Gå direkt till innehållet

Publicerad 08.01.2019

Hur gör vi saker i framtiden?

Att vidga framtidsvyerna innebär samtidigt att man ifrågasätter de nuvarande modellerna. Följs digitaliseringen av biologisering, växer framtidens mat i bioreaktorer? Här följer en översikt av förändringarna i produktionen.
Författare
Författarens profilsida: Mikko Dufva
Ledande Expert, Förutsägelse, Sitra
Mikko Dufva är Sitras framtidsexpert. Han arbetar med att studera framtidens trender, spänningar mellan dem och visioner om framtiden.

Svaga signaler är förstadier till förändring. De kan ändå kännas lösryckta om de inte går att kombinera dem med en större helhet. Därför är det bra att fundera på vilken systematisk förändring det kan vara fråga om.  Vad säger de svaga signalerna om hur vi agerar eller gör saker i framtiden?

Varifrån kommer produkterna?

I rapporten Finlands hundra nya möjligheter beskrivs en förändring av produktionen till decentraliserad, automatiserad och skräddarsydd produktion. I takt med att robotar utvecklas, 3D-skrivare blir vanligare och den digitala produktionen öppnas kan tillverkningen bli mer lokal. Signaler på detta är bland annat att Thingiverse som sammanställer digitala modeller ökat i popularitet, open source hardware-rörelsen och ”Global Village Construction Set”, som innehåller anvisningar om hur man bygger de maskiner som behövs i ett modernt samhälle. Produktionen förändras också av föremål som monterar ihop sig själva och mobila fabriker.

Syntetisk biologi har öppnat dörrarna till en ny typ av biologisk produktion. Med hjälp av modifierad jäst och mikrober kan man framställa bland annat läkemedel och silke. Med hjälp av svampar kan man producera konstläder eller möbler. Av träfiber kan man tillverka kläderOrganismer och biologiska processer funderar också som inspiration för planeringen av såväl produkter som av mer omfattande helheter. Den mekaniska automatiseringen och digitaliseringen kan följas av biologisering, som innebär att organismer används i produktionen och som utgångspunkt för planeringen.

Kommer vi alltså att i framtiden tillverka produkter lokalt med hjälp av digitala anvisningar eller odla dem organiskt? Samtidigt betonar man allt mer att saker ska gå att återanvända och reparera, och till exempel reparationscaféer och makerspace är populärt. Bildar de en ny typ av hantverk som utnyttjar den befintliga mångfalden av produkter och försöker förlänga produkternas livslängd?

Vad ska vi äta i morgon?

”Matkulturen kommer att förändras med en cocktail av teknologi, robotik, etiska värderingar och jakten på idealjaget.” Denna utmärkta sammanfattning kommer från en person som deltog i evenemanget Finnsight Visiofest om framtidens mat som hölls i september 2018. Matproduktionen och matkulturen kan förändras mycket just på grund av teknologin, etiken och jakten på idealjaget.

Mat kan numera produceras i slutna helautomatiska växthus, i en bioreaktor som får plats på köksbordet eller i aeroponiskt i fuktig luftProtein går att ta ur luften och kött växer i laboratorium. Matproduktionen kan alltså komma allt närmare människorna, antingen till köken eller källarna – eller varför inte de tomma parkeringshus som uppstår i och med att trafiken  tjänstefieras.

Jordbruket kommer också att förändras delvis på grund av att köttätandet minskar av klimatorsaker och av etiska skäl.  Svingårdarna kanske görs om till syrsfabriker. Åkrarna kan bli fulla av solpaneler  eller främst fungera som kolsänkor.

Förutom matproduktionen verkar också matkulturen hålla på att förändras. Matsvinnsrestauranger är populära, och att odla svamp som en del av restauranginredningen samt att producera egen mat är trendigt. Det här kan också tolkas som att man vill få ny kontakt med matens ursprung och produktion. Exempelvis Dark Kitchen försöker samla in positiva berättelser om mat ”efter kraschen” och på så sätt erbjuda ett alternativ till berättelserna om hur farliga olika livsmedel är eller om att slopa dem.

Verktyg: tre horisonter och frön till förändring

En nyttig stomme för att gestalta förändring är ”tre horisonter”. Då granskar man förändringen utifrån tre ”horisonter”: det nuvarande sättet, brytningsskedet och visionen. De svaga signalerna vittnar om ”framtidsfickor” i nutid, det vill säga sätt som en vision eller ett nytt tillvägagångssätt är närvarande på redan nu, även om det är i liten skala.

Gör så här:

  • Beskriv ett tillvägagångssätt som du vill titta närmare på.
  • Samla in svaga signaler om det. De kan till exempel bestå av nya sätt att agera, nya produkter eller teknologier.
  • Fundera på vilken slags värld de svaga signalerna handlar om. Vilken slags vision om ett nytt tillvägagångssätt kan de beskriva?
  • Fundera på vilka slags produkter och tjänster som behövs i brytningsskedet för att uppnå visionen. Finns det tecken på dem nu?

Se även övningen ”Testa din vision ur tre olika perspektiv” i verktygsbacken för framtidsskapare.

Verktyg: framtida föremål

Förändringen av tillvägagångssätt stannar lätt kvar på en nivå. Ett sätt att konkretisera förändringen är att fundera på hurdant ett framtida föremål eller en framtida tjänst kan vara. Mer inspiration för att tänka på det hittar man i spelet Thing from the Future eller i samlingen IFTF:s Artifacts from the Future.

Svaga signaler

Artikeln är en del av Sitras arbete Svaga signaler, som presenterar överraskande utveckling som inte är uppenbar men möjlig. Målet med arbetet är att ta fram antaganden om framtiden, utmana uppfattningar om framtiden och vidga utbudet av möjliga framtidsscenarier – och att erbjuda verktyg för att utnyttja svaga signaler. Läs mer här.

Vad handlar det om?