Nyheter
Finländare stöder EU:s ledande roll i kampen mot klimatförändringarna och ser en tillväxtmöjlighet i den gröna omställningen. Finlands nationella riktning upplevs dock som oklar: endast 22 procent anser att Finland har en tydlig strategi och vision för hur landet ska nå framgång i Europas föränderliga omvärld.
Ledande specialist
Publicerad
20.10.2026
Enligt en gemensam undersökning av Sitra och Näringslivets delegation EVA anser majoriteten av finländarna (52 %) att den gröna omställningen främst är en ekonomisk tillväxtmöjlighet för Finland och inte enbart en kostnad. Med grön omställning avses en övergång bort från fossila bränslen och överkonsumtion av naturresurser. Samtidigt anser närmare 40 procent av de tillfrågade att Finland inte har en tydlig plan för framtida framgång.
”Om den gröna omställningen ska gynna Finland behövs en tydligare uppfattning om var våra styrkor finns: inom lågutsläppsenergi, elektrifiering av industrin, rena teknologier – eller en kombination av dessa. Att påverka EU:s beslut i god tid är avgörande”, säger Timo Miettinen, Sitras seniorrådgivare och författare till artikeln Vihreä siirtymä tienhaarassa som diskuterar resultaten av enkäten.
Behovet av en strategisk riktning betonas också i Sitras färska framtidsöversikt Klimatet och naturen förändras – hinner Finland anpassa sig och förnya sig i tid? Enligt framtidsöversikten värms Finlands klimat upp, förlusten av biologisk mångfald fortskrider och extremväder sätter allt tydligare spår i människors vardag. I Finland kräver förändringarna beredskap, anpassning och reformer, som hittills inte har genomförts tillräckligt. Det finns dock lösningar, men de bör tas i bruk på en bredare front.
Enligt enkäten anser 68 procent av finländarna att ett effektivt miljöskydd i Europa endast är möjligt genom gemensamma insatser från EU-länderna. Dessutom anser 47 procent att begränsningen av klimatförändringarna är ett ämne som i huvudsak eller helt borde beslutas på EU-nivå.
Finländarnas kritik mot den gröna omställningen gäller framför allt genomförandet. 63 procent anser att EU:s energi- och klimatpolitik inte tar hänsyn till Finlands särskilda förhållanden, såsom långa avstånd, kallt klimat och skogarnas betydelse. Därför blir klimatpolitiken orimligt dyr för vårt land. Två tredjedelar anser att beslut om jordbrukspolitiken och användningen av naturresurser ska fattas nationellt.
”Finländare ser möjligheter i den gröna omställningen att förnya ekonomin och förbättra konkurrenskraften. Acceptansen för klimatåtgärder beror dock på att förändringen syns som konkreta investeringar och arbetstillfällen”, säger Miettinen.
Förverkligandet av tillväxtmöjligheter beror också på hur investeringar accepteras lokalt. Miljöpåverkan från projekt väcker oro, likaså fördelningen av fördelar och nackdelar, invånarnas möjligheter att påverka samt regional ojämlikhet. Därför har Sitra öppnat en finansieringsansökan för kommuner, som finansierar genomförandet av effektiv växelverkan i projekt kring den gröna omställningen. Under hösten publicerar Sitra två rapporter som innehåller exempel på hur effektivt samarbete har genomförts och vilka praktiska metoder som fungerar.
Sitras och EVA:s gemensamma EU-enkät genomfördes i mars 2026 som en del av EVA:s värde- och attitydstudier. 2 047 personer svarade på enkäten. Dessutom svarade 34 inbjudna EU-experter på enkäten. Resultatens felmarginal för hela befolkningen är 2–3 procentenheter åt båda hållen.
Svaren samlades in 17–30.3.2026. Svarspersonerna representerar hela landets befolkning i åldern 18–79 år (exkl. Åland).
Materialet har samlats in i Taloustutkimus Oy:s internetpanel och forskningsurvalet har bildats med stratifierat slumpurval. Materialet har viktats för att representera befolkningen efter ålder, kön, bostadsområde, utbildning, yrke eller ställning, bransch och partitillhörighet.
Resultat från samma enkätundersökning har tidigare publicerats för utvidgning, finansiering, inre marknader och industripolitik samt partnerskap och geopolitik. De visar bland annat att finländarnas inställning till Europeiska unionen har förändrats: unionen förväntas kunna skydda sina medlemsländer, minska skadliga beroenden och agera i det globala politiska virrvarret. Finländarna håller dörren på glänt för utvidgning och vill också ha en kraftfullare industri- och teknikpolitik.