Utöka verktygslådan

Denna rapport har tagits fram inom ramen för Trase-projektet med strategiska bidrag från Stockholm Environmental Institute vid University of York och Institutet för miljövetenskap (CML), Institutionen för industriell ekologi vid Leidens universitet i Nederländerna, samt med ekonomiskt stöd från Sitra. Rapporten återspeglar endast författarnas åsikter och inte bidragsgivarnas.

Sammanfattning

En ny rapport visar att EU skulle kunna minska den globala avskogningen avsevärt genom att kombinera riskminimering i leveranskedjan med ytterligare åtgärder i Europa.

EU har inte lyckats uppfylla sina ambitioner att hantera sin påverkan på avskogningen – som idag till största delen istället sker i tredjeländer. En ny rapport från Trase visar hur EU kan minska avskogningen, utsläppen och påverkan på den biologiska mångfalden som är förknippade med konsumtionen av sju råvaror som associeras med avskogning genom att kombinera EU:s avskogningsförordning med kompletterande åtgärder på efterfråge-, produktions- och handelssidan.

EU:s konsumtion av nötkreatur, kakao, kaffe, soja, palmolja, gummi och timmer fortsätter att driva på avskogningen och förlusten av biologisk mångfald världen över. EU:s avskogningsförordning syftar till att minska dessa effekter genom krav på tillbörlig aktsamhet och spårbarhet, men genomförandet har skjutits upp och dess effektivitet kommer i hög grad att bero på hur strikt den tillämpas, vilka produkter som omfattas och det politiska engagemanget.

En ny rapport från Trase, finansierad av Sitra, undersöker hur ytterligare politiska åtgärder både skulle kunna erbjuda alternativa lösningar och avsevärt förbättra EU:s förmåga att minska sitt globala avskogningsavtryck med upp till 85 %. Rapporten fastställer en modellerad basnivå för avskogning och därmed sammanhängande utsläpp av växthusgaser samt avtryck på den biologiska mångfalden för EU-27, och jämför sedan resultaten från en rad utforskande, men genomförbara, politiska scenarier mot denna basnivå.

I den modellerade referensscenariot för 2022 uppgår EU-27:s avskogningsavtryck för de sju råvarorna till 162 240 hektar, där nötkreatur dominerar (48 %) och avtrycket är koncentrerat till ett fåtal producentländer såsom Brasilien, Kina, Indonesien och Elfenbenskusten. Vid ett genomförande av EUDR med låg ambition minskar avtrycket till 127 096 ha (−21,7 %); medelambition minskar det till 109 668 ha (−32,4 %) och hög ambition till 51 582 ha (−68,2 %). Dessa resultat belyser både potentialen och begränsningarna med att förlita sig enbart på EUDR – särskilt om genomförandet är ojämnt mellan EU:s medlemsstater eller försvagas politiskt.

Rapporten utvärderar därefter kompletterande politiska verktyg grupperade i hållbar konsumtion, hållbar produktion och gränsjusteringsmekanismer. Dessa inkluderar en mer diversifierad proteinkonsumtion, minskning av matsvinn, utökad europeisk produktion av alternativa produkter med lägre påverkan (såsom soja eller laboratorieframställda proteiner), förbättrad skogsförvaltning samt importprissättning som återspeglar påverkan på koldioxidutsläpp eller biologisk mångfald.

När dessa åtgärder tillämpas tillsammans med hög ambition minskar EU:s fotavtryck till 97 613 ha (−39,8 %), vilket överstiger effekten av EUDR med låg ambition. När icke-EUDR-åtgärder med hög ambition kombineras med EUDR med låg ambition minskar fotavtrycket ytterligare till 64 845 ha, och den största minskningen – ned till så mycket som 23 849 ha (en minskning med 85,3 %) – uppnås när både EUDR och kompletterande åtgärder genomförs med hög ambition.

Betydelse för Finland

Finland lägger ut en större del av sin påverkan på den biologiska mångfalden än EU-genomsnittet. Detta beror till stor del på att avskogning utomlands ingår i importerade produkter, inte i inhemsk skogsförlust. Finlands befintliga avtryck är 2 270 hektar, vilket motsvarar cirka 1,4 % av EU:s totala avtryck, men räknat per capita överstiger Finlands avtryck till exempel Frankrikes eller Spaniens. Fotavtrycket domineras starkt av nötkreatur (61,6 %), följt av timmer (9,8 %) och kakao (8,7 %).

Modelleringen visar att de största minskningarna även för Finland inte kommer från EUDR ensamt, utan från att kombinera det med bredare åtgärder för cirkulär ekonomi och livsmedelssystem, vilket gör att Finlands fotavtryck kan minskas med 58,9 %. I synnerhet skulle avskogningen relaterad till nötkött kunna minska från 1 399 ha till 366 ha med koståtgärder och en EU-gränsjusteringsmekanism på plats. När det gäller timmer skulle hållbar inhemsk produktion och minskad användning av primärved för energi kunna sänka Finlands fotavtryck med mer än hälften, till 100 ha (44,8 % av basnivån).

Konsekvenser för beslutsfattare

Analysen tyder på att genomförandet av EUDR är nödvändigt men inte tillräckligt i sig. Åtgärder inom den cirkulära ekonomin, särskilt sådana som rör en mer diversifierad proteinkonsumtion (inklusive mer växtbaserad kost), minskat matsvinn, materialeffektivitet och principer för regenerativt skogsbruk, skulle kunna leda till de största ytterligare minskningarna av avskogningsavtrycket. Prissättningsverktyg som riktar sig mot import med avskogningsrisk kan förstärka dessa effekter om de utformas noggrant. Samtidigt är samarbete med producentländerna fortfarande avgörande för att undvika läckage och säkerställa både tillgången på verifierade avskogningsfria leveranser och en rättvis omställning, vilket kräver att beslutsfattare både i Bryssel och i EU-medlemsstater som Finland agerar samordnat.

Resultaten tyder på att den strategi som ger störst effekt är att maximera efterlevnaden av EUDR och kombinera den med åtgärder som omformar konsumtionen av de råvaror – särskilt nötkreatursprodukter – som bär störst ansvar för Europas avskogningsavtryck utomlands.

Läs mer om rapporten i Trases nyheter.