Förslag: Splittrad hälsodata och kompetens bör samlas – ny nationell modell skulle göra Finland till en föregångare inom AI

Finland bör inrätta ett nationellt hälsodataområde (FHDS, Finnish Health Data Space) för att lösa finansieringskrisen inom social- och hälsovården och den splittrade informationshanteringen. Detta föreslås i den nya utredningen Terveystiedon tulevaisuus tekoälyn aikakaudella (sammanfattning på svenska), som framtidshuset Sitra publicerade tisdagen den 10 februari 2026.

Hälsodataområdet avser en nationell verksamhetsmodell som samlar infrastrukturen för hälsodata, tillståndsprocessen samt forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten till en enda helhet.

Behovet av reformen är akut, eftersom en åldrande befolkning och samsjuklighet ökar efterfrågan på tjänster samtidigt som resurserna är knappa. Artificiell intelligens utvecklas snabbt och skulle till exempel hjälpa välfärdsområdena att utveckla sina tjänster, förbättra vårdens effektivitet och dämpa kostnaderna.

Finland har världens bästa råmaterial för hälsodata, men de nuvarande informationssilorna och de tröga tillståndsprocesserna hindrar ett effektivt utnyttjande av den data som AI behöver.

Förändringen är oundviklig i vilket fall som helst, eftersom Europeiska unionens hälsodataområde (EHDS) förpliktar medlemsländerna till en öppen nyttoanvändning av hälsodata under de närmaste åren. Enligt utredningen lönar det sig för Finland att bygga lösningen nu utifrån egna utgångspunkter och vända skyldigheten till en konkurrensfördel.

”Ett nationellt hälsodataområde är en kritisk investering som möjliggör utnyttjandet av AI och därigenom förnyelsen av social- och hälsovårdstjänsterna och tillväxten inom hälsovårdssektorn. Utan förändring får vi inte de fördelar som AI skulle kunna ge Finland”, betonar Petri Lehto, ledande expert på Sitra, som lett utredningsarbetet.

Utredningen genomfördes av erfarna experter inom hälsovårdssektorn från Helsingfors universitet: forskningsdirektör Olli Kallioniemi, och professor Kimmo Porkka. Sitra startade utredningsarbetet på begäran av social- och hälsovårdsministeriet (SHM). Arbetet har genomförts i samarbete med SHM och dussintals aktörer inom hälsovårdssektorn.

Ny modell förenar data, tillstånd och forskning

Enligt utredningen kan de centrala utmaningarna inom Finlands hälso- och sjukvård inte lösas utan en gemensam, uppdaterad och jämförbar datagrund. Utredarna föreslår som lösning en modell med tre centrala roller:

1. Nationell infrastruktur för hälsodata (FHDS Data): Samlar in och harmoniserar data samt säkerställer dess kvalitet och erbjuder samtidigt en datasäker väg till högpresterande datorsystem (superdatorer).
2. Nationell tillståndsmyndighet (FHDS Tillstånd): Säkerställer att hälsouppgifter används lagligt, etiskt och enhetligt – och att medborgarens rättigheter, dataskydd och förtroende förverkligas. FHDS Tillstånd samlar splittrade tillståndsförfaranden till en enda nationell modell.
3. Nationell aktör för forskning, utveckling och innovation (FHDS FUI): För samman forskare, tillväxtföretag och förvaltning för att utnyttja hälsodata säkert inom värdeskapande, innovationer och styrning.

”Modellen är en strukturell lösning: den gör det möjligt att beakta forskning, innovationer, individens rättigheter och styrningen av hälso- och sjukvården i en gemensam nationell modell. Data harmoniseras en gång och utnyttjas för många ändamål”, säger Olli Kallioniemi.

Ett nationellt hälsodataområde skulle gynna samhället på många sätt

Förändringen skulle möjliggöra en övergång till förebyggande hälsovård, där latenta risker som hotar människors hälsa och välbefinnande kan identifieras redan innan symtom uppträder och åtgärdas i tid. Detta möjliggör en vård av högre kvalitet och dämpar kostnaderna.

För medborgaren skulle förändringen synas till exempel som mer individuell vård och effektivare användning av skattemedel. Dessutom skulle förändringen innebära en möjlighet att följa upp vad de egna uppgifterna används till och göra det enklare att ge sitt samtycke till att uppgifterna används i forskning.

För Finlands ekonomi är en tydlig verksamhetsmodell och högkvalitativ data konkurrensfördelar som kan locka investeringar och sätta fart på exporten. Vetenskapen skulle i sin tur dra nytta av en direkt och datasäker förbindelse mellan hälsodata och Europas mest kraftfulla superdator, LUMI, som finns i Kajana.

”Den nya modellen minskar byråkratin, vilket frigör tid för själva forskningen. Genom att kombinera högkvalitativ hälsodata med högpresterande datorsystem möjliggör vi medicinska genombrott och bättre vård av patienterna”, konstaterar Kimmo Porkka.

Pilotprojekt startar redan 2026

Utredarna föreslår att statsrådet tillsätter en tväradministrativ styrgrupp och fattar ett principbeslut om införandet av modellen. Det praktiska genomförandet kunde starta inom kort med pilotprojekt under 2026–2027.

Utredningen överlämnades till social- och hälsovårdsministeriet för fortsatt beredning tisdagen den 10 februari 2026. Enligt ministeriet genomgår social- och hälsovårdssektorn en historiskt stor teknologisk omställning globalt. I Finland har hälsovårdssektorn identifierats som en av branscherna med mest potential i strategier som behandlar forskning, produktutveckling och påskyndande av tillväxt.

”De globala marknaderna för läkemedelsutveckling och hälsoteknologi förutspås mångdubblas under de kommande åren. Finland har alla förutsättningar att vara ett ledande land i utvecklingen av nya lösningar. Det nu publicerade förslaget om smidig och säker användning av data är en nödvändig förutsättning för detta”, betonar social- och hälsovårdsministeriets programdirektör Päivi Sillanaukee.

SHM kommer utifrån utredningen att bereda ett förslag till regeringen om fortsatta åtgärder.