Beräknad läsningstid 4 min

Sitras utlåtande om en europeisk klimatlag och EU:s nya klimatmål för 2030

Den europeiska klimatlagen är ett betydande initiativ av kommissionen. Förslaget stödjer den ekologiska återuppbyggnaden och en hållbarare ekonomi. Sitra påpekar emellertid att unionen bör minska utsläppen i större omfattning och snabbare samt ha som mål att uppnå klimatneutralitet redan före 2040.
Bild: Minna Hemmilä/Sitra

Författare

Mari Pantsar

Direktör, Hållbarhetslösningar, Sitra

Publicerad

Utlåtandet har getts 12.10.2020.

Centrala observationer

  • Sitra tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om en europeisk klimatlag och EU:s nya klimatmål för 2030.
  • De centrala observationerna i Sitras utlåtande har sammanställts nedan.
  • Den europeiska klimatlagen är ett betydande initiativ: den stöder den ekologiska återuppbyggnaden av Europeiska unionen och åtgärderna för att styra ekonomin i en hållbar riktning.
  • Med tanke på Parisavtalet vore det bra för EU:s 2030-utsläppsmål att vara minst 65 procent. Det uppdaterade målet förutsätter att EU:s energilagstiftning öppnas och uppdateras.
  • Klimatneutralitet bör uppnås inom EU redan före 2040.
  • Ambitionen för EU:s klimatmål bör enligt Parisavtalet växa med tiden och man bör granska vart femte år hur klimatneutraliteten framskrider.
  • Kontinentalplattorna för den internationella klimatpolitiken har börjat röra sig: Kinas meddelande om kolneutralitetsmålet för 2060 skapar en enorm marknad för rena lösningar.
  • Genom att övergå till kolneutral cirkulär ekonomi kan EU göra utsläppsminskningarna snabbare redan under det innevarande årtiondet.

Sitras utlåtande

Finland och världen kämpar med en global hälsokris. Samtidigt framskrider klimatuppvärmningen och naturförlusterna i en oroväckande takt. Den europeiska klimatlagen är ett betydande initiativ av kommissionen. Förslaget stödjer den ekologiska återuppbyggnaden av Europeiska unionen och åtgärderna för att styra ekonomin i en mer hållbar riktning.

Sitra anser att det är viktigt att stärka den europeiska klimatlagen och stöder många element i kommissionens förslag, till exempel den europeiska klimatlagens juridiskt bindande karaktär; att alla EU:s lagförslag utformas i linje med målet att uppnå klimatneutralitet; och att klimatmålen uppdateras regelbundet utgående från vetenskapliga rön. Lagen bör dessutom definiera den målsatta nivån för kolsänkor i EU.

En utsläppsbana som uppdateras leder till förenlighet med Parisavtalet

Sitra instämmer med statsrådets ställningstagande, enligt vilket alla medlemsstater ska eftersträva klimatneutralitet senast före 2050. Sitra understryker emellertid att klimatneutralitet bör uppnås inom EU redan före 2040. Klimatneutraliteten ska definieras tydligt i klimatlagen och uppnås med EU:s interna åtgärder.

Vid fastställande av mål ska de bästa och senaste tillgängliga vetenskapliga rönen ha en central roll, inklusive de senaste rapporterna för FN:s klimatpanel (IPCC).

Enligt statsrådet anser Sitra att ambitionen för EU:s klimatmål enligt Parisavtalet bör växa med tiden. Likaså ska man vart femte år granska hur klimatneutraliteten framskrider enligt tidsplanen i Parisavtalet. Sitra understöder fastställande av delmål för att uppnå klimatneutralitetsmålet, samt en granskning utifrån vetenskapliga rön av att delmålen genomförs och är tillräckliga. Vid behov ska ambitionsnivån för målet även höjas vart femte år. Efter uppnåendet av klimatneutralitet ska unionens klimateffekt vara positiv.

Förutom ambitiösa mål för minskning av utsläpp stöder Sitra fastställande och införande av utsläppsbudgetar enligt målen i Europeiska unionen. Sitra anser att man vid framtagning av eventuella utsläppsbudgetar ska säkerställa att övergången mot klimatneutralitet i första hand sker genom att minska växthusgasutsläppen.

Sitra förhåller sig med reservation till användningen av internationell flexibilitet för att uppnå EU:s klimatmål. Flexibilitet bör endast utnyttjas om den verifierat leder till att de globala totala utsläppen minskar (overall mitigation in global emissions, OMGE).

