Gå direkt till innehållet

Publicerad 23.12.2016

Helsingforslistade börsbolags kolavtryck minskade med en femtedel

Den kalkylmässiga koldioxidintensiteten hos de företag som är listade på Helsingforsbörsen har minskat med 20 procent jämfört med ifjol. Trots det orsakar en placering på Helsingforsbörsen mer CO2-utsläpp än en placering på Stockholmsbörsen.
Författare
Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Det här framgår av en undersökning som Sitra låtit utföra, där man också för första gången jämförde koldioxidintensiteten på börslistorna i Helsingfors respektive Stockholm. Förändringen är betydande och visar att såväl placerarna som företagen arbetar genuint för att minska klimatriskerna. I det här sammanhanget uppdaterades också ett verktyg som investerarna kan använda för att bedöma CO2-intensiteten hos sina egna finländska placeringar, dvs. hur mycket koldioxidutsläpp som uppkommer i förhållande till bolagets marknadsvärde och investerarens ägarandel.

Det här var andra året som Sitra kartlade kolavtrycket från börslistade företagen vid Nasdaq Helsinki. Kartläggningen är en fortsättning på en undersökning som Sitra genomförde i samarbete med Nasdaq Helsinki och Climate Leadership Council 2015. Den nya undersökningen visade att det skett en betydande förändring: den kalkylmässiga koldiox idintensiteten hos de 130 företagen på börslistan i Helsingfors är hela 20 procent mindre än i fjol, om man som indikator tillämpar utsläppen av växthusgaser i förhållande till de listade bolagens marknadsvärde. Orsakerna till detta är att nya företag har introducerats på börsen, indexvärdet har ökat och börsbolagen har vidtagit konkreta åtgärder för att minska utsläppen. Om man som indikator tillämpar utsläppen i förhållande till bolagens omsättning, har utsläppen från Helsingforslistade börsbolag minskat med sex procent jämfört med 2015.

I förhållande till de centrala jämförelseindexen är situationen nästintill oförändrad: Helsingforsbörsen är alltjämt koldioxidsnålare än de viktigaste europeiska jämförelseindexen, men överskrider koldioxidintensiteten enligt MSCI World-indexet med 30 procent. Jämfört med börslistan i Stockholm är Helsingfors rejält på efterkälken: en placering av en euro på Nasdaq Helsinki (Helsingforsbörsen) genererar ca 3,5 gånger fler utsläpp jämfört med en euro som placerats på Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). När en placering på 1 000 000 euro på Helsingforsbörsen ger 236 ton koldioxidutsläpp (CO2e), är motsvarande siffra på Stockholmsbörsen 66 ton CO2e. Om man ytterligare räknar in utsläppen från leveranskedjan och användningen av produkterna, är andelen finansierade utsläpp från en portfölj på 1 000 000 euro 716 ton CO2 i Helsingfors och 237 ton CO2e i Stockholm.

“Vi är glada över resultaten som visar att koldioxidintensiteten hos listade företag på Nasdaq Helsinki har minskat med hela en femtedel. Det är fint att Sitra nu har gjort om fjolårets kartläggning av kolavtrycket eftersom den ger alla listade bolag och investerare nyttig information. Vi hoppas att publiceringen av de jämförande uppgifterna ska uppmuntra såväl börsbolagen och placerarna att fästa större uppmärksamhet vid klimatriskerna”, fastslår Nasdaq Helsinkis verkställande direktör Henrik Husman.

Klimatriskerna med placeringarna utreds noggrannare än tidigare

I Finland har både politiker och medborgare krävt större transparens i placeringarnas konsekvenser för klimatförändringen. I Frankrike har man redan stiftat en lag som ålägger kapitalförvaltare att rapportera om placeringarnas kolavtryck till den lokala finansinspektionen. Också Sveriges finansminister Per Bolund har uppmuntrat finansmarknaden och konsumenterna att agera ansvarsfullt för att kuva klimatförändringen.

