Dataekonomin i Europa är en papperstiger utan tänder

Den administrativa utvecklingen och regleringen av dataekonomin i Europa behöver kompletteras med konkreta medel. De begränsade resurserna bör användas för att ge fart åt uppkomsten av databaserade lösningar.

Författarna

Jaana Sinipuro

Projektledare, IHAN - Människoorienterad dataekonomi, Sitra

Pirkka Frosti

En ledande specialist inom dataekonomi och grundaren av DLI, Digital Living International Oy

Publicerad

Författarna

Jaana Sinipuro

Projektledare, IHAN - Människoorienterad dataekonomi, Sitra

Pirkka Frosti

En ledande specialist inom dataekonomi och grundaren av DLI, Digital Living International Oy

Publicerad

Enligt analysbolaget IDC:s utredningar skapar en euro som använts på infrastruktur ett mer än sexdubbelt mervärde i dataekonomin till exempel i form av databaserade innovationer och nya tjänster (källa: The EU Data Landscape (på engelska)). Europas konkurrenskraft finns i dess egen värderingsgrund. Mellan USA och Kina finns en led, där data är det rätta redskapet för att bygga konkurrenskraft, inte något påklistrat extra.

Även om Tysklands ordförandeperiod, som började nyligen, präglas av många utmaningar, ska dataekonomin utvecklas målmedvetet och de små resurserna inriktas rätt och användas på ett kreativt sätt.

Värderingsbaserad utveckling av digitaliseringen och utnyttjande av dess nuvarande grund är en konkurrensfördel för Europa

Europeiska kommissionen har uppskattat att dataekonomin är värd 829 miljarder euro år 2025. I slutet av maj presenterade kommissionen ett stimulansprogram som använder ytterligare 750 miljarder euro på bygget av det s.k. Next Generation EU-programmet. Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron driver digitaliseringen för att skapa autonomi och tillväxt i Europa.

Kommer nästan en triljon euro att skapa bestående tillväxt i Europa, och hur mycket av dataekonomins årliga värde kommer att bli kvar i Europa?

Europa är bror Duktig, som bygger sitt hus av tegel och tjatar på sina sorglösa bröder.

Den samhällsutveckling som kommissionen driver präglas av administrativ utveckling och styrning genom reglering. Det inspirerar varken företagen eller konsumenterna. Europa är bror Duktig – tråkmånsen som bygger sitt hus av tegel och tjatar på sina sorglösa bröder. Digitaliseringen är en vind som bryter ner strukturer och utmanar vår världsdel, som är inriktad på att skapa välfärd genom vetenskap och industriell produktion. Det lönar sig inte för oss att försöka utveckla autonomi genom att introducera en egen molninfrastruktur eller känslobaserade konsumenttjänster eftersom vi inte har tillräckligt med nytt att tillföra dessa områden.

USA är kungen när det gäller att skapa efterfrågan genom att vädja till individens känslor, och Asien är mästare på att producera fysiska produkter för att tillgodose denna efterfrågan. Internet har trimmats för dessa mekanismer. Nu står vargen framför dörren och det drar i knutarna. Det är inte möjligt att lösa klimatförändringen, den dramatiska ökningen av ojämlikheten, den globala ekonomiska krisen och utarmningen av den politiska värderingsgrunden genom att gå till webben och köpa nya glasögon till katten. Det finns ett skriande behov av transparens, hållbar ekonomi och jämlikhet, men utbud av dem saknas i den digitala världen. Europas styrka är förmågan att bygga hållbara och demokratiska samhällen, men strukturerna på papper ska automatiseras och en helt ny marknad skapas för data som möjliggör tjänster.

Pengarna borde användas på att möjliggöra nya databaserade tjänster

Data är inte olja, vatten eller gröt – data handlar om automatisering av informationsförmedling som får tjänster att fungera smidigt och lönsamt. För att data ska kunna distribueras ska den iaktta lagstiftningen, följa marknadspraxis och respektera individens rättigheter. För att distribuera data behövs också ny teknik och nya förfaranden.

Enligt EU ger automatisering av tågtrafiken en nytta värd 740 miljoner euro, och bekämpningen av malaria ger i sin tur inbesparingar på 5 miljarder euro. Det förverkligas dock i praktiken endast om det går att göra dem samanvända och pålitliga, och om både maskiner och människor förstår dem. Då kan data hanteras på samma sätt som vilket redskap för utbyte som helst i ekonomin. Den kan utformas till produkter och prissättas, och det är möjligt att skapa fungerande kanaler för utbyte för den – globala databörser. Digitala identiteter och maskinläsbara rättigheter som bygger på lagstiftningen i realvärlden är den kärna som möjliggör förtroendet för dataekonomin och datamarknaden.

Det behövs ny teknik och praxis för distribution av data.

Europa ska bygga dessa strukturer för internet och ovanpå det nuvarande nätet – inte i slutna silor eller på plattformar. Det kan göras endast genom att utveckla det nuvarande internet, som redan är decentraliserat, och genom att främja dess öppna standardisering. De värderingar, den kompetens och den lagstiftning som används när dessa digitala strukturer byggs, definierar dataekonomins spelregler och intjäningsmekanismer. Här har Europa möjlighet att dra ekonomisk nytta av sin värderingsgrund, som byggts upp i flera hundra års tid, och de fördelar som den ger. Det förutsätter dock att Europa inte bygger motorvägar i skogarna för 750 miljarder euro utan lägger ned pengarna på att skapa de digitala strukturer som behövs för att distribuera data.

Sitra och de nationella spetsföretagen som deltar i det öppna samarbetet bygger testbädden IHAN efter principerna för rättvis dataekonomi. Finland skapar redan i praktiken den teknik och de standarder som behövs för att åstadkomma en dataekonomi i ett öppet Europa. Vi försöker visa att det som vi talar om verkligen stämmer och ge prov på hur de mål som ställs upp i EU:s datastrategi genomförs i praktiken, genom tvärsektoriellt samarbete. Vi påstår att Sitras testbädd ihan.fi är ett svar på riktlinjerna i EU:s datastrategi. Ödmjukhet är inte en dygd när man sitter inne med någonting unikt och kreativt.

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?