Sammanfattning

De nordiska ländernas säkerhetsmiljö har förändrats permanent: geopolitiska spänningar, hybridhot och informationspåverkan kräver ett tätare gränsöverskridande samarbete än tidigare. Finlands traditionella styrkor är det starka förtroendet, modellen för övergripande säkerhet och den starka beredskapstraditionen. Även Finland skulle kunna dra lärdomar av de övriga nordiska ländernas arbetssätt. På motsvarande sätt har Finland mycket att ge resten av Norden.

  • Samhällssäkerheten byggs upp heltäckande: utöver myndigheternas, organisationernas och individernas beredskap är förtroende, delaktighet, kunskapsbaserad handlingsförmåga och lokalsamhällenas förmåga att agera i störningar och krissituationer centrala faktorer.
  • För att stärka den nordiska samhällssäkerheten lönar det sig att fokusera på mental kristålighet, teknologisk och kunskapsbaserad säkerhet, organisationers handlingsförmåga i kriser och förstärkt förtroende.
  • Vi måste i allt högre grad gå från samarbete till gemensamma åtgärder: de nordiska länderna bör testa gränsöverskridande beroenden, genomföra gemensamma övningar och praktiska försök samt dela och införa beprövade beredskapsmodeller. Utöver myndigheterna behövs forskningssektorn, företag, medier och civilsamhället för ett fungerande samarbete.
  • Norden behöver en starkare gemensam lägesbild: samhällssäkerheten, den mentala kriståligheten och de strategiska beroendena bör följas upp mer systematiskt än i dag, och gemensamma resiliensindikatorer bör utvecklas med hjälp av framsyn och stresstester.
  • Den kunskapsbaserade och lokala resiliensen måste stärkas i praktiken: det behövs gemensamma arbetssätt för att stärka den algoritmiska mediekompetensen och tillförlitlig information samt för att knyta kommuner, organisationer, frivilliga och lokalsamhällen starkare till beredskapen.

Förtroende bör ses som en genomgripande säkerhetsfaktor: stärkandet av förtroendet måste beaktas systematiskt i beslutsfattandet, de offentliga tjänsterna, deltagandet och kriskommunikationen.

1. Kärnfråga

Vilka konkreta åtgärder som gagnar oss och hela Norden bör Finland främja i det nordiska samarbetet kring samhällssäkerhet och beredskap?

De nordiska länderna har starka nationella beredskapssystem, men i en snabbt föränderlig säkerhetsmiljö handlar samhällssäkerhetens största utmaningar inte längre enbart om myndigheternas beredskap. Allt viktigare blir förtroende, kunskapsbaserad säkerhet, organisationernas handlingsförmåga och mental kristålighet samt skyddet av kulturegendom. I dessa frågor skulle de nordiska länderna kunna lära sig betydligt mer av varandra.

Den regelbaserade ordningen efter andra världskriget håller på att vittra sönder. Den förändrade världspolitiska omvärlden kräver nya strategier och arbetssätt. De nordiska länderna har utmärkta förutsättningar för att bygga en bredare samarbetsmodell än i dag, där likasinnade länder kan agera sömlöst tillsammans.

Bedömningen i denna analys är att det genom att utveckla samarbetet kring förtroende och samhällssäkerhet är möjligt att stärka den allmänna nordiska resiliensen. Detta förbättrar i sin tur regionens möjligheter att även i fortsättningen fungera som en stabil ö i en världspolitisk omvärld i förändring. Kärnfrågan under de närmaste åren är hur det nordiska samarbetets kvalitet och genomslagskraft kan förbättras.

Den förändrade säkerhetsmiljön utmanar oss att reflektera över och granska även sinsemellan mycket olika sektorer parallellt. De nordiska länderna har starka nationella beredskapssystem och ett omfattande samarbete inom olika sektorer. Utmaningen är alltså inte i första hand att samarbetet är för litet, utan utmaningen är förmågan att se samtidiga risker över sektorsgränserna och förstå deras ömsesidiga påverkan. Likaså finns det utvecklingspotential i hur erfarenheter kunde delas mer systematiskt och hur denna delade kunskapsbas kunde leda till gemensamma åtgärder och regelbundna övningar.

Det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland finländarna. Enligt en färsk analys från EVA (nr 174) anser 80 procent av finländarna att det nordiska försvarssamarbetet förbättrar säkerheten., 84 procent anser att samarbetet bör utökas kraftigt på grund av de ökade globala hoten. Medborgarnas stöd utgör en stabil grund för att utveckla samarbetet.

