Levnadsvanor efter pandemin

Koronaviruskrisen har fått många att göra förändringar i deras livsstil för att bli mer hållbara. Många av dessa vill att de nya livsstilarna ska bli permanenta. Hur kommer människors livsstil att se ut efter låsning?

Publicerad

Sammanfattning

Hälsokrisen i samband med covid-19-pandemin har inneburit stora förändringar i vardagen i Finland liksom i resten av världen. I denna rapport tar vi upp hur krisen har påverkat värderingar, attityder och beteenden hos invånarna i stadsområden i Finland. Den forskning som ligger till grund för rapporten påbörjades i juni 2020 med en rad kvalitativa intervjuer och fortsatte med en kvantitativ studie och intervjuer med sakkunniga som genomfördes i september och oktober 2020.

Rapporten är inte en framtidsprognos men beskriver hur dynamiken i vardagen har förändrats till följd av covid-19-krisen. Denna dynamik utgör en grogrund för en mer varaktig omställning till ett mer hållbart och gott liv, under förutsättning att det civila samhället och kommersiella intressen går samman för att främja detta.

Med tanke på att pandemin fortfarande pågår när rapporten utarbetas är det svårt att säga vilka andra förändringar som den utdragna krisen kommer att leda till. Det förefaller emellertid som om den relativt framgångsrika hanteringen av krisen hittills har ökat den nationella stoltheten i Finland. Beroende på hur situationen utvecklar sig i landet kan detta naturligtvis komma att ändras.

Av rapporten framgår att det finska tänkesättet nu präglas av större självförtroende. Där beskrivs även hur detta skulle kunna leda till att en del av de beteendeförändringar som observerades under den striktaste nedstängningen på grund av covid-19, under våren 2020, blir bestående. Vissa av dessa förändringar är helt klart möjligheter som berör stora delar av befolkningen. Andra befinner sig i ett tidigare stadium och drivs på av de yngre generationerna och föregångare – den del av befolkningen som vi kallar ”Leading Edge”. De som ingår i denna grupp är till viss del personer som flyttar fram gränserna och ger ledtrådar om förändringar som äger rum runt omkring oss.

I rapporten har de analyserats i förhållande till två andra befolkningssegment – ”Fast Followers” och ”Mid Mass” – för att belysa sannolikheten för att en mer omfattande förändring kommer att inträda, och i sådana fall i vilken takt.

De förändringar som vi har identifierat i vardagen när det gäller hemmet, stadslivet, arbetslivet, resor och matvanor utgör tillsammans något som vi kallar systemiska möjligheter. De avser bredare kulturella förändringar i Finland och bör vidhållas eller påskyndas ytterligare genom en samordnad strategi som omfattar olika industrier och både privata och offentliga organisationer. Vi har identifierat tre sådana systemiska möjligheter som alla pekar på samma slutsats: att den finska kulturen håller på att förändras och att den nya livsstil som håller på att växa fram är mindre präglad av överflöd.

Genom att utnyttja de identifierade systemiska möjligheterna kan övergången till en mer hållbar livsstil underlättas, och kanske till och med påskyndas.

Mot denna bakgrund har vi fastställt följande huvudbudskap:

  1. De covid-19-relaterade förändringarna i människors tänkesätt och vardagsliv skulle kunna underlätta omställningen till en mer hållbar livsstil. Folk har tagit ett steg tillbaka från det moderna livets ”hyperaktivitet”. De är beredda att acceptera att de har ett personligt ansvar för att verka för en kollektiv förändring till det bättre. Vanor har brutits, vilket lämnar utrymme för förändring.
  2. Folk håller på att omdefiniera vad det innebär att leva ett gott liv. Förändringarna omfattar olika aspekter av vardagen och handlar om vad människor äter, hur de lever i sina hem och sina städer, hur de arbetar, hur de reser, hur de relaterar till naturen och miljön och vad de förväntar sig av varandra, sina institutioner och företag.
  3. Det finns en efterfrågan på lösningar som hjälper människor att leva ett hållbart och gott liv, men företag och institutioner har tagit lång tid på sig att reagera. Det finns tydliga bevis för att människor är redo för förändring, men samhället, institutionerna och företagen släpar efter när det gäller att hitta sätt att anpassa sig till de nya kraven.
  4. Företag och institutioner som utvecklar lösningar för en mer hållbar livsstil måste ha en djup förståelse för människors vardag. Det kommer att kräva ny kapacitet, nya ekosystem och nya kunskaper om hur man på bästa sätt kan tillgodose och driva på den befintliga efterfrågan.

Läs den engelska publikationen: Lifestyles after lockdown

Publikationens baskunskaper

Rubrik

Lifestyles after lockdown

Undertitel

A study on how the COVID-19 pandemic has changed attitudes and behaviour in Finland – and its implications on sustainability

Författarna

Oskar Korkman, Sharon Greene, Kirsi Hantula

Publiceringsplats

Helsinki

Publiceringsåret

2020

Utgivare

Sitra

Sidantal

70

ISBN (PDF)

978-952-347-207-5

ISSN (PDF)

1796-7112

Publikationsserie

Sitra utredningar

Publikations nummer

177

Ämne

En hållbar vardag

Hur vi bor och rör oss, det vi äter och köper har enorma konsekvenser för miljön. Vi gör det enklare och mer lockande med en hållbar vardag

Publicerad

Vad handlar det om?