Det är dags att undanröja hindren för Europas digitala inre marknad – ny utredning visar vägen

EU:s inre marknad med 450 miljoner invånare är en av unionens viktigaste resurser, men fortfarande en underutnyttjad resurs. Europa har mycket att vinna på att data, information, tjänster och människor kan röra sig smidigare över nationsgränserna. En fullt fungerande inre marknad skulle också på ett naturligt sätt stärka det finländska näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Europa.

Samtidigt finns det vissa flaskhalsar som kontinuerligt begränsar europeiska företags möjligheter att verka och expandera. Sitras nya utredning One Europe, One Market – Unlocking the digital single market fokuserar särskilt på att lösa hindren för en digital inre marknad. Med digital inre marknad avses ett marknadsområde där digitala tjänster, data och information kan röra sig lika obehindrat över gränserna som människor, tjänster, varor och kapital.

Enligt utredningen hänger de centrala flaskhalsarna för en digital inre marknad ihop med fyra bredare strukturella problem: splittrad reglering och ojämn tillämpning, nationellt uppdelad digital infrastruktur, kompetens och arbetskraftsrörlighet som släpar efter den digitala omställningen samt ett finansierings- och innovationssystem som inte i tillräcklig grad stödjer tillväxten hos europeiska digitala företag.

Utredningen visar att den digitala inre marknadens bristande funktion i första hand beror på strukturella faktorer och inte på lagstiftningsrelaterade faktorer.

”Även om nästan 90 rättsakter gällande den digitala sektorn redan är i kraft – fyra gånger fler än för tio år sedan – har den samlade effekten varit att efterlevnaden blivit mer komplex i stället för att splittringen skulle ha minskat”, säger Tiina Vainio, ledande expert på Sitras internationella verksamhet.

Den gemensamma rapporten från Sitra, tankesmedjan Centre for European Policy Studies (CEPS) och professor Paul Timmers, One Europe, One Market – Unlocking the digital single market, presenterar konkreta åtgärder för att öppna upp Europas digitala inre marknad, och visar också vem som ansvarar för genomförandet.

Från ambition till genomförande

Utifrån analysen presenterar rapporten ett åtgärdspaket som bygger på ömsesidigt förstärkande helheter. Varje åtgärdshelhet innehåller flera rekommendationer, och utredningen anger också ansvariga aktörer för dem. Det finns totalt fyra åtgärdsområden:

• Snabba upp införandet av digitala lösningar med den offentliga sektorn som föregångare, exempelvis via harmoniserad upphandlingspraxis, införande av gränsöverskridande digitala tjänster (som digitala plånböcker och one-stop-shop-tjänster) samt ökad användning av artificiell intelligens inom den offentliga förvaltningen.

• Stärka Europas position i digitala värdekedjor, bland annat genom att rikta investeringar till nyckelteknologier som artificiell intelligens, kvantteknik, halvledare och kommunikationsinfrastruktur.

• Förbättra styrning och samordning av digital politik, exempelvis genom att bättre samordna utvecklingen av spar- och investeringsunionen och den digitala inre marknaden samt genom systematisk utvärdering av regleringsskillnader mellan medlemsstater.

• Förtydliga och förenkla regelverket, exempelvis genom bindande tidsfrister och ökad transparens, så att regleringen stärker snarare än splittrar den inre marknadens enhetlighet.

Enskilda åtgärder räcker inte – Europa behöver samordnade insatser inom alla fyra områden. På så sätt kan man gå från ett splittrat regelverk till en verkligt enhetlig och globalt konkurrenskraftig digital inre marknad.