Publicerad 03.04.2019

De hetaste klimattrenderna 2019

Det extrema vädret år 2017 och 2018 orsakade stora förluster och skador, liksom ökade utsläpp som baksidan av en starkare ekonomi efter den korta avslagna perioden runt Parisavtalet. Vad kan vi förvänta oss av 2019? Låt oss titta på några bekanta och framväxande händelser och åtgärder!
Författare
Projektkoordinator, Kolneutral cirkulär ekonomi, Sitra

Varje år efter ingåendet av Parisavtalet 2015 har varit extraordinära både vad gäller störningar av det fysiska klimatet och sociala konsekvenser därav. År 2016 kan gå till historien inte bara för att det var det varmaste året sedan mätningar påbörjades, utan också för att Donald Trump steg upp på världsarenan, som på toppen av ett isberg – som ordspråket säger – och förnekade klimatförändringar.

Det extrema vädret år 2017 och 2018 orsakade stora förluster och skador, liksom ökade utsläpp som baksidan av en starkare ekonomi efter den korta avslagna perioden runt Parisavtalet. Vad kan vi förvänta oss av 2019? Låt oss titta på några bekanta och framväxande händelser och åtgärder!

1. Den fysiska situationen

Förståelsen för klimatkrisens omfattning, och att situationen är brådskande, har blivit normgivande i många kulturer. Skenbara klimatrisker och pågående märkliga väderfenomen anses inte lägre vara framtida avlägsna händelser, utan upplevs som en verklighet i nästan alla delar av världen.

Storbritannien förutser att 2019 kommer att bli ett hett år för yt- och vattentemperaturer, delvis på grund fenomenet El Niño som kommer in över Stilla havet. Dock kommer 2019 troligen inte slå något värmerekord, på grund av den pågående störningen av polarvirveln och den därav följande rubbningen av arktiska luftmassor vid kontinenterna på det norra halvklotet.

Havstemperaturen kommer fortsätta höjas i takt med att koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären fortsätter att öka varje år. Enligt prognoserna kommer 2019 också att innebära en rekordökning av koldioxid i atmosfären.

2. IPCC:s nya rapport om 1,5 °C global uppvärmning

FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPPC) publicerade sin senaste rapport om 1,5°C global uppvärmning i slutet av 2018. Rapporten beskriver den nuvarande uppfattningen av vilka konsekvenser som följer av 1,5°C graders global uppvärmning av yttemperaturer jämfört med den förindustriella nivån, samt planer för växthusgasutsläpp relaterade till begränsning av den globala uppvärmningen till max 1,5°C, liksom vad detta skulle betyda för hållbar utveckling i allmänhet.

Rapporten målar upp en dyster bild av klimatkrisen.

Rapporten målar upp en dyster bild av klimatkrisen. Kanske har det blivit enklare för politiska beslutsfattare och företag att förespråka att fortsätta verksamheten som vanligt, på grund av den upplevda socioekonomiska svårigheten med större övergångar till klimatneutralitet. Dock är det nu känt att risknivåerna är mycket värre vid 2 graders global uppvärmning än vad man tidigare trodde.

Framtiden kommer att förändras radikalt oavsett om världen vidtar allvarliga kortsiktiga klimatåtgärder och minskar koldioxidutsläppen i världsekonomin till 2015 eller om olämpliga åtgärder vidtas, vilket leder till katastrofala och oåterkalleliga globala förluster och skador.

3. Ung klimataktivism

Tyvärr har de generationer redan fötts, som kommer att leva med de värsta konsekvenserna av klimatkrisen.

Dagens barn och ungdomar kan komma att se världens temperaturer höjas mer än 3°C om mänskligheten misslyckas med att gör omfattande och snabba minskningar av växthusgaser under de kommande årtiondena och eventuellt också ta bort något av den kumulativa koldioxiden som redan har släppts ut.

Den globala ledaren för ung klimataktivism är Greta Thunberg, 16 år. Hennes skolstrejk framför Sveriges riksdag var ett av de mest emblematiska ögonblicken 2018 och en drastisk ökning av ungdomsdemonstrationer för klimatet kommer troligtvis fortsätta 2019 med tiotusentals tonåringar som tar över gatorna runtom i världen.

