Uuden talousajattelun keskus UTAK och forskningsinstitutet Vienna Institute for International Economic Studies har på uppdrag av Sitra tagit fram en helhetsbild av Finlands varuexport och dess möjliga utvecklingsriktningar.

Promemorian Paluu huipulle vaatii tarkkuutta utgår från att exportens diversifiering, kunskapsintensitet och sofistikationsgrad definierar Finlands möjligheter till ekonomisk tillväxt. I nationalekonomiska termer kallas detta komplexitet.

Utredningen visar att Finland fortfarande hör till länder med hög kompetensnivå när det gäller varuexportens komplexitet, men exportens sofistikationsgrad har försvagats avsevärt under 2000-talet. Detta återspeglas till exempel i att massa och raffinerade oljeprodukter har fått ökad betydelse i exporten. Det tomrum som elektronikindustrin lämnat efter sig inom högteknologisk export har inte kunnat fyllas.

Det handlar också om ett bredare europeiskt fenomen. Varuexportens struktur har blivit mer ensidig även i de flesta europeiska jämförelseländer. I sin rapport om EU:s konkurrenskraft från 2024 konstaterade Europeiska centralbankens tidigare ordförande Mario Draghi att Europa har fastnat i en medelnivåteknologisk fälla.

Utredningen innehåller också goda nyheter: Finland har högklassig kompetens och därmed bättre möjligheter än många europeiska jämförelseländer att stärka varuexportens komplexitet och ta steg i nya riktningar.

Ny kunskap till stöd för industripolitiken

En av forskarnas uppgifter var att identifiera attraktiva och realistiska nya exportmöjligheter för Finland eller möjligheter att bredda den nuvarande kunskapsintensiva varuexporten.

Analysen pekar på fem realistiska och önskvärda varukluster: insatskemikalier, metallprodukter, maskiner för metallbearbetning, optiska instrument och mätteknologier. Alla dessa förenas av hög komplexitet, stark koppling till Finlands industriella kompetens och internationell efterfrågan.

”De helheter som lyfts fram stöder också väl europeiska mål, såsom den gröna omställningen och strategisk autonomi. Finland har möjlighet att bygga hållbar tillväxt inom områden där det inte bara finns efterfrågan utan också samhällelig och geopolitisk betydelse. Grönt stål är kanske det mest synliga exemplet på detta, men inte det enda”, säger Sitras överombudsman Atte Jääskeläinen.

Utredningen ger också ny kunskap som grund för Finlands val.

”Ett centralt problem inom industri- och näringspolitiken har varit att det saknats ett tillräckligt kunskapsunderlag för staters strategiska val. Analyser baserade på komplexitetsekonomi tillför precision och konkret innehåll i diskussionen om statens val”, betonar UTAK:s ledande expert Antti Alaja.

Allmänna industripolitiska riktlinjer om artificiell intelligens eller den gröna omställningen räcker inte om de inte kopplas till Finlands kompetensstruktur.

”Det behövs välavvägda, modiga val och ett kontrollerat risktagande. Annars sprids resurserna och det uppstår varken skalfördelar eller ny kompetens som stöd för hållbar tillväxt”, betonar Jääskeläinen.

Vad är komplexitetsekonomi?


Promemorian Paluu huipulle vaatii tarkkuutta har utarbetats för Sitra av UTAK:s forskare Antti Alaja och Lauri Holappa samt ekonomerna Francesca Guadagno, Javier Flórez Mendoza och Doris Hanzl-Weiss vid Vienna Institute for International Economic Studies.

Utredningen analyserar den strukturella omvandlingen i Finlands ekonomi med hjälp av komplexitetsekonomi. Detta tillämpningsområde inom ekonomin utgår från antagandet att länders ekonomiska framgång på lång sikt förklaras av exportens sofistikationsgrad och diversifiering.

Komplexitetsekonomi används i allt högre grad internationellt som stöd för industripolitiken, eftersom den bidrar till att identifiera realistiska och önskvärda tillväxtriktningar. Med hjälp av industripolitiska åtgärder kan stater påskynda strukturomvandlingen, minska ekonomins sårbarhet och stödja strategiskt viktiga mål, såsom den gröna omställningen, försörjningsberedskap och konkurrenskraft.

Bekanta dig med materialet

Paluu huipulle vaatii tarkkuutta
– Kompleksisuustaloustieteellinen tarkastelu Suomen tavaraviennistä ja valtion strategisista valinnoista
Antti Alaja, Francesca Guadagno, Lauri Holappa, Javier Flórez Mendoza ja Doris Hanzl-Weiss

Promemorian är ett diskussionsinlägg kopplat till Sitras Tillväxtatlas‑arbete. Perspektiven och rekommendationerna är författarnas egna.

Tillväxtatlas 2026

Vad handlar det om?

Tillväxtatlas 2026 beskriver förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt i Finland och identifierar lösningar som stärker tillväxten.

Alla promemorian

Promemorian fördjupar sig i teman där man ser möjligheter till betydande utvecklingsframsteg.

15.6. 2026
Att lösgöra sig från fossila bränslen är för Finland både en säkerhetsfråga och en möjlighet värd 100 miljarder euro, bedömer forskare

28.5.2026
Finlands tjänstesektor stampar – tillväxthindren är strukturella men möjliga att åtgärda

27.4.2026
Tio år utan produktivitetsökning – promemoria lyfter ledning, teknik och konkurrens i centrum för social- och hälsovårdsreformen

18.4.2026
Ny analys av Finlands export pekar ut fem lovande tillväxtområden

30.3.2026
Kompetensgapet hotar Finlands framtid – ny utredning efterlyser heltäckande reformer

kontakt

Keski-ikäinen vaaleatukkainen, silmälasipäinen mies, jolla on sininen puvuntakki, vaaleansininen pukupusero ja taskuliina, seisoo mustaa taustaa vasten ja hymyilee hieman.

Atte Jääskeläinen

Överombudsman

Esa Suominen

Senior rådgivare

Läs mer