Det nya klimatmålet för 2030 är ett efterlängtat initiativ

Enligt Sitras ståndpunkt är kommissionens förslag om en höjning av utsläppsmålet i EU före 2030 till minst 55 procent ett berömvärt steg i rätt riktning. Liksom statsrådet stöder Sitra kommissionens förslag om att det höjda målet för 2030 inkluderas i klimatlagen och att målet görs till en juridiskt bindande förpliktelse. Sitra påpekar emellertid att unionen bör minska utsläppen ännu mer och snabbare för att ta hand om sin rättvisa andel av åtgärderna mot klimatkrisen. Europaparlamentet röstade på sitt plenarsammanträde 7.10.2020 för ett utsläppsminskningsmål på 60 procent, och med tanke på målet om 1,5 grader enligt Parisavtalet vore det bra att utsläppsminskningen skulle vara större, minst 65 procent.

Sitra betonar att det nya 2030-målet ska uppnås genom att minska EU:s interna utsläpp. Att ändra målet till ett nettomål som omfattar utsläpp och sänkor förutsätter att målet skärps jämfört med det som planerats, för att beslutet inte ska försämra ambitionen för EU:s klimatpolitik och dess trovärdighet både i medlemsländerna och internationellt. Sitra instämmer med statsrådets ställningstagande, enligt vilket man förutom utsläppsminskningar även ska eftersträva bevarande och stärkande av sänkor i markanvändningssektorn.

En betydande brist i kommissionens förslag kan anses vara att det i sin nuvarande form inte möjliggör förstärkandet av utsläppsmålet för 2030 under det innevarande årtiondet. I klimatkonferensen i Paris avtalade staterna om att de uppdaterar utsläppsminskningsförbindelsena under 2020 och åter 2025. Målens tillräcklighet utvärderas vart femte år från och med 2023. Det bör även vara möjligt att justera Europeiska unionens utsläppsbana redan på 2020-talet.

Det är lönsamt och möjligt att reformera energilagstiftningen

Det uppdaterade 2030-målet förutsätter öppnande och uppdatering av EU:s energilagstiftning. Därmed delar vi inte statsrådets återhållsamma ställning till frågan.

Ett mål på minst 55 eller 60 procent som omfattar hela EU förutsätter ett skärpt mål också för EU:s utsläppshandel. Det centrala i att framgångsrikt förstärka utsläppshandeln är användningen av ett omfattande medelsortiment som bedömts som välfungerande. Sitra instämmer med statsrådets ställningstagande, enligt vilket utsläppshandeln genom en minskning av utsläppstaket av engångskaraktär kan stärkas för att avlägsna de strukturella överskottet, genom att skärpa den lineära utsläppsminskningskoefficienten samt genom att stärka reserven för marknadsstabilitet, inklusive upprätthållande av dess andel som överförs till reserven för marknadsstabilitet på en högre nivå efter 2023.

Dessutom bör gruppen av föregångarländer föregå med gott exempel i att stärka systemet och införa ett minimipris för utsläppsrätten. Samtidigt bör länderna annullera utsläppsrättigheter som ska auktioneras ut så att nationella beslut till exempel om nedmontering av kolkraften inte ökar överutbudet av utsläppsrättigheter på marknaden. Enligt en utredning som genomfördes av Sitra ansågs inte andra reformer, såsom en utvidgning av utsläppshandeln till trafiken och separat uppvärmning, leda till betydande utsläppsminskningar.

EU:s klimatledarskap har betydelse utanför unionen

Liksom statsrådet anser Sitra att det är viktigt att EU så snabbt som möjligt fattar ett beslut om att höja målet för 2030, så att det höjda målet kan anges som EU:s nya åtagande enligt Parisavtalet till avtalets sekretariat under 2020.

EU:s ledande ställning i den internationella klimatpolitiken har burit frukt. Kina meddelade i FN:s generalförsamling i september 2020 att landet har kolneutralitet som mål före 2060. Resultatet av Förenta staternas presidentval i november avgör åter om landet återvänder som en aktiv förhandlingspart i Parisavtalet redan i år.

Genom att övergå till kolneutral cirkulär ekonomi kan EU göra utsläppsminskningarna snabbare redan under det innevarande årtiondet. Både Finland och Europeiska unionen ska fullt ut utnyttja potentialen hos den cirkulära ekonomin. Detta stöder samtidigt uppnåendet av den europeiska klimatlagens mål och EU:s ekonomi och konkurrenskraft.

Författare

Mari Pantsar

Direktör, Hållbarhetslösningar, Sitra

Publicerad