Finlands tjänstesektor stampar – tillväxthindren är strukturella men möjliga att åtgärda

Tillväxten uppstår i framtiden allt oftare i tjänster. I utvecklingen av tjänsteekonomin har Finland halkat efter både Sverige och Estland, trots att vi kompetensmässigt har alla möjligheter att bli ett ledande land inom den digitala tjänsteekonomin. En färsk promemoria visar att det behövs strukturella reformer för att få fart på tillväxten, där tjänstesektorns betydelse och immateriella investeringars jämbördiga ställning i förhållande till industriella investeringar erkänns.

Tjänstesektorernas tillväxt har i Finland varit trög, åren 2015–2024 i genomsnitt endast 2 procent per år. Den svaga utvecklingen beror till stor del på strukturer – flaskhalsar i finansieringen, beskattning och en kultur som gynnar fysiska investeringar och industriell logik. Om dessa utmaningar löses finns goda förutsättningar för hållbar tillväxt och internationalisering, eftersom det finns den nödvändiga teknologiska kompetensen i landet.

Promemorian Vauhtia palvelutalouteen – Kannustimien ja kulttuurin uudistamisen kautta kasvu-uralle innehåller en djupanalys av tjänstesektorn och åtgärdsförslag för att främja tillväxt. Den har utarbetats av experter vid Civitta Finland, Tuomas Virtanen, Aila Kyttä och Ella‑Kaisa Luoma, tillsammans med konsulten och forskaren Eero Vassinen. Arbetet har stöds av en bred expertgrupp och är en del av Sitras Tillväxtatlas‑arbete.

Tjänsteföretagens resa stannar ofta i tillväxtens ”dödens dal”. Finansiering finns för startup‑företag, men är svår att få om företaget vill utvidga sin verksamhet och rikta sig till internationella marknader.

”I Finland identifieras och finansieras investeringar relativt väl när det gäller en betongvägg eller en maskin. För tjänsteföretag är investeringar i programvara, varumärke eller försäljningskanaler mer centrala, men uppfattas som svårare att finansiera, vilket försvårar tillväxten för lovande företag”, säger Tuomas Virtanen från Civitta.

Exporten av tjänster koncentreras i Finland till stora, industriella företag, vars andel av tjänsteexporten är cirka 40 procent. För små och medelstora företag bromsas internationaliseringen, utöver finansieringshinder, av en fragmenterad hemmamarknad och tung reglering.

Lösningarna är kända – det handlar om val

En av utmaningarna inom tjänstesektorn är kopplad till forsknings- och utvecklingspolitiken, som i Finland starkt betonar forskning. Försäljning, kommersialisering och internationalisering hamnar i skymundan i FoU‑politiken, trots att ”en innovation är färdig först när den säljer”.

”Tjänster är inte bara inhemska konsumenttjänster eller stödfunktioner till industrin. De är i allt högre grad högförädlade exportprodukter: digitala plattformar, datadrivna lösningar, experttjänster och tjänstemodeller som stärker industrins konkurrenskraft. Därför är en förstärkning av tjänsteekonomin inte ett alternativ till industripolitik, utan en central del av den”, säger Sitras senior rådgivare Esa Suominen.

Tillväxten bromsas också av en försiktig och riskundvikande företagskultur i Finland. Detta syns i att företagens ägare oftast föredrar en stabil utveckling och utdelningar i stället för att investera i tillväxt och internationalisering.

Hindren kan till stor del undanröjas genom politiska val. För att stärka finansieringen i tillväxtskedet föreslår promemorian en nationell garantimodell som skulle möjliggöra lån för tjänsteföretag utan tunga säkerheter. Dessutom bör immateriella investeringar, såsom programvara, data och kunnande, i både beskattning och stödsystem likställas med fysiska investeringar, det vill säga maskiner och fabriker.

”Beskattningen och finansieringen måste erkänna immateriella investeringar – programvara, data och varumärke – som likvärdiga i förhållande till fysiska investeringar. Utan denna reform uppstår inte tillräckligt många internationellt skalbara tjänsteföretag i Finland”, betonar Virtanen.

Lärdomar kan hämtas från Estland och Irland

Jämförelsen med Estland och Irland visar att snabb tillväxt inom tjänster är möjlig även för mindre ekonomier. Estland har byggt konkurrenskraft med digital infrastruktur och lätt förvaltning, medan Irland har lockat investeringar genom att stödja immateriellt kapital och kompetens.

Gemensamt för båda länderna är en tydlig strategisk riktning: tjänster och digital ekonomi står i centrum för tillväxten, inte som en biprodukt.

”Framgången i Estland och Irland inom tjänster är ingen slump utan en medveten strategi. Länderna har placerat den digitala tjänsteekonomin i centrum för tillväxtpolitiken. Finland behöver göra samma val och säkerställa en konsekvent genomföring i finansiering, beskattning och FoUI‑politiken”, understryker Virtanen.

Tjänster utgör i dag över hälften av Finlands bruttonationalprodukt och cirka en tredjedel av exporten, men tillväxtpotentialen är betydande.

Digitalisering och artificiell intelligens öppnar just nu en sällsynt möjlighet där även ett litet land kan bygga globala framgångar inom tjänster. I Finland är denna möjlighet hittills till stor del outnyttjad.

Bekanta dig med materialet

Vauhtia palvelutalouteen – Kannustimien ja kulttuurin uudistamisen kautta kasvu-uralle
Aila Kyttä, Ella-Kaisa Luoma, Eero Vassinen ja Tuomas Virtanen

Promemorian är ett diskussionsinlägg kopplat till Sitras Tillväxtatlas‑arbete. Perspektiven och rekommendationerna är författarnas egna.