Kuva: Topias Dean

Publicerad 13.02.2018

Hur står det till med SIB-avtalet om arbetshälsa?

För drygt två år sedan publicerades världens första SIB-avtal som främjar arbetshälsa i Finland. Avtalet omfattar cirka 1 600 anställda inom offentliga sektorn. De tjänster för arbetshälsa som de anställda tar del av finansieras med medel som samlats in från investerare.
Författare
Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Magistraten i Sydvästra Finland var den första arbetsgivaren som undertecknade ett avtal med SIB-fonden för arbetshälsa. Från och med maj 2015 har ämbetsverkets anställda i Åbo, Björneborg, Raumo, Salo och Pargas fått ta del av tjänster som främjar arbetshälsan, från personlig motionshandledning till konfliktmedling och från chefsutbildning till hela personalens gemensamma utvecklingsdagar.

Och som det skrivits i det resultatbaserade finansieringsavtalet betalar magistraten inget för dessa tjänster. De finansieras av SIB-fonden med medel som samlats in från investerare. Förutom Sitra gick även stiftelsen Me-säätiö och finansinvesteraren Henri Kulvik med som investerare.

Först efter att tjänsterna som erbjuds börjar verka, d.v.s. antalet sjukfrånvaron på magistraten minskar, blir det dags att betala. Det är alltså effektiviteten som utgör betalningsgrunden, inte antalet tjänster.

”Vi har fått tillgång till nya elektroniska verktyg och olika slags skräddarsytt stöd. Tjänsterna har verkligen byggts upp på basis av vårt ämbetsverks behov”, tackar Anne Oksanen, chef på magistraten i Sydvästra Finland. Magistraterna ansvarar bland annat för befolkningsdatasystemet, förmynderskapsärenden, konsumentrådgivningen och civila vigslar i sin region. Magistraten i Sydvästra Finland har cirka 80–90 anställda.

Ett av verktygen som underlättat Oksanens vardag är en elektronisk databas som samlar information om sjukfrånvaron, meddelar cheferna när gränsvärdena överskrids och påminner dem om samtal med de anställda. Under samtalen utreds det vad frånvaron beror på, samt kartläggs det om det går att erbjuda stöd eller om till exempel arbetsuppgifterna kan omorganiseras.

Även Savolax samkommun för utbildning (Sakky), affärsverket Aleksia som specialiserar sig på måltids- och städtjänster, samt Övre Savolax samkommun för social- och hälsovård har kommit överens om samarbete med SIB-fonden för arbetshälsa. SIB-avtalen och de relaterade tjänsterna omfattar totalt 1 580 anställda inom den offentliga sektorn.

Ett stort urval tjänster från en och samma lucka

Coronaria Tietotaito Oy från Östra Finland har specialiserat sig på ledarskapsutveckling. Företaget är en av serviceproducenterna för SIB-fonden för arbetshälsa. De två andra är Aino Health Management Oy, som leder koalitioner och som även ansvarar för största delen av tjänsterna, och Headsted Oy, som utvecklar webbprogram för bland annat sömnproblem och stresshantering.

”Vi serviceproducenter förenas av ett gemensamt mål, och på basis av det målet skapar och skräddarsyr vi tjänster enligt kundernas behov. Vi lyssnar på kunden och gör endast sådant som alla inblandade tycker är vettigt. Vi erbjuder ett stort urval tjänster från en och samma lucka,” berättar Tietotaito Groups direktör och partner Pirkko-Liisa Hyttinen.

En del av tjänsterna i SIB-avtalet för arbetshälsa är permanenta, d.v.s. de rullar på under hela avtalsperioden. Ovanpå dessa planeras skräddarsydda tjänster en gång i månaden under ett gemensamt möte med serviceproducenterna, kunden och Epiqus Oy som förvaltar SIB-projektet. Samtidigt skapar man en översikt över resultatmätaren, d.v.s. antalet sjukfrånvaron.

”Behoven förändras, så det är viktigt att också tjänsterna är flexibla och förändras så småningom”, betonar Hyttinen.

Färre sjukfrånvaron, men långt kvar till målet

SIB-avtalet för arbetshälsa har redan passerat mitten av sin livscykel. Arbetsgivarna som deltog 2015–2017 fick totalt knappa 2 400 färre dagar sjukfrånvaron än under jämförelseperioden. Det motsvarar en inbesparing om cirka 9,5 årsverken.

Det är ändå fortfarande långt kvar till målet. Ribban har placerats högt: 2,1 färre dagar sjukfrånvaro per anställd.

”I genomsnitt har vi haft en (0,94) dag mindre frånvaro per anställd. Det motsvarar en minskning om ungefär sju procent jämfört med jämförelseperioden”, berättar Epiqus Oy:s partner Jussi Nykänen. Epiqus förvaltar SIB-fonden och det relaterade projektet.

”Resultatet vi har uppnått hittills har påverkats betydligt av att den största arbetsgivaren, Sakky, genomförde samarbetsförhandlingar just före avtalsperioden började. De hade naturligtvis en negativ inverkan på stämningen på arbetsplatsen, och de orsakade först en stark höjning i antalet sjukfrånvaron, som sedermera avtagit”, konstaterar Nykänen.

I SIB-avtalet fastställs det att priset för en dags sjukfrånvaro är 350 euro. Varje dags sjukfrånvaro som man lyckas undvika betyder alltså en inbesparing på 350 euro för den offentliga sektorn. Av denna inbesparing betalar deltagarna 175 euro till fonden. Resten får de behålla.

