Tio år utan produktivitetsökning – promemoria lyfter ledning, teknik och konkurrens i centrum för social- och hälsovårdsreformen

Förbättrad produktivitet och kostnadseffektivitet i social- och hälsovårdstjänsterna kräver bättre ledning, ett målmedvetet införande av teknik och smart konkurrens. Detta konstateras i promemorian Soten seuraava askel (sammanfattning på svenska) som publicerades tisdagen den 28 april 2026. Promemorian har skrivits för Sitra av företagsledaren och Samlingspartiets tidigare riksdagsledamot Lasse Männistö och SDP:s riksdagsledamot Matias Mäkynen.

Utgifterna för Finlands social- och hälsovård uppgår till cirka tio procent av bruttonationalprodukten och ungefär en tredjedel av statsbudgeten. Trots det har ingen betydande produktivitetsökning uppnåtts inom social- och hälsovårdstjänsterna under de senaste tio åren.

Enligt författarnas analys har produktiviteten inom den specialiserade sjukvården minskat och utvecklingen inom primärvården stått stilla. För socialtjänsterna saknas dock ett tillräckligt informationsunderlag för att bedöma produktiviteten. Samtidigt åldras Finlands befolkning, servicebehovet ökar, antalet personer i arbetsför ålder minskar och de offentliga finanserna uppvisar ett betydande underskott.

”Välfärdsområdenas första år har ägnats åt att bygga upp organisationer, genomföra integrationsarbete och anpassa ekonomin. En förbättring av tjänsternas produktivitet och kostnadseffektivitet har inte stått i centrum för reformen. Här behövs en snabb och konkret förändring”, betonar Männistö.

”I grunden handlar reformen om hur man med begränsade resurser kan svara på ett växande servicebehov ännu bättre än i dag. Ledningen och utnyttjandet av teknik och data kommer att avgöra framtiden för social- och hälsovårdstjänsterna”, fortsätter Mäkynen.

Promemorian är en del av Sitras Tillväxtatlas-arbete, som skapar en helhetsbild av förutsättningarna och möjligheterna för hållbar ekonomisk tillväxt och presenterar lösningsförslag för att förbättra produktiviteten. Synpunkterna och rekommendationerna är författarnas egna.

Tre fokusområden i centrum för reformen: ledning, teknik och konkurrens

Utifrån de analyser, expertintervjuer och den internationella jämförelse som gjorts för promemorian uppstår produktivitet och kostnadseffektivitet inte genom enskilda åtgärder. Det handlar om en bredare förändring av ledningen och verksamhetsmodellerna, som sträcker sig från välfärdsområdenas operativa ledning till en omfattande användning av ny teknik och till nationell styrning och reglering. De nödvändiga åtgärderna delas in i tre centrala teman som bör lyftas fram i reformen av social- och hälsovårdssektorn.

1. För det första efterlyser författarna en förnyad ledning och en systematisk utveckling av tjänsteproduktionen inom välfärdsområdena. Fokus bör flyttas från strukturella reformer till ledning på gräsrotsnivå: tydliga mål bör fastställas på teamnivå och verksamheten bör mätas och följas upp genom automatiserad rapportering. Dessutom bör personalen få incitament som stöder kontinuerlig utveckling och försök.
   
   
2. För det andra bör utnyttjandet av teknik, data och artificiell intelligens lyftas fram som det viktigaste fokusområdet i reformen. Arbetstagare inom social- och hälsovården använder upp till en tredjedel av sin arbetstid till administrativa uppgifter, vilket AI och automatisering kunde minska betydligt. Författarna föreslår bland annat en nationell lag om AI inom social- och hälsovården. Den skulle utgöra en konsekvent rättslig grund för användningen av AI, en nationell tolkningsgrund och en modell för förhandsgodkännande för att påskynda införandet av teknologier. Som grund för reformen behöver Finland ett finländskt hälsodataområde (FHDS), som möjliggör en omfattande användning av teknik och data utan fördröjning.
   
   
3. För det tredje lyfter författarna fram främjandet av konkurrens och ett bättre utnyttjande av marknaderna. Diskussionen om valfrihet behöver enligt författarna återupplivas på en sund och pragmatisk grund. De föreslår en reform som baserar sig på valfrihet och som skulle omfatta öppenvårdstjänster inom primärvården, i tillämpliga delar poliklinisk verksamhet och åtgärdsverksamhet inom den specialiserade sjukvården samt boendetjänster inom socialvården.

Social- och hälsovårdssektorn kan ge Finland ny tillväxt

Enligt Sitras överombudsman Atte Jääskeläinen tillför promemorian en analytisk aspekt till den politiska diskussionen om social- och hälsovården, nämligen hur produktiviteten och kostnadseffektiviteten konkret kan förbättras, i stället för enbart allmänna önskningar om besparingar eller strukturella reformer. Han betonar att promemorians förslag kopplas till bredare nationella och europeiska mål.

”Digitalisering, utnyttjande av hälsodata och utveckling av hälsoteknik hänger samman med servicesystemets hållbarhet, medborgarnas välbefinnande och Finlands konkurrenskraft inom internationell hälsoteknik. För Finland innebär detta en möjlighet att bygga upp ny tillväxt inom ett område som har både en enorm ekonomisk potential och en djup samhällelig betydelse”, säger Jääskeläinen.

Vid sidan av den nu publicerade promemorian pågår på Sitra det bredare projektet DigiHälsa, vars mål är att påskynda förnyelsen av social- och hälsovårdstjänsterna med hjälp av artificiell intelligens, data och proaktiva metoder. Sitra stöder välfärdsområdena och andra centrala aktörer med finansiering, expertstöd och nätverk så att nya lösningar kan utvecklas och införas i stor skala.