Finland kan få en betydande del av tillväxtmöjligheterna inom artificiell intelligens

Artificiell intelligens är vår tids största industriella omvandling och förändrar snabbt både konkurrensen och värdeskapandets logik globalt.

Trots att Finland hör till EU:s ledande länder när det gäller företagens användning av AI, återspeglas detta ännu inte i tillräcklig grad i den ekonomiska tillväxten.

– Enbart införandet av AI räcker inte om beräkningskapaciteten och datahanteringen kontrolleras av andra. Det ekonomiska värdet uppstår i allt högre grad där var AI‑modeller tränas, infrastrukturen byggs och nya tillämpningar skalas upp, säger Laura Halenius, ledande expert vid Sitra.

Det är möjligt att bygga en tillväxtplattform för artificiell intelligens i världsklass i Finland, men det kräver medvetna och långsiktiga val. Den slutsatsen presenteras i Sitras utredning Mistä kasvua tekoälyn aikakaudella? (Varifrån kommer tillväxten i AI‑tidsåldern?, på finska), som publicerades den 24 mars. Utredningen bygger på Sitras eget arbete samt en omfattande analys som genomförts tillsammans med konsultbolaget BCG om effekterna av en europeisk AI‑gigafabrik.

Finland har starka förutsättningar

Världen står inför en ny våg av industriella investeringar baserade på artificiell intelligens, men den offentliga debatten i Finland har hittills främst fokuserat på datacenters energiförbrukning.

Finland har en ovanligt stark kombination av fördelar: tillgång till prisvärd och utsläppssnål energi, kompetens i världsklass inom datanät och kvantteknologi samt gedigen forskningskompetens inom högpresterande datorsystem.

– Avgörande är vilka delar av AI‑värdekedjan Finland väljer att specialisera sig inom och om vi medvetet vågar ta plats . Det förutsätter en tydlig bild av våra styrkor och ett konkret genomförandeprogram för att möjliggöra nödvändiga industriella investeringar, betonar Halenius.

I dag leder USA och Kina utvecklingen av artificiell intelligens, efter omfattande investeringar i AI‑infrastruktur.

Europas utmaning är inte brist på kompetens. Problemet är att de centrala delarna av AI‑värdekedjan – där det största ekonomiska värdet skapas – till stor del finns utanför Europa. Det ökar det ekonomiska beroendet och riskerar att göra Europa till främst en användare av teknik, i stället för en utvecklare och exportör av AI‑teknik.

AI‑gigafabrik som exempel

I rapporten analyseras AI‑gigafabriker som ett exempel på strategisk infrastruktur genom vilken Europa strävar efter att stärka sin kompetens och självförsörjning inom artificiell intelligens. En gigafabrik är en plats för högpresterande datorsystem i mycket stor skala – ett datacenter som betjänar forskning, företag och den offentliga sektorn parallellt.

Att etablera en gigafabrik är inget självändamål. Betydelsen ligger i de bredare effekterna: en gigafabrik kan sänka tröskeln för företag att utveckla och skala upp nya AI‑lösningar.

Ett produktivitetslyft uppstår först när AI också används för att skapa något nytt. Finland kan hitta möjligheter inom områden där vi redan har starka förutsättningar, såsom hälso‑ och välfärdsteknik, tillämpningar som utnyttjar kvantteknologi, försvarsindustrin, läkemedels‑ och materialutveckling baserad på fysikalisk modellering samt tillämpningar inom fysisk AI.

– En euro som investeras i AI kan ge mångdubbelt tillbaka. För att detta ska ske måste investeringarna riktas mot värdekedjans kärna. I AI‑tidsåldern uppstår tillväxt inte av en slump, utan genom medvetna val och långsiktiga satsningar på både hård‑ och mjukvaror för AI , säger Halenius.

Sitra presenterar mer om tillväxtmöjligheterna med artificiell intelligens och ger en helhetsbild av Finlands förutsättningar för hållbar tillväxt i rapporten Tillväxtatlas 2026, som publiceras den 25 mars.