Den nordiska modellen för samarbete kring hälsodata: lärdomar från en utvecklingsprocess

Sammanfattning

De nordiska länderna har exceptionellt goda förutsättningar för forskning baserad på hälsodata: nationella register med data som sträcker sig över flera decennier, personnummer som möjliggör exakt datalänkning, stödjande lagstiftning samt ett högt förtroende för samhällets institutioner. Att omsätta dessa styrkor i ett effektivt gränsöverskridande samarbete har dock visat sig vara en utmaning. Långa handläggningstider för dataåtkomst, skillnader i hur lagstiftningen tolkas mellan länderna samt ett beroende av enskilda aktörers engagemang snarare än formella mandat har varit återkommande hinder.

VALO-projektet, som finansierats av Nordiska ministerrådet, har haft som mål att stärka förutsättningarna för gränsöverskridande användning av hälsodata i Norden. Syftet har varit att etablera gemensamma principer för genomförandet av förordningen om det europeiska hälsodataområdet (European Health Data Space, EHDS), att underlätta forskning, utveckling och innovation samt att demonstrera möjligheterna med gränsöverskridande dataanvändning genom konkreta pilotstudier. Inom arbetsström 1 (WS1) har en nordisk modell för samarbete kring sekundäranvändning av hälsodata utvecklats. Modellen utgör ett samarbetsramverk med målet att göra Norden till världens mest attraktiva region för forskning och innovation baserad på hälsodata.

Denna delrapport beskriver utvecklingen av modellen från mitten av 2024 till maj 2026. Rapporten följer arbetets viktigaste milstolpar: en lägesanalys och strukturerade intervjuer med intressenter där centrala hinder identifierades; den första offentliga presentationen av den föreslagna nordiska modellen vid VALO Stakeholder Forum i Göteborg i maj 2025; vidareutvecklingen av modellen vid Competence Forums och Nordic Health Data Summit i oktober 2025; övergången från VALO till det utvidgade VALO2-partnerskapet, som omfattar alla fem nordiska länder samt representanter från de baltiska länderna som observatörer; en öppen unconference vid Radical Health Festival i Helsingfors i januari 2026; en dialog med Nordiska ministerrådets sekretariat i februari 2026; samt en intensiv workshop om utformningen av styrningsmodellen vid Vitalis i Göteborg i maj 2026.

Modellen har utvecklats avsevärt under denna period. Dess nuvarande form bygger på Triple Helix-modellen och omfattar fyra ömsesidigt beroende områden: kunskapsdelning om system och strukturer, forskningssamarbeten och statistik, innovation och näringsliv samt medborgare, patienter och vårdgivare. Dessa samordnas av en central drivkraft (Driver), medan helheten stöds av en tydlig styrningsstruktur (Governance). En viktig förändring är att medborgare och patienter nu ses som centrala intressenter i styrningsstrukturen och inte enbart som aktörer i bakgrunden. Detta speglar en viktig insikt från unconferensen i Helsingfors: allmänhetens förtroende för de nordiska institutionerna finns där, men är skört, och ett meningsfullt deltagande från patienter och medborgare är avgörande för att upprätthålla det.

Flera viktiga frågor återstår att lösa. Dit hör hur omfattande styrningsstrukturen bör vara i ett inledande skede, hur modellen ska finansieras på ett långsiktigt hållbart sätt samt hur den bör integreras med EHDS styrningsarkitektur. Dessa frågor kommer att behandlas i slutrapporten Nordic Model for Collaboration on the Secondary Use of Health Data: Steps Toward Implementation (arbetstitel), som publiceras i september 2026.

Det står klart att arbetet har gått från vision till konkret struktur. Modellen har nu ett tydligt förslag till styrningsmodell, ett aktivt nätverk av intressenter samt en klar bild av de frågor som fortfarande behöver lösas. Nätverket omfattar forskare, företrädare för näringslivet, patientorganisationer, beslutsfattare och Nordiska ministerrådet. Grunden för ett genuint nordiskt samarbete kring användningen av hälsodata kan nu läggas.