publikationer

Kraft från data för social- och hälsovårdssystemet (sammanfattning)

Bättre vård och kostnadsbesparingar med social- och hälsodata

Författarna

Antti Larsio (Knowledge Broker Oy)

Publicerad

Sammanfattning

Social- och hälsovårdsdata uppstår inom social- och hälsovården. De innehåller hälsouppgifter såsom patientuppgifter och uppgifter om medicinering, vårdåtgärder och information förknippad med socialtjänster.

Användningen av social- och hälsovårdsdata spelar en betydande roll i att förbättra vårdens och tjänstens effekt och kvalitet och göra social- och hälsovårdens verksamhet smidigare och mer effektiv. Bättre användning av data spelar en nyckelroll om vi vill uppnå besparingar, öka arbetets produktivitet och förflytta oss mot en mer individuell och förebyggande hälso- och sjukvård.

Social- och hälsovårdsdata rör sig huvudsakligen inom tjänstetillhandahållarnas egen organisation, delvis mellan tillhandahållare av tjänster och delvis via nationella informationssystemtjänster. All social- och hälsovårdsdata rör sig inte på det bästa möjliga sättet.

Förmedling av data vad gäller både social- och hälsodata ordnas i första hand med hjälp av nationella informationssystemtjänster. Den nationella tillståndsmyndigheten Findata ansvarar för användningen av social- och hälsovårdsdata för forskning. Dessutom finns det ett flertal informationssystemleverantörer i Finland.

Flaskhalsarna i utnyttjandet av social- och hälsovårdsdata är bland annat förknippade med informationens tillgänglighet vid rätt tidpunkt och i det format som behövs samt med teknisk inkompatibilitet och lagstiftningens begränsningar.

Europeiska kommissionen har gett ett förslag till en förordning om ett europeiskt hälsodataområde vars syfte är att göra den Europeiska unionens verksamhetssätt mer enhetliga inom användningen av hälsodata. Förslaget medför skyldigheter för Finland och leverantörer av patientdatasystem samt nya rättigheter för medborgare, och det lönar sig för oss att förbereda oss för dessa.

Utredningen föreslår följande åtgärder med vilka rörligheten av social- och hälsovårdsdata kan förbättras:

  1. Individens tillgång till data om sig själv i
    realtid måste underlättas.
  2. Principen ”samla och registrera smidigt en gång, använd ofta” ska tas i bruk.
  3. Kvaliteten på social- och hälsovårdsdata ska förbättras.
  4. Individbaserade, internationella datamodeller ska tas i bruk.
  5. Lagstiftningen ska möjliggöra användningen av artificiell intelligens och göra det förpliktande.
  6. Den nationella styrmodellen måste reformeras.
  7. Finansieringen bör inriktas på att genomföra rekommendationerna.

Genomförandet av rekommendationerna uppskattas medföra Finland kostnadsbesparingar på 770 miljoner euro per år. Det kan frigöra arbetsinsatsen av 5 000 sjukskötare och 1 300 läkare för mer effektivt arbete, underlätta den växande bristen på yrkeskunnig vårdpersonal och förbättra tjänsternas effektivitet.

Publikationens baskunskaper

Rubrik

Datasta voimaa sote-järjestelmään

Undertitel

Sote-dataa hyödyntämällä parempaa hoitoa ja kustannussäästöjä

Författarna

Antti Larsio (Knowledge Broker Oy)

Publiceringsplats

Helsinki

Publiceringsåret

2023

Utgivare

Sitra

Sidantal

32

ISBN (PDF)

978-952-347-331-7

ISSN (PDF)

2737-1042

Ämne

sosiaalihuolto, terveydenhuolto, terveyspalvelut, hyvinvointialueet, potilastietojärjestelmät, sote-uudistus, sote-data, terveysdata, digitalisaatio, hyvinvointipalvelut, tiedonhallinta, tietomallit, lainsäädäntö

Publikationsserie

Arbetspapper

Vad handlar det om?