SIB-fondens ekonomiska avkastning är därmed beroende av hur målen som ställts upp för välmåendet uppnås. Ur investerarnas synpunkt är det önskvärt att antalet sjukfrånvaron sjunker så nära målet som möjligt. Då får de sitt kapital tillbaka och en rimlig avkastning.

Sjukfrånvaro berättar inte allt

Fastän antalet sjukfrånvaron utgör effektivitetsmätaren i detta projekt har man från första början varit medveten om att de inte utgör hela sanningen.

”Mätarna måste vara entydiga, eftersom de resultatbaserade avgifterna baserar sig på dem. Allt går inte heller att mäta. Med hänsyn till de här begränsningarna skulle alla parter i det här projektet säkert ha haft nytta av att använda flera olika mätare. På basis av responsen från arbetsgivarna som deltar har vår satsning på arbetshälsan haft en mer omfattande inverkan på de anställdas livskvalitet samt arbetsplatsens stämning och produktivitet”, berättar Nykänen.

Pirkko-Liisa Hyttinen från Tietotaito håller med: ”Under det här pilotförsöket har vi lärt oss att sjukfrånvaron är en för snäv och dessutom lite orättvis mätare av arbetshälsa, eftersom den också påverkas av så många andra saker.” Om en eller två anställda drabbas av en svår sjukdom kan det få en liten organisations sjukfrånvaro att gå över till rött, fastän arbetshälsan i allmänhet skulle ha förbättrats betydligt.

I början av projektet hade magistraten i Sydvästra Finland cirka 14,5 dagar sjukfrånvaro per person. Först sjönk antalet betydligt, sedan steg det en aning, och nu utgör det cirka 11 dagar per person; målet är att antalet ska vara nio dagar vid avtalsperiodens slut. Som inofficiella mätare kan man åtminstone räkna statens årliga enkät om arbetstillfredsställelse, där resultaten för magistraten i Sydvästra Finland har stigit från den aningen lägre nivå som man hade under åren innan SIB-projektet, och uppnått det riksomfattande målet.

Arbetshälsan är sällan på bara en aktörs ansvar. Till exempel vid magistraten i Sydvästra Finland har förutom ämbetsverket själv även Enheten för styrning och utveckling av magistraterna och SIB-fonden deltagit i utvecklingsarbetet.

”Det är inte alltid helt klart vem som ansvarar för vad. Det vore bra att tydligt definiera rollerna och ledningsansvaren som hör ihop med SIB-projektet från första början”, säger Anne Oksanen.

Magistraten i Sydvästra Finland och Sakky anslöt sig till SIB-projektet 2015. Affärsverket Aleksia gick med i början av 2016, och den nyaste och sista nykomlingen Övre Savolax samkommun för social- och hälsovård anslöt sig på våren 2017. Allas avtalsperiod är tre år. Därmed upphör det första avtalet i april detta år och det sista på våren 2020, och då kan man även beräkna fondens slutliga resultat.

Arbetshälsoinstitutets utvärdering av SIB-avtalet för arbetshälsa

Social- och hälsovårdsministeriet har beställt en utvärdering av Arbetshälsoinstitutet om SIB-avtalet för arbetshälsa. Målet är att bland annat utreda genomförandet av skräddarsydda servicemodeller, interventionernas direkta inverkan på arbetshälsan och sjukfrånvaron, samt förändringar i kostnaderna för arbetsoförmåga. Arbetet har inletts, och som det ser ut nu kommer det att rapporteras om resultaten på hösten 2019.

”Att utvärdera effekten ingår inte i uppdragets mål”, betonar programchef Irmeli Pehkonen från Arbetshälsoinstitutet.

Antalet sjukfrånvaron varierar mycket mellan olika sektorer och yrkesgrupper. Även i detta SIB-projekt ingår olika sektorer från undervisning till måltids- och städtjänster och från hemvård till administrativa tjänster.

”Det fanns stora organisationsspecifika skillnader i utgångspunkten för antalet sjukfrånvaron, så målet kommer inte att se likadant ut för alla”, påpekar Pehkonen.

Årligen orsakar arbetsoförmåga kostnader om cirka sju miljarder euro i Finland, varav den offentliga sektorns andel är cirka två miljarder euro. Majoriteten, cirka två tredjedelar av kostnaderna, hör ihop med sjukfrånvaro. Ovanpå dessa kostnader kommer ännu lönekostnader och övriga kostnader för vikarier. Sjukfrånvaron äter upp cirka fem procent av kommunernas totala arbetstid.

Mer information:
Jussi Nykänen, partner, Epiqus Oy, tfn 040 8408 8001
Mika Pyykkö, projektledare, Stöd för investeringar med samhällseffekt, Sitra, tfn 040 674 3246

Ett resultatbaserat finansieringsavtal (eng. Social Impact Bond, SIB) är ett exempel på samhällelig investering i praktiken. I ett sådant finansierar institutionella och privata investerare tjänster som främjar välfärden och bär de ekonomiska riskerna för genomförandet. Projektet får exakta, mätbara mål som återspeglar den ökade välfärd man vill skapa. Den offentliga sektorn betalar bara för resultat som överensstämmer med målen.

Kontakta oss
Projektledare, Investeringar med samhällseffekt, Sitra

+358 (294) 618 259

mika.pyykko@sitra.fi

Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

+358 (294) 618 221

taru.keltanen@sitra.fi

Vad handlar det om?