En strategisk fråga att överväga på längre sikt är om de nordiska länderna tillsammans kunde vara en globalt betydande ”mellanmakt” med ett inflytande som överstiger de enskilda ländernas möjligheter. En mellanmakt är en stat eller aktör som inte hör till världens mäktigaste, men som ändå har en betydande och ofta konstruktiv roll i det internationella systemet. Frågan lyftes nyligen fram bland annat i Sitras promemoria Maailmanpolitiikan dynamiikka murroksessa (Världspolitikens dynamik i omvandling), och en framsynspromemoria med fokus på Norden är också under arbete och publiceras i slutet av 2026.


2. Vad bör göras

Från splittrat samarbete mot en gemensam lägesbild, gemensamt lärande och konkreta åtgärder

Gemensam lägesbild och gemensamma indikatorer för mental kristålighet och samhällssäkerhet.Gemensamma övningar och stresstester för gränsöverskridande risker och beroenden.
En nordisk ram för kunskapsbaserad säkerhet, inklusive algoritmisk mediekompetens och bemötande av informationspåverkan.Modeller för lokal och samhällsbaserad beredskap i praktiken, där även organisationer och frivilliga involveras starkare.
Förtroende som en genomgripande princip i beslutsfattande, tjänster och kriskommunikation.Gemensam granskning av strategiska beroenden, särskilt teknologi, digital infrastruktur, energi och försörjningsberedskap.

I Finland och de övriga nordiska länderna stärker det starka förtroendet förmågan att stå emot olika hybridhot. Att upprätthålla och stärka förtroendet kräver dock ständiga handlingar i vardagen samt förvaltnings- och sektorsövergripande samarbete.

Säkerhet är inte enbart en tjänst som produceras av myndigheterna, utan en djup grundläggande resiliens i samhället som bottnar i vardagliga erfarenheter, förtroende, delaktighet och nordisk sammanhållning. Genom att decentralisera myndighetsverksamheten och stärka den lokala handlingsförmågan kan samhällen inte bara överleva kriser utan också lära sig av dem och förnya sig.

I analysen identifierades följande centrala prioriteringar för samhällssäkerheten

  1. Mental kristålighet
  2. Teknologisk och kunskapsmässig säkerhet
  3. Organisationers handlingsförmåga i kriser och
  4. Ett stärkt förtroende.

Nedan presenteras ett antal förslag på hur det nordiska samarbetet kan stödja Finlands beslutsfattande och beredskap samt stärka de nordiska ländernas gemensamma samhällssäkerhet och kristålighet. Förslagen är avsedda att stödja beredningen av det nordiska samarbetet och bygger på den lägesbild som formats under analysprocessen (kapitel 3 i denna publikation), Sitras Kuutio-arbete och sakkunnigkommentarer.

1. Mental kristålighet

En delad lägesbild skulle lägga grunden för gemensam beredskap

Finlands traditionella styrkor är det starka förtroendet och modellen för övergripande säkerhet samt en stark beredskapstradition. Av de arbetssätt som utvecklats i de övriga nordiska länderna kunde man dock dra lärdomar om hur civilsamhället och de lokala aktörerna mer systematiskt kan knytas till beredskapen. I Norden saknas en gemensam, regelbundet uppdaterad och jämförbar helhetsbild av befolkningens mentala kristålighet, förtroende, delaktighet och framtidstro.

Det nordiska samarbetet erbjuder en möjlighet att bygga en delad lägesbild och en sektorsövergripande samordning av gemensamma övningar, samt ett systematiskt delande av lärdomar. Det vore därför nödvändigt att skapa en gemensam, kontinuerligt uppdaterad nordisk lägesbild och uppföljningshelhet som i tillämpliga fall kombinerar befolkningsenkäter, registeruppgifter och myndighetsdata som stöd för beslutsfattande och beredskap.

Även kultur och skydd av kulturarvet hör till grunden för den mentala kriståligheten och beredskapen och är inte en separat fråga. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid ungdomar, personer i utsatt ställning och låginkomsttagare, vars framtidstro och förtroende i synnerhet prövas av olika osäkerheter. I arbetet bör man utnyttja befintliga nationella uppföljningssystem och utreda kopplingen till Nordregios projekt om psykologisk resiliens.

