Gå direkt till innehållet

Publicerad 28.04.2017

TREND 3: Ekonomi vid en korsväg

Den globala ekonomin har krupit fram under en period av långsam tillväxt efter finanskrisen år 2008. Strävar vi efter tillväxt till vilket pris som helst?
Författare
 
Elina Kiiski Kataja

Den globala ekonomin har krupit fram under en period av långsam tillväxt efter finanskrisen år 2008. Även om det finns många tecken på återhämtning i luften och man i exempelvis USA och Tyskland till och med har sett en kraftig tillväxt finns det många faktorer som gör tillväxten sårbar. Sårbarheten är exempelvis kopplad till den svaga produktivitetsökningen i västländerna, åldersstrukturen, de osäkra utsikterna för Kina och oljepriset, som lätt får världsekonomin att svänga. Ännu viktigare än dessa faktorer är att en ohållbar användning av naturresurserna och koldioxidutsläppen sätter mycket strängare ramvillkor för tillväxten än tidigare. I de ekonomiska diskussionerna tar man i allt högre grad upp frågan om i vilket syfte man egentligen strävar efter tillväxt. I allt större utsträckning fäster man uppmärksamhet vid att ekonomin framför allt måste vara ett medel för att uppnå andra mål, som upplevd välfärd.

Vad är det egentligen vi strävar efter, ekonomisk tillväxt eller välfärd?

Frikopplingen av den ekonomiska tillväxten, välfärden och överutnyttjandet av naturresurser och utsläppen har ännu inte skett. En god nyhet är att koldioxidutsläppen under de senaste två till tre åren har börjat sjunka något trots att världsekonomin har växt.

Ekonomisk tillväxt är inte det främsta målet med vår samhällspolitik, utan endast ett medel för att främja välfärd

En särskilt intressant fråga är emellertid hur man lyckas frikoppla den upplevda välfärden från kravet på ekonomisk tillväxt. Kan vi må bra även i en situation då ekonomin inte växer? Då skulle vi behöva acceptera att ekonomisk tillväxt inte är det främsta målet med vår samhällspolitik, utan endast ett medel för att främja välfärd. Dessutom är det viktigt att uppmärksamma att BNP, som bygger på en kvantitativ ökning av produktionen, för varje dag blir ett allt sämre mått på ekonomisk tillväxt och än mindre på framsteg.

Den stora spridningen av digitala tjänster via exempelvis sociala medier syns inte i statistiken på samma sätt som fysiska varor i form av produktionsökning mätt som BNP. När en elektronisk tjänst en gång har utvecklats leder multiplicering av den för nya användares behov knappt till några ökade totala kostnader eller utökad produktion, men väl till en ökning av välfärden. Denna så kallade tekniska deflation förklarar också till stor del varför levnadsnivån och människors välbefinnande i bland annat Japan har utvecklats positivt under de senaste 20 åren utan tillväxt mätt i BNP.

Olika scenarier är möjliga

De olika scenarierna för ekonomins och miljöns framtid kan se mycket olika ut.

Vi kan fastna i en tid av långsam tillväxt och verksamhetssätt och inte hitta vägen ut, utan tyna bort. Oförmågan att förnya strukturerna fortsätter och strävan efter att använda samma metoder i ekonomin upprepas utan att det leder till något resultat. Till följd av det tynar ekonomin och därmed välfärden långsamt bort i samma takt som medborgarnas nedstämdhet.

Ett annat scenario är att den upplevda välfärden blir det viktigaste samhällspolitiska målet. I det scenariot ökar välfärden trots att ekonomin inte växer alls. Ekonomin kan alltså förnyas trots att BNP-tillväxten är låg. Man lyckas frikoppla den upplevda välfärden från utsläppen och överkonsumtionen av naturresurser. Det innebär att människor upplever att de mår bra och att deras liv är meningsfullt även om BNP inte har ökat särskilt mycket på länge.

Ett tredje scenario är att vi lyckas frikoppla den ekonomiska tillväxten från överkonsumtionen av naturresurser och utsläppen och även kan njuta av ekonomisk tillväxt. Den tekniska utvecklingen och omfattande kulturella förändringen möjliggör immateriell välfärd och en enorm ekonomisk tillväxt. De flesta nödvändiga tjänsterna för ett bra liv kan produceras nästan till inga kostnader när energiproduktionen och digitaliseringen har slagit igenom med kraft fram till år 2040. Vi lever enligt många i ett samhälle i överflöd där det som ger människor glädje i livet är att göra något betydelsefullt, vara tillsammans med andra människor, vetenskap, konst, nöjen, upplevelser och erfarenheter.

Strävar vi efter tillväxt till vilket pris som helst, vilket leder till att jorden blir fördärvad och förutsättningarna för välfärd förtvinar?