Finländska investerare följer nuförtiden allt mer upp placeringsobjektens konsekvenser för miljön och klimatet och bedömer klimatriskerna och koldioxidintensiteten i sina portföljer, eftersom det hjälper dem att värdera innehaven och de risker som förknippas med dem. Sitra tillhandahåller nu ett uppdaterat verktyg som investerare kan använda för att själv uppskatta kolavtrycket från sin portfölj jämfört med Helsingforsbörsens generalindex. Det sänker också tröskeln för att bedöma klimatrisken med utländska placeringar.

“Den verkliga nyttan med bedömningen av placeringarnas kolavtryck och klimatrisker får man när man gör en internationell jämförelse av företag i samma bransch”, konstaterar Janne Peljo, ledande expert på Sitra.

“Att direkt jämföra två börslistor är inte nödvändigtvis så intressant eftersom resultaten i hög grad återspeglar branschindelningen hos de listade bolagen. Viktigare vore det att fundera på hur företagens utsläppsprofil kommer att se ut i framtiden och vilka strategier och mål företagen har fastställt för att minska sina CO2-utsläpp”, fortsätter Peljo.

Enligt rapporten tillämpar finländska investerare av olika storleksklasser, såsom Elo, Ilmarinen, Kyrkans pensionsfond och Varma redan nu bedömning av företagens kolavtryck i sitt arbete. I praktiken betyder det till exempel fastställande av en klimatpolicy för placeringarna, grundande av temaportföljer som fokuserar på klimatförändringens effekter samt mätning av koldioxidintensiteten hos aktieplaceringar och medveten minskning av den.

Kapitalförvaltarna och bankerna i Finland har också tagit koldioxidrisken på allvar och börjat se över sina placeringar och finansieringsbeslut ur klimatsynvinkel. I Sitras utredning ges exempel på Mandatum Lifes, Nordeas och OP:s åtgärder i anslutning till klimatrelaterade risker och möjligheter, men även andra kapitalförvaltare i Finland har vidtagit klimatåtgärder utifrån sina egna premisser. Exempelvis eQ har också reagerat på brytningen i energibranschen.

Finländska företag rapporterar aktivare om sina utsläpp

På vägen mot en utsläppssnålare värld kommer bolag som är utsläppssnålare än sina jämförelseobjekt troligen att klara sig bättre än utsläppsintensiva bolag. I rapporten har man strävat efter att belysa detta med hjälp av en framåtblickande analys. Utredningen drar fördel av metoden Carbon Risk Rating, som tagits fram av Oekom Research. Analysen bygger på en omfattande lista på indikatorer i anslutning till klimatförändringen och dess risker, utsläppsrapportering och mål angående utsläppsminskning.

Enligt analysen får bolag som är listade på Helsingforsbörsen i genomsnitt bättre värderingar jämfört med bolagen på Stockholmsbörsen, och särskilt resultaten för de bolag som har de största utsläppen är i huvudsak på en bra nivå. På Helsingforsbörsen har man även för övrigt gjort ett bra arbete när det gäller utsläppsrapportering. Företagen på Nasdaq Helsinki (Helsingforsbörsen) rapporterar klimatutsläppen flitigare än företagen på Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Exempelvis rapporterar alla de nio största utsläppsföretagen i Helsingfors sina utsläpp till CDP. Även om bara 33 procent av de listade företagen på Helsingforsbörsen rapporterar sina utsläpp, rapporterar de företag som står för 93 procent av börsens marknadsvärde sina utsläppsuppgifter. Motsvarande andelar på Stockholmsbörsen är 25 procent och 74 procent. När det gäller att publicera utsläppsuppgifter är således stora företag klart aktivare än mindre börsbolag.

Vad behandlar rapporten?

Rapporten lägger fram de sammanlagda utsläppen av växthusgaser från de företag som är listade på Helsingforsbörsen och analyserar vilka företag och sektorer som har de största CO2-utsläppen i förhållande till bolagets värde och omsättning. Analysen grundar sig på utsläppsuppgifter som bolagen rapporterade år 2015. I de fall där utsläppsuppgifter inte har rapporterats har South Pole Group gjort upp modeller av utsläppen utifrån företagets bransch och företagsspecifika variabler.

Vid sidan av rapporten uppdaterade vi också verktyget som investerare kan använda för att uppskatta kolavtrycket av sina portföljer jämfört med Helsingforsbörsens generalindex.

Vad handlar det om?