Ansökan i korthet

  • Vi söker projekt där en förebyggande social- och hälsovård etableras som en permanent verksamhetsmodell i välfärdsområdets ledning, serviceprocesser och dagliga arbete.
  • Inom förebyggande social- och hälsovård identifieras hälsorisker redan innan symtom eller sjukdom uppstår med hjälp av hälsodata och artificiell intelligens.
  • Sammanlagt cirka 1 000 000 euro delas ut i denna ansökningsomgång.
  • Finansiering kan sökas av aktörer som ansvarar för tillhandahållandet av offentliga social- och hälsovårdstjänster: välfärdsområdena, HUS-sammanslutningen och Helsingfors stad, antingen enskilt eller tillsammans som ett konsortium.
  • Ansökan öppnas 15.9.2026 kl. 9.00 och stänger 3.11.2026 kl. 12.00.
  • Projekten ska genomföras och i regel avslutas senast 31.12.2028.

Vad handlar det om?

Vårt nuvarande social- och hälsovårdssystem bygger till stor del på reaktiv verksamhet, där människor söker hjälp för sina problem först när symtom redan har uppkommit. Den nuvarande verksamhetsmodellen leder till en stor efterfrågan på tyngre social- och hälsovårdstjänster, som tar en betydande del av välfärdsområdenas resurser i anspråk. Den åldrande befolkningen ökar trycket ytterligare.

Internationella undersökningar (bl.a. av industriländernas organisation OECD och Världshälsoorganisationen WHO) och praktiska erfarenheter visar att det är mer effektivt för människors välfärd och för ekonomin att förebygga sjukdomar än att åtgärda hälsoproblem i efterhand. När en risk identifieras i tid och personen hänvisas till rätt stöd vid rätt tidpunkt kan uppkomsten av allvarliga sjukdomar ofta förhindras helt eller fördröjas avsevärt.

Det pågående genombrottet inom artificiell intelligens och teknik utgör en utmärkt möjlighet att övergå från reaktiv vård till förebyggande social- och hälsovård, där både individens och befolkningens servicebehov och risker kan identifieras i ett tidigt skede med hjälp av data. Med förebyggande social- och hälsovård avser vi ett servicesystem där social- och hälsovårdstjänster riktas och produceras proaktivt genom att utnyttja dynamiska data, artificiell intelligens och förutsägande metoder.

I Sitras två tidigare finansieringsansökningar för förebyggande social- och hälsovård har vi stärkt välfärdsområdenas förmåga att utnyttja analyser och artificiell intelligens vid identifiering av risker. I den aktuella finansieringsansökan uppmuntrar vi aktörerna att övergå till ett servicesystem där risker identifieras proaktivt och åtgärder vidtas redan innan symtom uppstår eller hälsotillståndet försämras.

Kärnan i finansieringsansökan: etablera förebyggande social- och hälsovård i vardagen

I denna tredje finansieringsansökan tar vi ett avgörande steg framåt från enskilda försök mot en etablering av förebyggande verksamhetsmodeller och en bred produktionspraxis i välfärdsområdena. Detta förutsätter att datadrivna tidiga insatser och riktad prevention integreras i välfärdsområdenas strategi och i utvecklingen av servicesystemet. Organisationerna uppmuntras till att förebygga problem och skapa hälsofördelar.

Utvecklingen stöds av den lagreform om förebyggande social- och hälsovård som trädde i kraft i juni och som förpliktar primärvården att organisera förebyggande vård. Även den allt vanligare husläkarmodellen erbjuder en naturlig plattform för att etablera riskbaserad prognostisering, kontinuitet i vården och förebyggande arbete i yrkesutövarnas vardag.

Med finansieringsansökan uppmuntrar vi de sökande organisationerna genom två huvudteman:

  • Förutseende som ledningens kärna: Välfärdsområdena erbjuds möjlighet att förnya sina processer och vässa sin kompetens så att informationsbaserad prognostisering, smart styrning och riktad prevention blir ett genomgående arbetssätt i hela organisationen.
  • Ett förändringsprojekt som stöd för strategiarbetet: Med hjälp av ett konkret förändringsprojekt kan välfärdsområdena i praktiken visa hur en förebyggande verksamhetsmodell gynnar vårdspersonal och invånare och hur den etableras som en fungerande daglig praxis. För att förändringen av processer och arbetssätt ska lyckas krävs det utveckling och införande av digitala verktyg.

Tuula Tiihonen

Ledande specialist

Aino Salmi

Ledande specialist