpolitik är att man även lyckas få besluten om åtgärder i linje med planer och mål.

De centrala observationerna i Sitras utlåtande har sammanställts nedan.

• I sitt nuvarande format ger klimatårsberättelsen en ännu bättre helhetsbild av utsläppsutvecklingen i Finland. Berättelsen har utvecklats sedan 2019 så att granskningen omfattar helheten av Finlands klimatpolitik samt uppgifter om politikåtgärder, anpassning till klimatförändringen och konsumtionsbaserade utsläpp.
• Det är beklagligt att utsläppsmålen för åren 2020 och 2030, som betraktas i berättelsen, inte är i linje med målen för klimatavtalet från Paris. Berättelsen borde bedöma genomförandet av de åtgärder vars mål är kolneutralitet under 2035.
• Det är möjligt att uppnå betydande utsläppsminskningar till exempel genom elektrifiering av trafiken och genom att övergå till ett hållbart matsystem. Det finns redan fungerande lösningar som är färdiga för användning både för omvälvningen inom trafiken och matsystemet.
• Den cirkulära ekonomin medför betydande och mätbara klimatfördelar. Dess roll bör stärkas i de kommande klimatårsberättelserna.

Sitras utlåtande

Finland och världen kämpar med en global hälsokris. Samtidigt framskrider klimatuppvärmningen och naturförlusterna i en oroväckande takt. Mot bakgrund av klimatkrisens och de nödvändiga åtgärdernas allvarliga och brådskande karaktär är det beklagligt att klimatårsberättelsen granskar uppnåendet av utsläppsmål som redan är föråldrade och som fastställts för 2020 och 2030.

Europeiska kommissionen föreslog i september ett fastställande av EU:s 2030-utsläppsminskningsmål till minst 55 procent. Europaparlamentet åter röstade på sitt plenarsammanträde 7.10.2020 för ett utsläppsminskningsmål på 60 procent. Detta kommer också att påverka Finlands nationella mål inom utsläppshandels- och ansvarsfördelningssektorn. Dessutom kommer Finland i samband med uppdatering av klimatlagen att fastställa nya nationella mål för utsläppsminskningar för 2030 och 2040.

Klimatårsberättelsen däremot beskriver utsläppsutvecklingen under 2019 i förhållande till de gällande utsläppsmålen för 2020 och 2030. Det är beaktansvärt att dessa åtaganden inte är i linje med klimatmålen i Parisavtalet, och att uppnåendet av dem ger en alltför positiv bild av hur tillräckliga Finlands åtgärder är. Dessutom uppnås målet för 2020 endast kalkylmässigt: genom att kompensera för det väntade utsläppsunderskottet med extra utsläppsbesparingar från tidigare år. Användningen av flexibilitet får inte minska ambitionerna med Finlands klimatpolitik.

Vad gäller kolneutralitetsmålet enligt regeringsprogrammet är de planerade åtgärderna fortfarande otillräckliga. Det är bra att detta konstateras tydligt i årsberättelsen. Det vore emellertid viktigt att samtidigt lyfta fram de mest centrala åtgärder, med hjälp av vilka det är möjligt att uppnå kolneutralitetsmålet före 2035.

Klimatårsberättelsen ska utvecklas i samband med uppdatering av klimatlagen

Enligt uppskattning kommer regeringens proposition till uppdatering av klimatlagen att bli färdig i januari 2021. För att utnyttja hela potentialen hos klimatårsberättelsen bör kraven på klimatårsberättelsen uppdateras i samband med uppdateringen av klimatlagen.

I fortsättningen vore det centralt att studera de klimatpolitiska åtgärdernas resultat, effekter och tillräcklighet i relation till målet för koldioxidneutralitet år 2035 och uppnåendet av negativa utsläpp strax efter det, samt att analysera de utmaningar som observerats vid genomförandet.

Sitra anser att det är bra att klimatårsberättelsen i sin nuvarande form ger en ännu bättre helhetsbild av utsläppsutvecklingen i Finland. Berättelsen har utvecklats sedan 2019 så att granskningen omfattar helheten av Finlands klimatpolitik (utsläppshandels-, ansvarsfördelnings- och markanvändningssektorn) samt uppgifter om politikåtgärder, anpassning till klimatförändringen och konsumtionsbaserade utsläpp. Dessutom har man fäst vikt vid berättelsens begriplighet, vilket förbättrar både medborgarnas och beslutsfattarnas möjligheter att delta i diskussionen om klimatpolitiken.

Det finns lösningar på ytterligare minskningar inom alla sektorer

Det är uppenbart att det behövs ytterligare utsläppsminskningar inom alla de sektorer som granskas i klimatårsberättelsen. Till exempel har utsläppen från jordbruket stannat på nästan samma nivå under hela rapporteringsperioden 2005–2019. Klimatårsberättelsen lyfter berättigat fram behovet av att främja en kost som medför klimatfördelar och följer näringsrekommendationer. En förflyttning mot en mer växtbaserad kost är ett effektivt sätt att minska de skadliga konsekvenser för miljön och hälsan som matsystemet förorsakar.

Enligt projektet RuokaMinimi kan kostens klimatpåverkan i Finland minskas med 30–40 procent genom att ändra kosten och ta hand om åkrarnas koldioxidlager. För att uppnå klimatfördelar krävs dock att köttkonsumtionen minskar till högst en tredjedel i den genomsnittliga kosten. Sitra instämmer med årsberättelsens observation om att en ändring av jordbruks- och livsmedelsekonomin är möjlig, om man som stöd skapar starka strategiska mål samt effektiva ekonomiska och kunskapsmässiga styrmedel. Å enda sidan bör man i Finland förbereda sig inför en omvälvning av matsystemet och inför att växtbaserade proteinkällor blir vardag, och å andra sidan utnyttja de möjligheter som detta erbjuder.

Som det konstateras i klimatårsberättelsen, har utsläppsminskningarna i trafiksektorn en central roll i att uppnå 2030-målet i ansvarsfördelningssektorn. Centrala lösningar är en ökning av andelen fotgängartrafik, cykling och kollektivtrafik, en omfattande elektrifiering av persontransporter och att den tunga vägtrafiken övergår till biobränslen och syntetiska drivmedel.

Det mål för antalet elbilar i Finland under 2030 som skrivits in i den klimatpolitiska planen på medellång sikt är anspråkslös, och det verkar också som att det är lätt att uppnå målet med de nuvarande styrmedlen. Enligt Sitras utredning skulle i Finland enligt en optimerad modell med tanke på kostnadseffektiva utsläppsminskningar under 2030 finnas upp till 700 000 helt eldrivna bilar och 100 000 laddbara hybridfordon. Man bör också påskynda främjandet av nya drivkrafter genom att i större omfattning stödja byggandet av laddningsinfrastruktur på allmänna platser, i hem och husbolag samt genom att stödja byggandet av en infrastruktur för tankning av biogas.

Avslutningsvis kan man konstatera att den cirkulära ekonomin har en avgörande betydelse när det gäller att åtgärda klimatkrisen, men att klimatårsberättelsen endast nämner begreppet i förbifarten. I fortsättningen bör potentialen hos den cirkulära ekonomin utnyttjas fullt ut, och framstegen inom den cirkulära ekonomin i Finland samt de utsläppsminskningar som den medför bör följas omsorgsfullt upp i klimatårsberättelsen.