Beräknad läsningstid 4 min

Jättarna inom dataekonomin är som medeltidens makthavare när de begär blint förtroende

Experterna Paul-Oliver Dehaye och Alex Bowyer i utredningen Digital makt strävar efter att visa beslutsfattarna hur man kan få tillgång till sin egen data, vart den sprids och på vilket sätt den används för att påverka dem. Målet är att beslutsfattarna bättre ska förstå problem med dataekonomins maktutövning för att kunna genomföra en mer rättvis reglering än tidigare.

Bild: Veera Vänskä / Miltton

Författare

Mari Suonto

Copywriter, Planner, Miltton

Publicerad

Data jämförs ofta med olja, men jämförelsen haltar. Data kan dupliceras i det oändliga, olja är en icke förnybar naturresurs. Där som oljan kan användas endast en gång vet vi varifrån den kommer och hur den raffineras, när det kommer till data är allt detta betydligt mer dunkelt. För närvarande känner vi inte till mycket om hur data samlas in och hur den används.

Därför gör vi människor ofta byteshandel med vår egen data utan att förstå riskerna med detta. Detta anser dataexperten Paul-Olivier Dehaye som leder Sitras utredning Digital makt. ”Vi ger ofta ett digitalt företag tillgång till vår egen data, eftersom vi direkt får nytta av det: vi får tillgång till en app eller en webbplats. Vi kan ändå inte skapa oss en bild av vilka risker hör samman med distributionen av data på lång sikt: vart den hamnar och på vilket sätt den används. Därför kan vi inte ens förstå vilket slags byteshandel vi gör”, säger Dehaye.

Dehaye har själv varit med om att avslöja dolt missbruk inom dataekonomin. Han var en av de experter som avslöjade den så kallade Facebook-Cambridge Analytica-skandalen. Under uppståndelsen år 2018 framgick det att cirka 87 miljoner Facebookanvändares personliga uppgifter utan deras samtycke hade hamnat hos konsultföretaget Cambridge Analytica, som använde informationen för politisk reklam, bland annat till fördel för Ted Cruz och Donald Trumps valkampanj inför presidentvalet.

Enligt Dehaye blev den stunden en milstolpe i debatten om den globala dataekonomin. ”Till följd av detta insåg allt fler människor att data handlar om något mycket mer än att grannen delar pinsamma semesterfoton på Instagram. Det är inte enbart hans privatsak. När det finns data om hundratals miljoner människor uppstår också stora samhällsrisker.”

Behöver vi en datarevolution?

Idag insamlas data särskilt i händerna på teknikjättarna i Silicon Valley, men även i många andra företag. Samtidigt får de här företagen också makt att påverka människornas beslut. Enligt Dehaye bör man ifrågasätta en sådan makt. Han jämför situationen med kyrkans maktposition på medeltiden. ”Vi befinner oss i en situation där vi anförtror vår data åt stora teknikbolag, eftersom deras verkställande direktörer säger att man kan lita på dem. Och vi borde bara tro blint på dem, på samma sätt som man förr trodde på kyrkan som berättade för människorna hur de skulle agera?”

Enligt Dehaye skulle vi nu behöva ett slags revolution vad gäller data för att därefter inte anamma sanningar som givna från ovan. ”Under den vetenskapliga revolutionen började man systematiskt undersöka saker och detta förändrade vår syn på verkligheten. Det kan hända att vi idag behöver en motsvarande omvälvning. Vi behöver inte lita på verkställande direktörer och ge dem både data och makt. Människorna kan kräva data åt sig själva och använda den som de själva vill.”

Det finns en lag, men fungerar den?

I själva verket finns redan en lagstiftning som ger oss makt över våra egna personuppgifter. EU:s dataskyddsförordning Dataskyddsförordningen (GDPR) Förordningen (EU) 2016/679 eller Europeiska unionens nya dataskyddsförordning (GDPR) reglerar behandling av personuppgifter som utförs av individer, företag eller organisationer inom EU. Öppna termsidan Dataskyddsförordningen (GDPR) , det vill säga GDPR (general data protection regulation) förpliktigar varje företag som använder våra personuppgifter att berätta på vilket sätt och för vad uppgifterna används och att även på begäran överlämna personuppgifterna till den person de gäller.

Tyvärr fungerar inte lagen ännu i praktiken helt felfritt och människorna har inte heller i stor utsträckning krävt att få data om sig själva. ”GDPR är en bra lag och vi behöver inte nödvändigtvis nya lagar. Men den fungerar inte ännu: det är svårt på många ställen att få data, trots att man begär den och brott mot GDPR leder inte till några påföljder för den som insamlar data”, förklarar Dehaye.

Dessutom är det verkligt svårt för gemene man att förstå sin egen data, för att inte tala om att dra nytta av den även om man får tillgång till den. Dehaye och hans forskningsgrupp hoppas att utredningen Digital makt som genomförs tillsammans med Sitra ska medföra en ändring på det här problemet.

I utredningen coachas 15 politiska beslutsfattare, journalister och påverkare till att ta över sin egen data och via den förstå dataekonomins lagbundenhet: vem samlar in data om dem , vart sprids den och på vilket sätt kan man med den påverka beslutsfattarna?

