Publicerad 16.11.2017

Mot nästa hundra år: Välfärdens Nästa Rond

Samhällspolitiken är val. Är vi tillräckligt djärva för att förnya oss?
Författare
Överombudsman, Sitra

Vi håller på att nå kulmen av firandet av hundraåriga Finland. Jubileumsåret har varit en viktig möjlighet att visa respekt för vår historia och komma ihåg hur unik vår framgångshistoria egentligen är. Det är en historia om framsteg som inte kommit av sig själva och bara genom att följa andra, utan det är till många delar ett resultat av våra djärva val och gärningar.

Med stöd i Pekka Kuusis tankar bestämde vi i Finland oss på 1960-talet att tro på att socialpolitiken istället för en utgiftspost är en investering i nationens kommande välstånd. I grundskolsreformen bestämde vi oss tillsammans för att tro på att varje barns rättighet till undervisning av god kvalitet leder till välfärd för hela nationen.

Många av sina tiders framstegsmotioner har vid uppkomsten stött på ivrigt motstånd.

Dessa, precis som många andra framstegsmotioner under sin tid, har vid uppkomsten även stött på ivrigt motstånd. Trots det har Finland gång på gång uppvisat en vilja och förmågan att välja framstegen som samhällspolitikens centrala mål och röda tråd. Vågar vi än idag, i hundraåriga Finland, göra djärva val och tro på framsteg?

För att upprätthålla framtidstron behöver vi visioner, alltså framtidsvyer som väcker hoppet. Att låta saker förbli som de är räcker inte till som en inspirerande vision. Utsiktslösheten leder till ett vakuum som snabbt och överraskande kan fyllas med något gott, men även med något ondskefullt eller fult. En trovärdig vision identifierar sådana ändringsbehov som vi redan kan se tecken på idag. Det är även bra att fästa visionen vid sådana styrkor och utgångspunkter som skapar tillit till att vi har förmågan att göra visionen till sanning.

Att bevara saker så som de är räcker inte till som vision.

Vårt önskemål på Sitra är att allt fler ansvarskännande samhällelig aktör ska berätta om sin vision, sin historia om hurdant samhälle de strävar efter. För att påskynda detta mål lyfter vi i diskussionen även våra egna synpunkter på hur Finlands kommande årtionden kunde se ut. Hur kunde välfärdens nästa rond se ut?

I centrum av Välfärdens Nästa Rond står idealen för det finländska levnadssättet där våra nationella särdrag, såsom sisun, kombineras med influenser både från den europeiska och den nordiska värdetraditionen. Många saker som blivit självklarheter för oss i Finland, såsom frihet, människovärdet, rättstatsprinciperna och kvinnans ställning är än idag fjärran drömmar i en stor del av världen. De senaste åren har vi även fått märka att man till och med i europeiska länder har backat från dessa värden vi anser vara kärnidealen i den liberala demokratin. Därför är det just nu framsteg att återvända till grunderna och synligt lyfta fram samhällets kärnvärden i centrum av utvecklingen av politiken och samhället.

De finländska kärnidealen är värda att försvaras

Välfärdens Nästa Rond byggs upp i en värld som bestäms av teknikens snabba utveckling, geopolitikens nya era samt gränserna för jordens bärkraft. Ett centralt krav på samhällspolitiken är att skapa trovärdiga inkomst-, delaktighets- och framgångsutsikter i en tid där de gamla antagandena om sambandet mellan arbete och inkomst, representativ demokrati och deltagande samt ekonomisk tillväxt och framsteg står inför en brytning.

En progressiv samhällspolitik förstår nödvändigheten i att anpassa sig till gränserna för jordens bärkraft och att detta är brådskande samt inser nyttan av internationellt samarbete och internationella institutioner för stabiliteten. Den finländska styrkan, teknologin, kan även i fortsättningen i full utsträckning tyglas för att skapa välfärd.

Välfärdens nästa rond borde ekonomiskt grunda sig på en rejäl och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Med cirkulär ekonomi hänvisar vi till hela det ekonomiska systemets behov av att förändras så att den ekonomiska värdeökningen produceras och förbrukas inom ramarna för jordens bärkraft. Vårt osedvanliga välstånd byggs även i framtiden upp på toppkunnande. Rättigheten – rent av skyldigheten – att lära sig genom hela livet borde göras till en reform som kan jämställas med grundskolereformen. Förvaltningen och konstruktionerna borde i stället för kostnadsposter och byråkrati ses som de som löser kvistiga problem och som ambitiösa påskyndare av framstegen (se bilden nedan).

När man efterlyser en progressiv samhällspolitik är det viktigt att erkänna att endast en samhällspolitik vars fördelar blir till vardagsupplevelser kan rättfärdigas.

Som bäst skulle välfärdens nästa rond synas i vardagen i att det mångformade nya arbetet som uppstår i arbetets brytning ger inkomst, samtidigt som arbetslivets osäkerheter dämpas av en bastrygghet som vi kan lita på. En fungerande demokrati och en konstruktiv samhällelig debatt och verksamhet stärker å sin sida upplevelsen av delaktighet. Och var och en har möjligheter till livslångt lärande och en utveckling hela livet.

Att skapa och upprätthålla hopp är ansvarskännande ledarskap.

Många har blivit besvikna i vårt samhälle. Allt för många ser på framtiden med rädsla. Det finns förståeliga orsaker för dessa känslor. Vi står inför utmaningar som vi måste ta på allvar. Trots allt borde var och en som är orolig för splittringen i vårt samhälle känna sitt ansvar för att bygga upp och upprätthålla hoppet. Vi kan genom våra val – såsom Finlands självständighet eller då Sitra grundades – bygga upp välfärdens nästa rond. Framtiden händer inte bara, utan den skapas tillsammans. Vad borde vi göra idag för att de kommande generationerna om hundra år ska få känna sig stolta över våra lösningar?

Den här artikeln sammanfattar resultaten från visionsarbetet Nästa Rond av Sitra och Demos Helsinki. Diskussionen om välfärdens nästa rond fortsätter under evenemanget Sitra Debatti 9.1.2018 (på finska).

Vad handlar det om?