Beräknad läsningstid 3 min

Klimatmötet i Glasgow ledde till framsteg på tre fronter

Tack vare mötet kan det fortfarande vara möjligt att nå målet på 1,5 grader. Det finns ändå ett skriande behov för ytterligare åtgärder.

Oras Tynkkynen.

Författare

Oras Tynkkynen

Senior Advisor, Hållbarhetslösningar, Sitra

Publicerad

Oras Tynkkynen.

Författare

Oras Tynkkynen

Senior Advisor, Hållbarhetslösningar, Sitra

Publicerad

Klimatmötet i Glasgow avslutades i enlighet med traditionerna på rejäl övertid. Ordförandelandet Storbritannien beskrev klimatmötet som mänsklighetens ”sista bästa chans” att begränsa global upphettningen till en uthärdlig nivå. Kritiska röster kallade däremot mötet för ett misslyckande redan innan det var avslutat.

Många lägger gärna extrema etiketter på klimatmöten och stämplar deras resultat antingen som genombrott eller magplask. Det lönar sig ändå att dela in resultaten av klimatmötet i Glasgow i tre helheter och ta en närmare titt på dem.

Framsteg inom flera evighetstvister

För det första lyckades klimatmötet nå konsensus om många frågor som tvistats om länge. Mötet godkände spelregler för marknadsmekanismen i Parisavtalet. Länderna börjar titta på de förluster och skador som global upphettningen orsakar med större allvar. Länderna kom också överens bl.a. om vilka beslut ska fattas för att öka klimatfinansieringen under de närmaste åren och om vilka tidsperioder de nationella utsläppsåtagandena borde omfatta.

Länderna uppmuntras att uppdatera sina utsläppsåtaganden under det kommande året. Läget följs upp årligen och behandlas på ministernivå. För första gången i klimatförhandlingarnas historia meddelar nästan 200 länder i världen att de strävar efter att avveckla kolkraften om inte koldioxiden tas till vara från den. Likaså understöds slopandet av de ineffektiva fossilstöden.

Stramare mål och löften om klimatfinansiering

För det andra har en hel del länder meddelat att de går in för stramare utsläppsmål. Mer än 150 länder har uppdaterat sina mål som sträcker sig till år 2030 – under klimatmötet i Glasgow anslöt sig även Indien, Brasilien, Argentina och Nya Zeeland till denna grupp. Utöver Indien ställde också bl.a. Ukraina, Nigeria och Vietnam upp nya mål för kolneutralitet.

I Glasgow hördes också en del nya löften om internationell klimatfinansiering. Det är ännu en bit kvar till den utlovade summan på sammanlagt 100 miljarder dollar, men målet börjar snart vara inom räckhåll. Anpassningsfonden understöddes med en rekordstor pott, och Skottland informerade om en liten men principiellt viktig summa för ersättning av förluster och skador .

För det tredje offentliggjordes en hisnande mängd internationella initiativ under klimatmötet i Glasgow. Avsikten med dessa initiativ är att skynda på klimatarbetet i olika delområden. Målet med initiativen är bl.a. att minska metanutsläppen, stoppa skogsförlusten, avveckla produktionen av olja och gas och rikta om finansieringsströmmarna.

Målet på 1,5 grader svårt men fortfarande möjligt att nå

Under mötet utvärderade flera instanser de tillkännagivanden som gjordes under mötet i Glasgow med tanke på deras effekt på global upphettningen. Alla var överens om att vi står nu närmare än någonsin de utsläppsstigar som slåtts fast i Parisavtalet.

Ett mer specifikt svar beror på antagandena. Om alla länder fullgör sina utsläppsåtaganden och uppnår sina kolneutralitetsmål för år 2030 kan global upphettningen eventuellt och i bästa fall begränsas till 1,8 grader. Å andra sidan om man enbart granskar ländernas nuvarande åtgärder är vi fortfarande på väg mot en ökning med 2,7 grader. Internationella initiativ har också betydelse: enbart genom dem skulle det kunna vara möjligt att minska utsläppsgapet i riktning mot stigen till 1,5 grader med cirka en tiondel.

Vad krävs för att målet ska nås?

De framsteg som nåddes på tre fronter i Glasgow lämnar dörren på glänt – det kan ännu vara möjligt att begränsa global upphettningen till 1,5 grader. Hur det kommer att gå beror i varje fall på det som händer efter klimatmötet. Förutsättningarna för framgång kan på det stora hela delas in i tre moment.

  1. För det första måste länderna strama åt sina utsläppsåtaganden. Det här gäller särskilt länder med stora utsläpp – och det är särskilt viktigt att minska utsläppen redan under detta årtionde.
  2. För det andra måste vi också uppnå de nuvarande och uppdaterade utsläppsmålen. Vi behöver tydliga vägkartor för detta, men framför allt behöver vi beslut om praktiska klimatåtgärder och styrmedel.
  3. För det tredje måste vi avsevärt öka den internationella klimatfinansieringen. Dels skulle detta påskynda begränsningen av utsläpp i ekonomier som är under utveckling, dels skulle det skapa sådant förtroende mellan norr och söder som utgör fundamentet för allt samarbete.

Antagligen är det ingen som utgår från att ett enda internationellt möte – eller ens en serie av möten – kan garantera världsfred. På samma sätt kan det vara orimligt att vänta sig att ett enda internationellt möte kan lösa klimatkrisen.

Under mötet i Glasgow togs ändå flera avgörande steg framåt. Om vi under de närmaste åren påskyndar takten inom den nationella och internationella politiken, i företagens styrelser och genom demonstrationer ute på gatorna har vi ännu möjlighet att lösa klimatkrisen.

Oras Tynkkynen representerade Sitra i Finlands delegation på klimatmötet i Glasgow.

Ämne

Klimat- och naturlösningar

Det är mycket bråttom att minska utsläppen – följderna av klimatkrisen både syns och känns redan. Det enda sättet som Finland kan nå framgång är att klimatkrisen tas med som utgångspunkt i allt politiskt beslutsfattande. Vi samlar information om klimatlösningar som också samtidigt medför välfärd för Finland.

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?