Näringen i urin

Avslutat projekt: 10/2017 – 10 /2019

Vi undersökte och provade metoder för hantering av toalettavfall på försvarsmaktens övningsområde Camp Mauri i Säkylä.

Vad handlade det om?

Under projektet undersöktes metoder för hantering av toalettavfall och man provade en ny teknik för att ta tillvara näringsämnen i mänsklig urin anpassad till förhållandena på fältet.  Med den nya alkaliska avdunstningsmetoden som utvecklats av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) minskar volymen på urinen till mindre än en tiondel, vilket ger betydande besparingar i transportkostnaderna i synnerhet på platser utanför nätverken, som exempelvis försvarsmaktens läger och massevenemang. Driftsäkerheten förbättras även på små vattenreningsverk när punktbelastningen på den typen av platser minskar.

Den nya metoden pilottestades på försvarsmaktens övningsområde Camp Mauri i Säkylä, eftersom lägerförhållandena var en naturlig plats för att testa de metoder för ursprungsavskiljning som utvecklats och beväringarna producerar råvara av hög kvalitet som är lämplig för syftet. Försvarsmakten organiserar avfallshantering och sanitet även under lägerförhållandena, men förbudet mot att deponera organiskt avfall som trädde i kraft 2016 och de höga transportkostnaderna för toalettavfall i vätskeform med vakuumbilar till vattenreningsverken för behandling har skapat ett behov av att utveckla saniteten för att effektivisera tillvaratagandet av näringsämnen och minska transportkostnaderna.

Med denna metod sögs urinen in i en ask-kalkblandning och den överflödiga vätskan avdunstades. Den pulverliknande slutprodukten som bildas på grund av den höga kadmiumhalten i askan i hjälpmedlet (4–7 mg/kg ka) lämpar sig för användning inom skogsgödsling, men genom att reglera hjälpmedlets sammansättning så att det innehåller mindre aska kan man också använda slutprodukten på åkrarna som exempelvis jordförbättringsmedel.

Projektet bidrog till att främja en cirkulär ekonomi genom att möjliggöra ett mer effektivt tillvaratagande av näringsämnen i avloppsvatten och en säkrare användning av dem som gödsel eller jordförbättringsmedel. Man kan få tillbaka över tio gånger så mycket kväve i kretsloppet jämfört med det nuvarande systemet. Även kvaliteten på den fosfor som återgår till kretsloppet förbättras, då den inte behöver sedimenteras med kemikalier.

På toaletterna på fältet registrerades ett tusental användningstillfällen och på toaletterna behandlades två tusen liter urin. Urinen blev till en pulveraktig slutprodukt som vägde mindre än en tiondel av den ursprungliga mängden urin. I synnerhet kvävet i urinen koncentrerades effektivt i slutprodukten. I slutprodukten analyserades över 300 organiska skadliga ämnen, läkemedelsämnen och hormoner, som fanns i en halt som sjudubbelt översteg kvantifieringsgränsen. Det största enskilda ämnet var ibuprofen, som återfanns i en halt på strax under 20 mg/kg ka. Mängden är under en tjugondel av det verksamma ämnet i en Burana-tablett.

Vem var med?

Sitra startade projektet, bjöd in samarbetspartner och finansierade projektet. Projektansvarig på Sitra var Hanna Mattila. Finlands miljöcentral (SYKE), Tampere yrkeshögskola (TAMK), Käymäläseura Huussi ry och Försvarsförvaltningens byggverk deltog i projektet.

Vad händer härnäst?

I projektet fortsatte testningen av metoden med finansiering från miljöministeriets RAKI-program NutriCity-projektet, där exempelvis energiförbrukningen för metoden har kunnat minskas till under hälften. Man har för avsikt att vidareutveckla tekniken och göra ett pilotförsök i större skala.

För att nya typer av återvinningsgödsel i fortsättningen ska kunna utnyttjas effektivt och de näringsämnen de innehåller återvinnas behövs det åtminstone lagstiftningsmässiga förändringar. Den nuvarande gödsellagstiftningen är komplex och det är inte nödvändigtvis ens möjligt att använda återvinningsgödsel med mänskligt ursprung. Det behövs också en förändring av attityderna så att allt fler förstår behovet av återvinning av näringsämnen med mänskligt ursprung och förhåller sig positivt till främjande av detta.

Kontakta oss

personer
Riku Sinervo
Ledande Expert, Global samverkan, Hållbarhetslösningar

Vad handlar det om?