publikationer

Framtidstänkande som medborgarfärdighet

Resultaten av Framtidsfrekvensen workshopmetoden utvärderingsundersökning

Författarna

Minna Halonen, Kirsi Hyytinen, Sofi Kurki (VTT)

Publicerad

Syftet med denna utvärderingsundersökning är att studera de vittomfattande effekterna av verkstadsmetoden Framtidsfrekvensen, som Sitra utvecklat. Framtidsfrekvensen är en öppen workshopmetod för att skapa alternativa framtider. Syftet med Framtidsfrekvensen är att öka deltagarnas förmåga att föreställa sig framtider av andra slag och själva handla för att göra verklighet av en önskvärd framtid. Syftet med metoden är att förstärka framtidstänkandet och förmågan att åstadkomma förändringar på individ-, gemenskaps- och samhällsnivå. Målet med vår utvärderingsundersökning är att tillgodose kunskapsbehov som gäller mottagningen, spridningen och tillämpligheten av metoden Framtidsfrekvensen. Syftet med utvärderingsundersökningen är att analysera vilka effekter som åstadkommits med metoden Framtidsfrekvensen, hur olika aktörer tillämpat metoden, hur metoden upplevts fungera och hur den har skalats upp för att lämpa sig för olika verksamhetsmiljöer.

För att identifiera de vittomfattande effekterna utvecklade vi en flerkriteriumsmodell för utvärdering. Modellen lyfter fram Framtidsfrekvensens olika effekter med perspektiv på olika aktörer och aktörsgrupper. Utvärderingen har en utvecklande dimension med hjälp av vilken vi tar reda på verksamhetssätt som stödjer och förstärker framtidstänkandets spridning i samhället. Lärande och delaktighet som en del av utvärderingsprocessen är en förändringskraft som skapar förutsättningar för att åstadkomma konkreta förändringar. Med det inkluderande och interaktionsorienterade utvärderingsgreppet är det också möjligt att synliggöra effekter som inte är materiella eller lätta att mäta kvantitativt. För att producera information som beskriver de helhetsmässiga effekterna samlade vi utvärderingsunderlag med fem metoder: självutvärdering, intervju, inkluderande utvärderingsverkstad, enkät och observation.

I anslutning till utvärderingen observerade vi klara tecken på att Framtidsfrekvensen åstadkommer förändringar i människors sätt att tänka och inspirerar dem att handla på ett annat sätt. Effekterna av metoden Framtidsfrekvensen syns allra klarast på individplanet. Deltagarnas upplevelse av deras eget kunnande inom framtidstänkande förstärktes i verkstäderna. Vi identifierade klara förändringar i deltagarnas förmåga att ifrågasätta framtidsantaganden och att föreställa sig alternativa framtider. På gemenskapsnivå skedde den klaraste förstärkningen i beredskapen att utmana organisationens eller gemenskapens perspektiv på framtiden. Vi observerade gryende förändringar i förmågan att föreställa sig alternativa framtider kollektivt. På samhällsnivå upptäckte vi preliminära tecken på att Framtidsfrekvensen ger medborgargrupper av olika slag en jämlik möjlighet att delta i framtidsdiskussioner. Att ta rollen som aktör i arbetet med att skapa framtiden är den mest krävande nivån inom framtidstänkandet. Vid utvärderingen observerades först gryende förändringar i denna förmåga på individnivån.

Materialet för metoden Framtidsfrekvensen upplevdes i regel som ett helhetsmässigt och lättillgängligt paket som är lätt att ta i bruk. Både deltagarna och verkstädernas ledare ansåg att samtalen i Framtidsfrekvensen-verkstäderna var metodens bästa innehåll. Inspirerande fram-tidsdiskussioner förutsätter en trygg samtalsatmosfär, och enligt vårt forskningsunderlag gav metoden ett gott stöd till uppkomsten av en sådan atmosfär. Kontinuiteten utpekades som en utmaning, dvs. hur det är möjligt att upprätthålla den entusiasm för framtidstänkande som Framtidsfrekvensen-verkstaden väcker och hur de visioner och åtgärdsidéer som utvecklas i verkstaden kan omsättas i praktiken. Att koppla Framtidsfrekvensen till organisationens övriga verksamhet upplevdes som ett fungerande sätt att säkerställa framtidstänkandets kontinuitet. Det förekom stor variation i hur ledarna tillämpade Framtidsfrekvensen för sina egna ändamål. Nya ledare efterlyste sparrning och mer färdigt material. Mer erfarna ledare tillämpade metoden modigare och skapade nytt material också själva. Kamratstöd upplevdes som nödvändigt för nya Framtidsfrekvensen-ledare och som nyttigt också för mer erfarna ledare.

Undersökningsmaterialet bestod i regel av Framtidsfrekvensen-verkstäder som riktats till experter. Det är en viktig fråga hur användningen av metoden sprids till olika medborgargrupper och stödjer framtidsdiskussioner inom och mellan olika sociala grupper och över maktrelationerna. Med hjälp av Framtidsfrekvensen är det möjligt att eftersträva en större och jämnare spridning av framtids makten i samhället, vilket är en radikal förändring. När man medvetet utvidgar kretsen av människor som har möjlighet att diskutera framtiden, kan allt fler se att deras egna handlingar har en koppling till den framtid som utformas. När människor lär sig att ifrågasätta de delade framtidsbilderna och att dessutom själva påverka dem, kan vi snart utmana makten över framtiden och stödja fördelningen av denna makt. De pågående tillämpningarna av Framtidsfrekvensen i skolor är ett gott exempel på hur aktiviteter för att skapa framtiden som inkluderar alla kan byggas in i vårt samhälle.

Publikationens baskunskaper

Rubrik

Tulevaisuusajattelu kansalaistaidoksi

Undertitel

Tulevaisuustaajuus-työpajamenetelmän arviointitutkimuksen tulokset

Författarna

Minna Halonen, Kirsi Hyytinen, Sofi Kurki (VTT)

Publiceringsplats

Helsingfors

Publiceringsåret

2002

Utgivare

Sitra

Sidantal

70

ISBN (PDF)

978-952-347-294-5

ISSN (PDF)

1796-7112

Publikationsserie

Sitra utredningar

Publikations nummer

221

Vad handlar det om?