Nyheter
Finlands utbildningssystem producerar inte längre tillräcklig kompetens för att förnya samhället. Anita Lehikoinen, Oskari Nokso-Koivisto och Vesa Vihriälä presenterar åtgärder som kan vända utvecklingen. Författarna föreslår bland annat att styrningen av grundskolan stärks, att antalet studieplatser vid högskolor ökas och att vuxenutbildningen riktas mer precist.
Päällikkö, Viestintä
Publicerad
30.3.2026
Finlands ekonomi har länge vilat på en jämlik och högkvalitativ utbildning. Nu håller denna grund på att erodera. På femton år har Finland fallit från OECD-toppen till under genomsnittet när det gäller andelen högutbildade. Även grundskoleelevernas inlärningsresultat samt unga vuxnas läs- och räkneförmåga har försämrats.
Lehikoinens, Nokso-Koivistos och Vihriäläs slutsats i memorandumet Utbildningspolitikens reparationspaket – från svacka till ny uppgång (på finska) är tydlig: det finländska utbildningssystemet producerar inte längre den kompetens som krävs för att förnya samhället. Hela utbildningskedjan, från grundskola till vuxenutbildning, behöver genomgripande reformer. Författarna föreslår ett omfattande paket av åtgärder och rekommendationer för att förnya systemets strukturer och stärka kunskapsunderlaget.
För grundskolan efterlyser de en starkare nationell styrning. Det skulle innebära att inlärningsresultat mäts regelbundet i årskullarna, att information samlas in systematiskt och att utbildningssystemet styrs som en helhet. På andra stadiet bör andelen gymnasiestuderande ökas och den yrkesinriktade utbildningens förberedelse för fortsatta studier stärkas. För högskolorna föreslår de bland annat fler studieplatser och införandet av en måttlig terminsavgift även för EU- och EES-medborgare. Målet är att öka antalet högutbildade och bredda finansieringsbasen. Inom vuxenutbildningen rekommenderar de att offentligt finansierad examensutbildning begränsas till examina som höjer utbildningsnivån.
Memorandumet är ett diskussionsunderlag kopplat till Sitras Tillväxtatlas (Kasvuatlas, på finska), och den har utarbetats av utbildnings- och ekonomiexperterna Anita Lehikoinen, Oskari Nokso-Koivisto och Vesa Vihriälä. Syftet med Tillväxtatlas, dess diskussionsunderlag och dialoger är att identifiera förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt och hitta lösningar för att förbättra produktiviteten.
De offentliga utbildningsutgifterna i Finland uppgår till över 15 miljarder euro per år. Utbildning är därmed en av de största enskilda posterna i den offentliga ekonomin. Enligt författarna saknar utbildningssystemet dock ett heltäckande kunskapsunderlag för att bedöma vad resurserna åstadkommer, hur de fördelas och vilka åtgärder som ger resultat. Systemet följs och utvärderas inte tillräckligt som en helhet. Ingen aktör har heller mandat att styra systemet som ett sammanhängande system.
I utredningen beskrivs problemet som en bristande kompetenskedja. Grundskolans försämrade inlärningsresultat spiller över på andra stadiet, där man studerar sådant som borde ha lärts redan i grundskolan. Högskolorna försöker i sin tur kompensera för brister från tidigare utbildningsnivåer. För få unga söker sig till högskolorna, och Finland producerar färre utexaminerade än många andra länder i förhållande till den offentliga finansieringen. Vuxenutbildningen förbättrar inte tillräckligt deltagarnas ställning på arbetsmarknaden eller deras inkomstnivå.
Författarna konstaterar att utvecklingen av utbildningssystemet inte kan baseras på ökade offentliga resurser. Finland använder redan omkring fem procent av sin bruttonationalprodukt på utbildning – mer än OECD-genomsnittet. Mycket kan ändå göras genom att omfördela resurser och förbättra systemets effektivitet.
Finland befinner sig i en trängd situation eftersom ekonomin knappt har vuxit på nästan två decennier. Sitras överombudsman Atte Jääskeläinen betonar att Finland behöver en ny, långsiktig samsyn kring tillväxtfrämjande åtgärder. Om vi på allvar vill vända landets utveckling måste kompetensbasens urholkning stoppas och vändas till ny tillväxt.
”Finländska barns, ungas och hela samhällets framtid beror på hur allvarligt vi tar kompetensens betydelse – och hur snabbt vi genomför nödvändiga reformer.”
Humankapitalets betydelse för ekonomisk tillväxt är avgörande: enligt forskning förklaras 50–75 procent av tillväxten av människors kunskaper och färdigheter. I Finland håller denna tillväxtmotor på att stanna av.
”För att trygga vår framtid måste vi investera i människor och deras kompetens. Hela kedjan kräver kunskapsbaserade reformer, höjd kvalitet och bättre resursfördelning”, säger Jääskeläinen.
Utbildningspolitikens reparationspaket – från svacka till ny uppgång (Koulutuspolitiikan korjaussarja – kuopasta uuteen nousuun) är ett diskussionsunderlag kopplat till Sitras arbete med Tillväxtatlas (Kasvuatlas). Perspektiven och rekommendationerna är författarnas egna. Underlagen (på finska) fördjupar sig i teman där man ser möjligheter till betydande utvecklingssprång.
Tillväxtatlas skisserar utgångspunkter för hållbar ekonomisk tillväxt och söker lösningar för att påskynda tillväxten.
Bekanta dig med materialet
Ladda ner promemorian Utbildningspolitikens reparationspaket – från svacka till ny uppgång och alla rekommendationer här. (endast på finska)
Ladda ner hela Tillväxtatlas-publikationen som pdf här. (endast på finska)
Alla enskilda innehåll i Tillväxtatlas finns också på webben.