Praktisk idé från Kuutio: Ett forsknings- och utbildningscentrum för mental kristålighet grundas, med ett tillhörande AI-baserat uppföljningssystem för mental kristålighet.

Källa: Kuutio #9


2. Teknologisk och kunskapsmässig säkerhet

Omvandlingen av informationsmiljön ses som en grundläggande säkerhetsfråga för Norden

Desinformation, påverkansåtgärder, AI-genererat innehåll och algoritmer på sociala medier utmanar medborgarnas kunskapsbaserade handlingsförmåga i alla nordiska länder. Det är särskilt viktigt att stödja ungas förmåga att verka i nya medie- och spelmiljöer samt att känna igen algoritmernas och påverkans betydelse och hur de formar det offentliga samtalet: de påskyndar spridningen av desinformation, förstärker den affektiva polariseringen och orsakar kognitiv utmattning.

Det vore nödvändigt att utveckla en gemensam nordisk åtgärdsram (inkl. gemensamma begrepp och mål) som stärker den algoritmiska mediekompetensen, förmågan att känna igen tillförlitlig information och samhällets förmåga att bemöta informationspåverkan. I arbetet kan man tillämpa praxis som utvecklats av Myndigheten för psykologiskt försvar i Sverige, såsom materialet Gamer’s Guide för identifiering av informationspåverkan i digitala spelmiljöer. I övrigt vore det också viktigt att identifiera det arbete kring dessa frågor som redan gjorts och som pågår i olika projekt.

Praktiska idéer från Kuutio

  • Rörelser som ifrågasätter demokratin och rättsstaten och som motarbetar rättigheter och bedriver  informationspåverkan  bör erkännas som ett fenomen som påverkar den övergripande säkerheten. Det vore nödvändigt att ta fram en nordisk strategi mot denna utveckling och involvera medborgarorganisationer i utarbetandet av strategin.
  • Gemensamma nordiska rekommendationer för ansvarsfull mediekommunikation bör utarbetas. I samarbete mellan regeringar, medieföretag och journalistorganisationer bör gemensamma principer för källtransparens, rättelserutiner och identifiering av desinformation fastställas. Målet är att stärka tillförlitlig kriskommunikation och en gemensam lägesbild.

Källa: Kuutio #9

3. Gemenskapernas handlingsförmåga

De bästa nordiska metoderna införs i större utsträckning

Enbart individens materiella beredskap, såsom ett reservförråd i hemmet för 72 timmar, är inte tillräckligt om lokalsamhällenas, kommunernas, organisationernas, kulturaktörernas och de frivilligas roller inte är tydliga eller om deras arbetssätt förblir lösryckta. För att förverkligas behöver beredskapens sociala och gemenskapsbaserade dimension beprövade modeller för att stärka resiliensen i lokalsamhällen. Stela myndighetsstrukturer och kontrollerande styrning kan hindra lokal handlingsförmåga och snabb anpassning. Resiliens uppstår inte genom order uppifrån, utan växer lokalt nerifrån och upp.

Man borde pröva, utvärdera och skala upp nordiska arbetssätt som stärker den lokala handlingsförmågan, grannhjälpenoch samarbetet mellan organisationer, kulturaktörer och myndigheter, och som särskilt stöder och gör det lättare att nå utsatta personer. I Finland skulle det löna sig att ta i bruk nordiska mötesmodeller, såsom Sveriges Stark socken, Norges preparedness friend och Islands serviceteam i Grindavík. I Finland är det nyligen avslutade projektet Kylävara ett exempel på hur lokal beredskap kan understödas. Samtidigt bör man inse att civilsamhället är en viktig del av beredskapen och demokratins framtid. Därför är det viktigt att söka nya sätt att stärka organisationernas permanenta resurser under normala förhållanden.

Praktiska idéer från Kuutio:

  • De mest fungerande metoderna inom det nordiska regionala beredskapsnätverket kartläggs, den mest effektiva arbetsmodellen väljs ut utifrån dem och  utvecklas och sprids till hela nätverket.
  • En samnordisk Neighbours Help First-modell skapas, som integrerar frivilliga, medborgarorganisationer och lokalsamhällen i beredskapen, krisresponsen och det humanitära stödet mellan länderna.
  • En nordisk modell för lokal gemenskapsberedskap skapas utifrån det finländska Kylävara-konceptet och utvidgas även till städerna.