Vår jubileumsfond för Finlands självständighet Sitra och den finska ungdomsgruppen Agenda 2030 var värdar för ett toppmöte med hundratals gäster, som är utformat av ungdomar och som ägde rum i Helsingfors den 2 mars 2019.

4. Konsumtionens asymmetriska koldioxidavtryck

Det har blivit tydligt för många högkonsumerande människor att deras livsstil bidrar väsentligen till klimatstörningar och andra miljöproblem. Lukas Chancel och Thomas Piketty har studerat den socioekonomiska assymetrin av koldioxidutsläpp. Omkring 10 % av världens befolkning står för 50 % av växthusgasutsläppen genom sina konsumtionsval.

Omkring 10 % av världens befolkning står för 50 % av växthusgasutsläppen genom sina konsumtionsval.

Greta Thunberg var inbjuden till World Economic Forum i Davos och hennes meddelande var tydligt: de rikaste och mäktigaste människorna och institutionerna har inte minskat sina utsläpp väsentligen och fortsätter att göra problemet värre med sina högkonsumerande beteenden, exempelvis genom att flyga världen runt i privata jetplan. Denna diskussion kommer säkerligen hettas upp under 2019.

Sitra och den finska premiärministerns kansli utvecklade ett Livsstilstest beträffande koldioxidavtryck med en webbplattform för individuella löften för att väsentligen minska personliga utsläpp av växthusgaser. Livsstilstestet har varit framgångsrikt med över en halv miljon genomförda tester på Sintras webbplats och bred mediatäckning!

5. Nationella och sektoriella mål om netto-noll utsläpp

De nordiska länderna har haft långsiktiga riktlinjer för klimatmål under en tid nu, och i Sverige och Finland är målen fastställda i lag.

Efter IPCC:s nya rapport om 1,5 °C global uppvärmning har det uppkommit ett förnyat fokus på att höja ambitionen om begränsning av klimatförändringarna, med fokus på konkreta riktlinjer i tillägg till att arbeta med Europeiska unionen för att uppgradera dess 2030-mål och långsiktiga strategi.

Vissa stora bolag, städer och många kommuner har åtagit sig att deras klimatpåverkan ska vara lika med noll inom en viss tidsfrist. IKEA strävar efter att bli klimatpositiv till år 2030, genom att ta bort mer koldioxid från atmosfären än vad företaget producerar i sin verksamhet. Sjöfartsbolaget Maersk planerar att bli koldioxidneutralt till år 2050.

6. Rättvis övergång

De franska gula västarnas (“gilets jaunes”) protester visade världen att klimatpolitik inte ska göras socialt eller ekonomiskt orättvis. Höjningen av skatter på traditionella bränslen drabbade de fattigaste förarna hårdast, medan branscher som flyg och sjöfart nästan har varit undantagna från bränslebeskattning.

För att återkomma till temat ungdomar och klimataktivism, är koldioxidbudgeten, som används för att lindra klimatförändringarna, mycket orättvis gentemot yngre människor och framtida generationer. Kumulativa koldioxidutsläpp föreskriver mycket linjärt omfattningen av den globala uppvärmningen och störningen av jordens system, som en följd därav. Ju mer den nuvarande vuxna befolkningen släpper ut nu, desto mindre finns det kvar för unga människor att använda.

Ju mer den nuvarande vuxna befolkningen släpper ut nu, desto mindre finns det kvar för unga människor att använda.

Om budgetarna överskrids, kommer det bli nödvändigt att fysiskt ta bort koldioxiden från atmosfären i massiv, planetarisk skala och dessutom slutföra koldioxidminskningen av världsekonomin. Storleken på kreditutnyttjandet skulle kräva tekniska och andra operationer som skulle vara 2-4 gånger större än den nuvarande globala oljeindustrin.

7. Handling i stället för hopp

Många vanliga människor upplever att nationalstaterna är oförmögna att uppnå Parisavtalets ram ”väl under 2 grader”. De nationella bidragen visar ökande utsläpp till 2030.

Dock har klimatstörningar blivit en verklighet i många samhällen runtom i världen. Klimatet har även blivit ett stort politiskt ämne och IPCC:s nya rapport har framkallat nya klimatåtgärder.

Nästan alla kan påverka klimatet för att minska utsläpp, anpassa sig till iakttagna och kommande förändringar och kräva åtgärder från dem som är mest ansvariga: regeringar, stora företag och dagens högkonsumerande vuxna.

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?