Beräknad läsningstid 4 min

En halsduk som visar vägen mot en framtida cirkulär ekonomi

Författare

Samuli Laita

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad

Framtidsutsikterna för den cirkulära ekonomin har slagit sig ner för en stund nu i slutet av juli mitt i den tavastländska skogen. I det fläckiga träsk- och sjölandskapet i Evois i Tavastehus har över 17 000 scouter brett ut sig. Var och en av dem bär på en glimt av den cirkulära ekonomin.

Men först besöker vi Tallinn en junidag: Försommarsolen gassar genom fönstret, bakom linden på bakgården skymtar Karlkyrkans torn och nationalbibliotekets massiva kalkstensprofil. Vi befinner oss nära Tõnismägi, platsen som inkluderades i Estlands historieböcker med anledning av upploppen i anslutning till minnesmärket Bronssoldaten 2007. Nu skriver vi ändå inte ett nytt kapitel i Estlands historia, men i försommarsolen fållar symaskinen tyget och samtidigt skapas ett nytt kapitel i historieboken om cirkulär ekonomi som skildrar mötet mellan scouter och finländsk textilåtervinning.

I Anneli Kaldarus syateljé finns nästan färdiga halsdukar som ger ett smakprov på hur framtidens textiler kommer att se ut. Scouterna har tagit steget in i framtiden och i samarbete med Sitra skaffat lägerhalsdukar som representerar cirkulär ekonomi. Och nu är det inte fråga om ett litet antal souvenirer från andra sidan Finska viken, eftersom antalet scouter som har samlats i den tavastländska skogen motsvarar invånartalet i Forssa. Roihujamboreen har samlat över 17 000 scouter från olika delar av världen till ett jätteläger, Finlands största ungdomsevenemang i år

Halsduken leder till möten

Alla lägerdeltare bär på traditionellt vis en lägerhalsduk runt halsen, men Roihuhalsduken får västvärldens gissel, slöseriet, på rygg – halsduken har tillverkats av överskottstyg och minskar således både spillet och avfallet. Tillverkningen av halsduken har lett till något som ofta är fallet i den cirkulära ekonomin: olika aktörer har mötts. Utan kännedom om att den ena har ett överskott som den andra behöver kan materialet inte användas på ett förnuftigare sätt.

Halsduken är en inblick i den cirkulära ekonomin: materialet och värdet cirkulerar så länge som möjligt. Produkterna får mervärde av tjänster och intelligens. Det uppstår minimalt med spill och avfall. Den största värdeökningen kan uppstå bland annat av underhåll, återanvändning och ny tillverkning av produkterna. Den cirkulära ekonomin är ett svar på vår tids största utmaning: hur hittar vi verksamhetsmodeller där ekonomin och välbefinnandet kan växa utan att de grundar sig på en överkonsumtion av naturresurser.

Det finländska textilföretaget Touchpoint har tillverkat återvinningshalsdukarna för Roihulägret. I jakten på material har företaget bland annat utnyttjat Kierrätysverkko Oy:s materialbank. Företaget Kierrätysverkko, som grundats på detta årtionde, är ett konkret exempel på cirkulär ekonomi: företaget tar digitaliseringen till hjälp för att hjälpa dem som bjuder ut överskottsmaterial och dem som behöver det att hitta varandra i nätbutiken.

Tygen som behövdes för Roihuhalsdukarna har varit tillgängliga bland annat i Holland och i Finland. Halsdukarna som lånas ut till VIP-gäster under jamboreen har tillverkats av överskottstyg från Finavias gamla kollektion av arbetskläder som bolaget donerat. Tyg i olika färger har mötts i Estland där de blivit till halsdukar, fått tryck och efterbehandlats. Varje färg symboliserar de sammanlagt sju delarna av Roihulägret. Halsdukarna lämnar ateljén nära Tõnismägi för att berätta om textilernas första steg mot en cirkulär ekonomi. Med hjälp av olika aktörer har världens – måhända – mest ekologiska scouthalsdukar skapats

Digitalisering i fållen

Tidigare har man inte heller kunnat läsa en berättelse om halsduken med hjälp av en QR-kod. Digitaliseringen, som ofta möjliggör helt ny affärsverksamhet i den cirkulära ekonomin, har använts för att förmedla halsdukens historia: varje scout som deltar i lägret kan skanna QR-koden som finns på halsdukens fåll och läsa om hur halsduken representerar cirkulär ekonomi på scouternas webbplats. Webbplatsen är tillgänglig tack vare ett omfattande trådlöst datanät som byggts för lägret.

Berättelsen informerar om att man genom att tillverka halsdukarna av överskottstyg använt nästan tio miljoner liter mindre vatten än om de hade tillverkats av ny bomull. Denna mängd motsvarar mängden som invånarna i en stad lika stor som Forssa använder under tre dagar. Genom återanvändning kan man mycket effektivt minska klimatutsläppen på grund av textiler

Vilken förändring får halsduken till stånd?

Sitras arbete i nyckelområdet cirkulär ekonomi har sedan våren 2015 lyft fram den cirkulära ekonomins möjligheter och förfaringssätt för finländarna. Vi har presenterat och utvecklat olika affärsverksamhetsmodeller i samarbete med finländska aktörer – som bäst utvecklar vi ett nationellt handlingsprogram för cirkulär ekonomi som blir färdigt i september.

Tillsammans med textil- och modebranschen har vi sökt idéer för finländska företag i branschen som affärsverksamheten inom cirkulär ekonomi kunde grunda sig på. Verkställande direktören för Touchpoint som tillverkat Roihuhalsdukarna, Outi Luukko, konstaterar att några snabbvinster inte utlovas, utan det krävs tålamod. “När den cirkulära ekonomin tar sina första steg är utmaningen att nya processer tar mer tid i anspråk än normalt och således blir kostnaderna automatiskt högre än när gamla förfaringssätt tillämpas.”

Hon påminner å andra sidan om att miljökonsekvenserna kan minskas när produktions- och logistikprocessen planeras så att den är ännu bättre. “När produktionen hålls nära kunderna minskar också uppkomsten av överskott. Tilläggsbeställningar kan göras smidigt, vilket innebär att man inte behöver fylla kundernas materialförråd med produkter som eventuellt är överflödiga.”

Luukko är fortfarande betänksam över vad försöket med återvinningshalsdukar ändrar i det egna företagets verksamhet. Vad skulle ett företag som säljer produkter i textilbranschen göra om det övergick till cirkulär ekonomi? En lampfirma börjar till exempel sälja belysning i stället för lampor. Detta sporrar till att planera och tillverka armatur med längre livstid.

“Vi vill vara med och utveckla nya processer och förfaringssätt för att främja cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi är redan vid sidan om design och användbarhet en del av processen när våra kollektioner av arbetskläder designas och vi söker hela tiden nya tillverkningssätt”, säger Luukko och blickar framåt på vägen från Tõnismägi mot hamnen i Tallinn, mot Finland och mot Evois. Hon åtföljs av nästan 18 000 halsdukar.

“Men vad händer med halsdukarna efter scoutlägret? Vill alla ha lägerhalsduken som minne eller kunde man till exempel göra plädar av dem till flyktingar?”

Kanske framtidens idé föds vid lägerelden.

 

Författare

Samuli Laita

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad

Rekommenderad