Källa: Kuutio #9


4. Förtroende för människor och institutioner

Förtroende som en genomgripande princip

Än så länge stärker det starka förtroendet i Finland och de övriga nordiska länderna kriståligheten mot olika hybridhot. Ett starkt förtroende måste dock förtjänas om och om igen genom synliga handlingar i vardagen och det bör upprätthållas genom att utveckla den lokala handlingsförmågan och delaktigheten. I beslutsfattandet och de offentliga tjänsterna bör principen Trust by Design införas , där förtroende byggs upp som en del av förvaltningens alla kärnprocesser.

Praktisk idé från Kuutio: En gemensam informationspunkt för myndigheterna i krissituationer skapas på nordisk nivå.

Källa: Kuutio #9

Andra möjligheter att främja den nordiska samhällssäkerheten

Nordiskt mervärde och ömsesidigt nationellt lärande: Vilken del av Finlands modell för övergripande säkerhet kunde utnyttjas i större utsträckning i Norden? Vad borde vi i vår tur lära oss av till exempel Sveriges och Norges förnyade modeller och metoder för civil beredskap?

Proaktiv framsyn och stresstestning: Med vilka gemensamma, kontinuerliga uppföljnings- och framsynsmodeller kan man gå från reaktiv krishantering till förutseende beredskap? Hur kan olika framtida utvecklingsförlopp för beredskapen testas tillsammans med de övriga nordiska länderna?

Teknologisk resiliens och hantering av beroenden: Områden inom kritiska teknologier identifieras där det nordiska samarbetet kan stärka ländernas teknologiska resiliens, konkurrenskraft och säkerhet. Granskningen kunde kombinera företagens synpunkter, den offentliga sektorns lägesbild samt nuvarande och kommande nordiska och europeiska politiska riktlinjer. Hur kunde de nordiska länderna tillsammans hantera beroenden och risker kopplade till kritiska teknologier, till exempel artificiell intelligens och digital infrastruktur, som enskilda länder inte kan lösa på egen hand?

Energisäkerhet och strategiska beroenden: De nordiska ländernas gemensamma beroenden inom energi och annan försörjningsberedskap bör granskas mer systematiskt än i dag. Detta gör energisäkerheten till en del av den bredare frågan om de nordiska ländernas gränsöverskridande strategiska beroenden och hanteringen av dem. På vilket sätt jämnar de nordiska ländernas sammankopplade elnät och gemensamma marknader ut variationer i produktion och förbrukning och förbättrar hela regionens försörjningsberedskap? Borde målet vara en gemensam nordisk försörjningsberedskap i olika krisscenarier?

Skydd av kulturegendom och kulturens betydelse som en del av den nordiska beredskapen: Skyddet av kulturegendom och kulturens betydelse bör knytas starkare till den nordiska beredskapen, och samnordiska beredskapsövningar för att skydda kulturegendom bör ordnas där olika samhällsaktörer från alla nordiska länder deltar. Genom övningarna kan skyddet av kulturarvet kopplas till den praktiska beredskapen och samverkan mellan olika aktörer stärkas. Hur kunde man genom samarbete bättre skydda kulturarvet i krissituationer och lyfta fram kulturens betydelse för att stärka krisresiliensen?

3. Lägesbild

Osäkerhetsfaktorer för samhällssäkerheten och utsikterna på längre sikt i Norden

Tabell 1, som sammanställts utifrån Kuutio-arbetet, beskriver centrala osäkerhetsfaktorer kopplade till den nordiska samhällssäkerheten. Osäkerhetsfaktorerna har granskats ur tre perspektiv: önskvärd utveckling, hotbild och strukturell förnyelse. Tabellen åskådliggör vilka praktiska problem eller blinda fläckar man inom det nordiska samarbetet kring samhällssäkerhet och beredskap bör söka lösningar på under de närmaste åren. Det handlar inte om prognoser, utan om möjliga utvecklingsförlopp som samarbetet bör kunna reagera på.

