Fokus på användarnas behov och praktiska pilotprojekt – ny promemoria presenterar 10 rekommendationer till stöd för utvecklingen av ekosystemredovisning

Ekosystemredovisning samlar information om naturens ekosystem, ekosystemtjänster och deras koppling till den ekonomiska verksamheten. EU:s medlemsstater kommer att i enlighet med en ny förordning rapportera ekosystemredovisning för första gången före årets slut.

Hösten 2025 sammankallade Sitra inhemska intressenter för att kartlägga beslutsfattandesituationer där data från ekosystemredovisning kan utnyttjas. I arbetet deltog representanter för ministerier, forskningsinstitut, företag och intresseorganisationer från sammanlagt 18 organisationer. Dessutom utvecklade intressenterna tillsammans åtgärder till stöd för utnyttjandet av data från ekosystemredovisning, vilka sammanställdes till en lista med tio rekommendationer (sammanfattning på svenska).

Naturkapitalredovisning är en utvidgning av samhällsekonomins redovisning som gör det möjligt att granska naturens betydelse för ekonomin. Kärnan i den är den internationella statistiska standard och rekommendation för ekosystemredovisning (SEEA EA) som antagits av FN:s statistiska kommission. Med hjälp av den kan man granska ekosystemens utbredning och tillstånd, de tjänster de producerar och deras monetära värde.

Den information som redovisningen ger stöder beslut inom till exempel markanvändning, ekonomisk politik och riskhantering. I kristider framhävs naturens betydelse: en livskraftig natur upprätthåller försörjningsberedskapen och samhällets motståndskraft mot störningar, såsom förmågan att trygga livsmedelsförsörjningen och beredskapen inför extrema väderfenomen. Naturen har också en positiv inverkan på människors hälsa och funktionsförmåga.

”Naturen är ett kapital av kritisk betydelse för ekonomins och samhällets funktion. Ekosystemredovisning ger Finland ett verktyg för att systematiskt följa upp detta kapital och bättre synliggöra naturens fördelar i beslutsfattandet”, säger Tatu Leinonen, expert vid Sitra.

Enligt promemorian behöver utvecklingsarbetet ett tydligt mandat, tillräckliga resurser och klart definierade ansvarsområden för att informationen effektivt ska kunna användas i beslutsfattandet. Uppfyllandet av dessa förutsättningar stöds av ett engagemang från politiska beslutsfattare och den högsta ledningen för centrala organisationer. Projektet genomfördes med finansiering från Europeiska unionens instrument för tekniskt stöd i samarbete med Internationella naturvårdsunionen IUCN.

Användningsområden har identifierats, men erfarenheterna är ännu få

Intressenterna identifierade flera möjliga användningsområden för redovisningen. Inom den offentliga sektorn är dessa bland annat kostnads-nyttoanalyser, konsekvensbedömningar vid lagberedning, uppföljning av nationella strategier och mål samt planering av markanvändning.

I riskanalyser och scenarier kunde redovisningen utnyttjas inom den offentliga sektorn (till exempel som stöd för bedömningar av de offentliga finansernas hållbarhet), liksom i företag och inom finanssektorn. Även den monetära bedömningen av ekosystemtjänster ansågs viktig.

Praktiska erfarenheter av att använda nationell ekosystemredovisning i beslutsfattandet är tills vidare begränsade i Finland. Till exempel i Estland har nationella ekosystemdata använts bland annat vid bedömningen av placeringen av vindkraftverk, och i Nederländerna för granskning av grönområden och ekosystemtjänster på kommunal nivå.

Kommunal ekosystemredovisning har utvecklats i Finland i flera projekt utifrån kommunernas behov (se till exempel webbsidan Kommunal ekosystemredovisning).

Tio rekommendationer till stöd för utnyttjandet av nationell ekosystemredovisning

Kärnan i promemorian är tio åtgärdsrekommendationer fördelade på fem teman: identifiering av behov och integrering i beslutsfattandet, kontinuitet i dataproduktionen, tillgång till data, effektiv kommunikation samt samarbete och internationell interaktion.

För att säkerställa att användarnas behov står i centrum för utvecklingen rekommenderar promemorian att en sektorsövergripande arbetsgrupp inrättas, att en färdplan i flera steg tas fram och att pilotprojekt genomförs utifrån behoven hos ministerier och andra centrala användare. Dessutom framhävs tryggandet av produktionen av centrala källdata, såsom data om marktäcke.

Promemorian beskriver också ett koncept för hur redovisningen kunde utvecklas med betoning på ett tillvägagångssätt i flera steg och kostnadseffektivitet.

Om ekosystemredovisning genomförs och används på ett ändamålsenligt sätt kan den stärka kunskapsunderlaget för beslutsfattandet. Därtill kan den stödja Finlands och finska aktörers arbete för att främja naturpositivitet och verkställandet av Kunming-Montreal-ramverket för global biologisk mångfald (GBF).