Det fjärde scenariot är att vi strävar efter tillväxt till vilket pris som helst, vilket leder till att jorden blir fördärvad och förutsättningarna för välfärd förtvinar. I det scenariot förnyas inte strukturerna, men man lyckas trots det upprätthålla och driva på tillväxten. Det görs emellertid utan att bry sig om de ekologiska ramvillkor som jorden sätter upp. De ekologiska problemen identifieras, men tas inte på allvar som ramvillkor för den ekonomiska tillväxten. Det skapar inte incitament för företag och ekonomin att förnyas på en hållbar grund och om hundra år har olika typer av ekologiska katastrofer blivit vardag. Samtidigt har några delar av jorden blivit obeboeliga och mänskligheten brottas därför med enorma mänskliga tragedier och konkurrensen om resurserna är hård och skoningslös. Endast en liten elits upplevda välfärd är som förut.

Nu är det viktigt att:

  1. Vi granskar ekonomin, välfärden och jordens bärkraft med smarta indikatorer som hjälper oss att nå de önskade målen. Om det främsta ekonomiska målet är en ökad upplevd välfärd bland människor, hur ska man då mäta ekonomisk framgång? En intressant tanke är exempelvis att mäta ekonomisk framgång både i form av förutsättningar för ett bra liv, som tillgången till mat, rent vatten, bostäder, hälso- och sjukvård samt demokrati och å andra sidan indikatorer för jordens bärkraft, som klimatförändringarna, ozonlagret, föroreningar i vattnet eller utrotning av djurarter. Ingen indikator får läcka ur individens synvinkel.
  2. Den cirkulära ekonomin ska ses som en oerhörd möjlighet som även kan göra det möjligt för oss att få en blomstrande ekonomi och ekologisk hållbarhet med respekt för gränserna för jordens bärkraft och tillgodoseende av de mänskliga behoven. Välfärden ökar inte genom att ständigt tillverka nya varor. Den cirkulära ekonomin erbjuder oerhörda möjligheter om vi i stället för att konsumera använder olika tillgångar som tjänster och slutprodukten med tillhörande material även återvinns.
  3. För att nå denna typ av mål bör vi både på global och nationell politisk nivå kunna sätta upp ambitiösa mål och skapa regelverk och incitament för att nå målen. Staterna är tillräckligt starka enheter för att sätta upp den här typen av mål för sig själva och tillsammans och använda sina resurser för att nå dem. Därför bör staterna, politikerna och tjänstemännen våga sätta upp ambitiösa framtidsmål för samhällspolitiken även när det gäller ekonomin, välfärden och den ekologiska hållbarheten.

 Vad är framsteg i ett samhälle med långsam tillväxt? Det är ett ämne vi kommer att ta oss an i Seuraava eräs tredje PM som ges ut i början av sommaren. Du kan snart läsa mer på adressen www.seuraavaerä.fi

Nordisk uppdatering

Megatrender 2017

2017 vill vi till Finlands hundraårsjubileums ära lyfta fram viktiga megatrender för den nordiska modellen, som handlar om arbete och utkomst, demokrati och delaktighet samt tillväxt och framsteg. Samtliga dessa är teman som utgör kärnan i just den nordiska modellens framtid. Läs mer här.

Avslutningsvis

Megatrenderna för arbete, demokrati och ekonomi och framtidsutsikterna i Norden cirkulerar på ett synligt sätt i människors vardag. Man bör dock inte glömma att det pågår flera utvecklingsvägar i världen på samma gång, både parallellt och i motsatt riktning. Trenderna och framtiden kan se väldigt olika ut beroende på ur vems synvinkel man tittar på dem.

För närvarande är exempelvis det världspolitiska läget extremt osäkert och på nästan alla kontinenter kämpar man med “svarta svanar” orsakade av diskontinuiteter och möjliga överraskande händelser. I Europa återspeglas det osäkra politiska läget i exempelvis osäkerheten kring EU:s framtid. Mellanöstern kämpar mot regionala konflikter och inbördeskrig, i Afrika ökar den politiska osäkerheten på grund av en allt värre torka och svält samtidigt som en kraftigt växande ung befolkning flyttar över fokus och uppmärksamheten i världen mot den enorma kontinenten. De motsättningar som pyr under ytan mot Putins auktoritära regering i Ryssland, nyckfullheten i USA:s utrikespolitik och inrikespolitik och spänningarna i Asien samt mellan Nordkorea, Sydkorea, Kina och Japan är mycket oroväckande.

Trots hotbilderna måste man också skapa en vision om framtiden ur de synvinklar som vi kan påverka med vårt eget agerande och acceptera att i en osäker värld kan allt även snabbt byta riktning. Syftet med förutsägandet är inte att ge säkra svar, utan att öppna våra tankar och se de olika utvecklingsalternativen i de framtider som vi vill gå mot i en komplicerad värld.

Kontakta oss
 
Elina Kiiski Kataja

Vad handlar det om?