Tabell 1. Centrala osäkerhetsfaktorer under de närmaste åren (Källa: Kuutio#9)

OsäkerhetsfaktorerÖnskvärd utvecklingHotbildStrukturell förnyelse
1. Mental kristålighetOrk, förtroende och framtidstro följs upp som en del av beredskapen.Utdragen osäkerhet och ojämlikhet ökar utmattning och utanförskap.En övergång  från individcentrerad beredskap till gemenskapsbaserad grundresiliens.
2. Kunskapsmässig säkerhetOberoende medier, ursprungsverifiering och mediekompetens bildar ett skyddande lager.AI-innehåll, riktad påverkan och kognitiv utmattning splittrar den gemensamma verklighetsgrunden.En nordisk ram för informationsintegritet förenar standarder, forskning och kompetens.
3. Samhällenas handlingsförmågaKommuner, organisationer (inkl. kulturarvssektorn) och frivilliga övar samverkan med tydliga rollerResursnedskärningar och myndighetssilor försvagar den lokala handlingsförmågan.Lätta former av självorganisering kopplas flexibelt till beredskapen.
4. FörtroendeTjänster, öppen beredning och deltagande stärker den upplevda rättvisan.Ojämlikhet, polarisering och ett fjärmande beslutsfattande  urholkar legitimiteten.Förtroendet beaktas systematiskt i tjänster, beslut och kriskommunikation.
5. Klimat, natur och försörjningsberedskapMiljö- och säkerhetsrisker behandlas som en helhet.Beroenden av t.ex. gödselmedel, energi och foderprotein skärps vid samtidiga störningar.Gemensamma stresstester styr investeringar och alternativa leveranskedjor.

Osäkerhetsfaktor 1: Mental kristålighet

Mental kristålighet är inte bara en egenskap hos individen. Den byggs upp av samhällets sociala sammanhållning, upplevd rättvisa, förtroende, tjänsters kontinuitet och förmågan att agera tillsammans.

Nulägets utmaning: Mental kristålighet har till exempel i Finland fått en central roll i säkerhetsstrategin för samhället, men i praktiken betonar beredskapen fortfarande individens ansvar och ett materiellt reservförråd i hemmet i stället för gemenskapsbaserad grundresiliens. Frågan borde få mer uppmärksamhet, eftersom ökad ojämlikhet, ekonomisk osäkerhet och de ungas och låginkomsttagarnas försvagade framtidsutsikter hotar att urholka befolkningens ork och förtroende – och förtroendet mellan människor.

Medborgarperspektiv: Finländarna lyfte fram myndigheternas handlingsförmåga (74,7 %), tillförlitlig informationsförmedling (61,5 %) samt människors ömsesidiga hjälp och förtroende (55,4 %) som de viktigaste faktorerna för kristålighet. Den egna beredskapen nämndes mer sällan (34,0 %).

Källa: Snabbenkät som E2 genomfört för Sitra.

Perspektiv från Kuutio: Mental kristålighet byggs upp i vardagen, men resurserna styrs lättare till akut krisrespons. Överlappande kriser tär på befolkningens mentala krafter. Pandemin, energikrisen och den snabba förändringen i säkerhetsmiljön har följt på varandra utan tid för återhämtning. Den växande informations- och hybridpåverkan och de allt mer komplexa kriserna har tvingat fram en syn på mental kristålighet som en helhet som sträcker sig från individen till gemenskaper och samhällsstrukturer på olika nivåer.

”Sveriges exempel är starkt eftersom det förenar tre saker: nationell täckning (broschyrer till varje hushåll), konkreta handlingsinstruktioner och aktivering av samhället. Forskningsresultat visar att sådana kampanjer flyttar beredskapsansvaret även till individnivå och bygger långvarig resiliens, inte bara tillfällig medvetenhet”
– Sakkunnig som deltog i Kuutio

Källa: Kuutio #9

Osäkerhetsfaktor 2: Teknologisk och kunskapsbaserad säkerhet

Den snabbt föränderliga informationsmiljön påverkar beredskapen och samhällssäkerheten på ett nytt sätt. Därför måste teknologisk och kunskapsbaseradsäkerhet granskas tillsammans. Det är viktigt att stärka människors förmåga att känna igen tillförlitlig information, men samtidigt fundera på hur beroende vi är av teknologier och plattformar med funktioner som vi själva inte fullt ut kontrollerar. Generativ AI, plattformarnas rekommendationssystem och det snabba mångfaldigandet av innehåll ökar både nyttor och risker. Information och data är makt, men i dag sker insamlingen och användningen av dem helt utan transparens . Detta kan rubba samhällets kunskapsbaserade integritet (informationsintegritet) och handlingsförmåga, och förlama samhällets beslutsfattande oavsett tekniskt cyberskydd .