Tanken är att de beslutsfattare och påverkare som deltar i utredningen, via personliga erfarenheter, bättre ska kunna förstå dataekonomins maktutövande och de problem som hör samman med detta. ”Politiska beslutsfattare utgör en länk mellan vanliga människor och företag som samlar in data. Politikerna beslutar på vilket sätt dataekonomin regleras och den befintliga lagstiftningen övervakas. Därför är det viktigt att just de förstår på vilket sätt persondata används och hur bra eller dåligt de rättigheter som GDPR ger förverkligas idag”, säger Dehaye.

Bland annat europarlamentarikern Miapetra Kumpula-Natri, riksdagsledamöterna Atte Harjanne och Anders Adlercreutz samt Sitras överombudsman Jyrki Katainen deltar i utredningen Digital makt.

Deltagarna i utredningen Digital makt får en inblick i dataekonomin

Man försöker ge deltagarna i utredningen Digital makt en uppfattning om hur långt data om dem sprids. I praktiken coachar Dehaye och undersökningens andra huvudledare, den brittiske dataforskaren Alex Bowyer, personligen varje deltagare i utredningen Digital makt till att ta över sin egen data och förstå den. ”Vi hjälper dem ta kontroll över sitt eget digitala liv”, säger Bowyer.

Det finns tre sätt att ta över data. Deltagarna ber företag med en GDPR-informationsbegäran om sin egen data eller laddar ner den från dataportaler som företagen frivilligt kan tillhandahålla. Dessutom har man i deras testtelefoner laddat ner appen TrackerControl som följer upp vart datan sprids när beslutsfattarna använder sina telefoner.

Därefter följer det mest intressanta: forskningsgruppen visar med hjälp av visuella verktyg och samtal deltagarna hur deras egna personuppgifter rörs. Datarörelserna och användningen beskrivs med verktyget Hestia.ain, som Dehayes och Bowyers företag har utvecklat och i vilket vem som helst kan mata in personuppgifter som en zip-fil som en digital tjänst, till exempel Twitter har samlat in om honom eller henne. Verktyget bearbetar datan och producerar visualiserade grafer, där man kan se vem som använder den egna datan och på vilket sätt.

Verktyget visar till exempel: Vilken reklam visar företagen mig mest via Twitter? Utgående från vilka uppgifter riktas reklamen just till mig (t.ex. löneuppgifter, ålder, kön, språk, användningen av appar, profil utgående från vilka konton jag följer på Twitter)? Hur ofta riktas reklamen till mig? Och hur ofta reagerar jag egentligen på den?

På detta sätt försöker man för beslutsfattarna visa de påverkningsmekanismer som döljs i dataekonomin. ”Vi kan ge dem en liten glimt av dataekonomin: vem som försöker påverka dem via data och med vilka metoder”, säger Dehaye.

Data är en värdefull resurs

Dataekonomi är ett abstrakt och komplext tema. Därför gör forskarduon Bowyer och Dehaye tillsammans med varje deltagare en djupdykning i insamlade personuppgifter under testperioden. ”Man behöver coachning för att kunna förstå sin egen data. Endast på så sätt kan människan skapa sig en bild av vad det handlar om”, säger Dehaye.

Redan genom att man begär sin egen data från företag kan kryphålen i dagens dataekonomi avslöjas. ”Hurudan data företagen ger, i vilket format och hur enkelt varierar verkligt mycket. Det är viktigt att beslutsfattarna får uppleva även detta personligen. För att GDPR verkligen ska fungera behövs fler standarder och övervakning av hur data överlämnas. Annars förverkligas inte individens rätt till sin egen data i praktiken.”

Forskarduon betonar att deltagarna hela tiden har makt att avgöra hurudan data om sig själva de delar med sig av till forskningsteamet. Det centrala är förtroende och självbestämmanderätt. ”Vi är ytterst tacksamma för att beslutsfattare med hög profil har kommit med i utredningen Digital makt. Det krävs en viss ödmjukhet att medge att de som användare av digitala tjänster sitter i samma båt som alla andra: de kan inte synliggöra och har inte makt över på vilket sätt deras data används för att påverka dem”, säger Dehaye.

Forskarduon hoppas att en förändring av den här utmaningen ska ske på lång sikt. ”Just nu har företagen data, men inte människorna. Jag är intresserad av hur människorna skulle kunna få mer makt i det förhållandet”, säger Bowyer.

Beslutsfattarna kan fungera som en koppling vid en ny fördelning av digital makt. De kan främja debatten om dataekonomins maktutövning och dessutom arbeta för en bättre övervakning och rättvisare reglering för företag inom dataekonomin.

”Data är en ytterst viktig resurs: den genererar pengar, med den kan man styra en social ändring och det politiska beslutsfattandet, genomföra forskning och förverkliga innovationer. Varför bör den här makten hamna enbart i några få företags händer? Vi har möjlighet att återkräva data för vårt eget bruk”, sammanfattar Dehaye.

Våra tankar påverkas dagligen med hjälp av sociala och digitala medier, ibland även genom att förvränga sanningen. I Sitras utredning Digital makt följs 15 influencers väg till sina egna data och i den framkommer vad som händer med deras data samt hur data förvandlas till makt. Utredningens resultat publiceras i början av år 2022.

PROJEKT

Utredningen Digital makt

Hur påverkar man beslutsfattarna? Denna unika utredning har som mål att identifiera nya påverkanssätt och förbättra transparensen i dataanvändning.

Författare

Mari Suonto

Copywriter, Planner, Miltton

Publicerad

Aktuellt

Kontakta oss

Vad handlar det om?