Nulägets utmaning: Generativ AI, algoritmerna på sociala medier och en fragmenterad informationsmiljö utmanar det demokratiska beslutsfattandet och medborgarnas kunskapsbaserade självbestämmanderätt. Algoritmerna ger synlighet åt rädsla och polarisering. Frågan gäller inte bara myndighetskommunikation eller rättelse av enskilda lögner, utan att upprätthålla en gemensam kunskapsbas, en tillförlitlig nyhetsproduktion, det offentliga samtalet och medborgarnas bedömningsförmåga.

Medborgarperspektiv: 62 procent av finländarna anser att tillförlitlig informationsförmedling hör till de viktigaste faktorerna för Finlands kristålighet.

Källa: Snabbenkät som E2 genomfört för Sitra.

Perspektiv från Kuutio: De nordiska länderna hör till världens mest digitaliserade samhällen, vilket på samma gång är en styrka och en koncentrerad sårbarhet. Kritiska tjänster vilar på infrastruktur som ägs utanför regionen, och verifieringen av information har blivit långsammare i förhållande till produktionen av den.

”När man funderar över framtidens kritiska teknologiska infrastrukturer och de nationella behoven kring dem framhävs vikten av nordiskt samarbete till exempel vid samordningen av gemensamma upphandlingar.”
– Sakkunnig som deltog i Kuutio

Källa: Kuutio #9

Osäkerhetsfaktor 3: Gemenskapernas handlingsförmåga

Lokala gemenskaper, organisationer, frivilliga och informella hjälpnätverk kompletterar myndigheternas verksamhet. De når människor, identifierar lokala behov och organiserar sig snabbt. Lagstadgade ansvar som tillhör den offentliga makten får dock inte överföras på gemenskaperna, och samarbetet kan inte bygga på att frivilliga ständigt ställer upp utan resurser.

Nulägets utmaning: Gemenskapsbaserad frivilligverksamhet kan i störningssituationer i bästa fall vara snabb och självorganiserande, men gräsrotsaktörerna har inte i tillräcklig grad kopplats till de officiella regionala säkerhetsnätverken. Nedskärningarna för tredje sektorns organisationer skapar utmaningar för den praktiska verksamhetens kontinuitet.

Medborgarperspektiv: De unga (15–24-åringar) var den enda åldersgrupp som valde ömsesidig hjälp som den främsta faktorn för att stärka kriståligheten. I alla andra åldersgrupper kom myndigheterna först.

Källa: Snabbenkät som E2 genomfört för Sitra.

Perspektiv från Kuutio: Frivilligverksamhet stärker samhällets kristålighet. Organisationerna fungerar samtidigt som samhälleliga påverkare, experter, partner och tjänsteproducenter. Deras resurser växer dock inte i samma takt som rollerna blir fler. Att erbjuda mångsidiga verksamhetsmöjligheter som är öppna för alla stärker medborgarnas funktion både i beredskapen och i åtgärder under kriser, och stöder i bästa fall samtidigt livskraften hos de frivilliga aktörer som är viktiga för samhällets vitala funktioner. Medborgarorganisationerna fungerar därmed också som informationsförmedlare och främjare av medborgarnas delaktighet.

“När människor upplever att de är en del av en gemenskap (till exempel en frivilligverksamhet) är individerna, gemenskaperna och samhället bättre rustade att möta olika plötsliga olyckor och kriser. Frivilligverksamhet ökar resiliensen på alla nivåer i samhället.”
– Sakkunnig som deltog i Kuutio

Källa: Kuutio #9

Osäkerhetsfaktor 4: Förtroendet mellan människor och institutioner

Det finländska sociala förtroendet och vi-andan befinner sig i en brytningsfas. Även om förtroendet för medmänniskor fortfarande är högre än för politiska aktörer, urholkar den ökade ojämlikheten och upplevelsen av utanförskap samhällets sammanhållning. Denna åtskillnad och de sprickor som uppstår i förtroendet försvagar samhällets kristålighet och gör befolkningsgrupper mottagliga för hybridpåverkan. Detta utgör en betydande risk för samhället, eftersom ett starkt förtroende för institutioner enligt forskning hänger samman med lägre polarisering och effektivare återhämtning efter kriser.

Medborgarperspektiv: 43 procent av finländarna tror inte på det finländska samhällets förmåga att övervinna svårigheter.

Källa: Snabbenkät som E2 genomfört för Sitra.

Nulägets utmaning: Digitala plattformar som kontrolleras av globala aktörer, t.ex. sociala medier, fungerar som ”misstroendemaskiner” som fördjupar polarisering och ensamhet. I Finland råder en särskild förtroendeparadox: medborgarna har ett starkt förtroende för de traditionella institutionerna för hård säkerhet (såsom polisen och försvarsmakten), men tror svagt på sina egna påverkansmöjligheter.

Medborgarperspektiv
Endast 15 procent av finländarna upplever att de kan påverka framtiden i sin egen hemkommun.

Källa: Sitras Framtidsbarometer 2025

Perspektiv från Kuutio: Finländarnas förtroende för samhället är hög, men den upplevda medborgarkompetensen är svag. Demokratin kräver i dag aktivitet och kritiskt tänkande, som inte kan tas för givna. Algoritmisk förvaltning försvagar medborgarnas förtroende och den demokratiska styrförmågan. Den ökande användningen av AI i beslutsfattandet medför utmaningar kring transparens och ansvarsskyldighet. Om de inte tas itu med kan de inskränka den demokratiska styrförmågan och nöta på samhällets förtroende.

”Förtroende, lite av ett magiskt ord i Norden: det används lite till allt, passar lite till allt, och kan förstås också betyda lite allt möjligt .”
– Sakkunnig som deltog i Kuutio

Källa: Kuutio #9

Medborgarperspektiv: 31 procent av svarspersonerna nämnde det nordiska samarbetet som en central faktor för kristålighet. Samarbetet på EU-nivå nämndes av 25 procent och Nato-samarbetet av 36 procent. Av de internationella ramarna upplever finländarna Norden som mer betydelsefullt för kriståligheten än EU.

Källa: Snabbenkät som E2 genomfört för Sitra.

Hur gjordes analysen?

Denna analys har tagits fram som en del av Sitras Insight-verksamhet. Sitra Insight ger insikter, förståelse och perspektiv på samhällsaktuella frågor som stöd för beslutsfattandet.

Analysen har gjorts i samarbete med utrikesministeriets sekretariat för nordiskt samarbete och sakkunniga inom området. Som ram för arbetet fungerar observationerna från Sitras framsynsarbete om den nya dynamiken i världspolitikens omvandling samt arbetet inom Sitras framtidsforum för samhällelig säkerhet 2025–2026.

1. Material och bakgrund
Bakgrund till temat utarbetades utifrån nationella och nordiska material och exempel samt sakkunnigbedömningar.

2. Medborgarenkät
E2 genomförde för Sitra en enkät om samhällets kristålighet (N = 4 028). Enkäten genomfördes 1–2.10.2026.

3. Kuutio #9: Nordisk samhällssäkerhet
Tjänstemän vid statsrådet som arbetar med nordiska frågor och andra sakkunniga arbetade med temat med Sitras AI-baserade Kuutio-metod den 8.10.2026.

Kuutio är en metod som utvecklats av Sitra och som syftar till att ge den offentliga sektorn i Finland ett snabbt och fungerande sätt att ta itu med samhälleliga utmaningar, granska dem datadrivet och framtidsorienterat samt hitta fungerande lösningar.

5. Validering

Analysen har kommenterats av sakkunniga Minna Horovitz (Helsingfors universitet), Alexander Zilliacus och Pasi Mäenpää (Helsingfors universitet). Varmt tack!

6. Slutlig analys
Resultaten från materialet, enkäten, Kuutio-arbetet och valideringen har sammanställts till en slutlig analys.

AI har använts på ett ansvarsfullt sätt som stöd för arbetet i alla skeden. Sitras sakkunniga som sammanställt analysen ansvarar för allt innehåll.


Källor:

1. Nordiskt samarbete

2. Finlands statsförvaltning

  • Säkerhetskommittén (2025). Yhteiskunnan turvallisuusstrategia. Statsrådets publikationer 2025:1.
  • Statsrådet (2026). Kansallisen turvallisuuden strategia 2026–2035. Statsrådets publikationer 2026:39.
  • Statsrådet (2023). Vahva ja välittävä Suomi – Regeringen Orpos regeringsprogram 20.6.2023. Statsrådets publikationer 2023:58.
  • Suomi.fi. Varautumisopas (Beredskapsguide).

3. Sitra

  • Aslama Horowitz, M. (2026). Kestävät informaatioympäristöt. Sitras bakgrundspromemoria.
  • Demos Helsinki (2026). Kohti vahvempaa henkistä kriisinkestävyyttä: Analyysi kansainvälisistä käytännöistä ja keskeisistä onnistumisista. Mars 2026. Helsingfors: Demos Helsinki. https://www.sitra.fi/wp-content/uploads/2026/04/Kohti-vahvempaa-kriisinkestavyytta.pdf
  • E2 (2026). Mihin Suomen kriisinkestävyys perustuu?  Enkätmaterial för Sitra 5.10.2026. Enkätmaterialet samlades in i Norstats internetpanel 1–2.10.2026 (N = 4 028). Materialet har viktats efter ålder, kön och bostadsort så att det motsvarar befolkningsstatistiken.
  • Mäenpää, P. (2026). Henkinen kriisinkestävyys ja yhteenkuuluvuus. Sitras bakgrundspromemoria.
  • Mäenpää, P. (2026). Mitä on henkinen kriisinkestävyys?  Sitras bakgrundspromemoria.
  • Mölsä, J. (2026). Informaatioympäristön murros ja yhteiskunnallinen turvallisuus. Sitras bakgrundspromemoria.
  • Sitra (2026). Kuutio 9: Pohjoismainen yhteiskuntaturvallisuus. AI-genererad sammanfattning av workshoppens resultat. Kuutio-plattformen. https://kuutio.sitra.fi/raportti/K9-kuutio-9-pohjoismainen-yhteiskuntaturvallisuus
  • Sitra (2026b). Maailmanpolitiikka murroksessa. Promemoria, maj 2026.
  • Vahti, J., Laaksolahti, H., Piirtola, A., Tujunen, T., Erholtz, S., Seitovirta, L. & Malkki, L. (2026). Huomisen luottamus Suomessa. Sitras arbetspapper 16.4.2026.
  • Vuorelma, J. (2026). Luottamusta kannattelevat instituutiot. Sitras bakgrundspromemoria.

4. THL

  • THL. Expertartiklar: Henkistä kriisinkestävyyttä on vahvistettava ja seurattava; Suomen väestön henkistä kriisinkestävyyttä on vahvistettava; Ukrainasta oppeja henkisen kriisinkestävyyden vahvistamiseen; Väestön kriisinkestävyyden vahvistaminen; Omatoiminen varautuminen.
  • Kestilä, L., Sane, J., Tikka, M., Ruottunen, S. & von Wright, T. (2026). Venäjän hyökkäyssodan vaikutukset siviiliväestöön Ukrainassa: resilienssin rakentuminen ja tukeminen. Oppeja Suomen kriisinkestävyyden vahvistamiseen. Slutrapport för projektet The Impact of Russia’s Warfare on the Civilian Population in Ukraine – Strengthening Finland’s Societal Resilience (CIVRES). THL – Arbetspapper 37/2026. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-773-5

5. Forskning och utredningar

  • Kestilä, L., Tikka, M., Antikainen, V. & Niinivuori, P. (2026). Resilienssistä henkiseen kriisinkestävyyteen. Julkari.
  • Mäenpää, P., Faehnle, M., Grönlund, H., Pitkänen, K., Alanko, L., Sarkia, K. & Kuosmanen, S. (2025). Reaktionopeutta, paikallistietoa ja huolenpitoa. Statsrådets kansli 2025:2.
  • Niinistö, S. (2024). Safer Together: Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness. Europeiska kommissionen.
  • Hyvönen, A.-E., Juntunen, T., Mikkola, H., Käpylä, J. m.fl. (2019). Kokonaisresilienssi ja turvallisuus: tasot, prosessit ja arviointi. VN TEAS 17/2019.
  • Poik, S. (2021). Hyvinvointijohtaminen ja terveyden edistäminen kunnissa. Jyväskylä universitet, JYX.
  • Haavisto, I. (2026). Pohjoismainen etunoja: Suomalaiset haluavat vauhtia naapuruston yhteistyöhön. EVA Analys nr 174, Näringslivets delegation EVA.

Publikationens detaljer

Rubrik

Möjligheter och blinda fläckar i det nordiska samarbetet för att stärka samhällssäkerheten

Författarna

Vava Lunabba
Jukka Vahti
Hannele Laaksolahti

Läs mer