Sitras utlåtande om regeringens proposition om statsbudgeten för 2021

För att Finland ska kunna uppnå kolneutralitet 2035 ska alla ekonomiska beslut bedömas också med tanke på ekologisk hållbarhet. Sitra anser att det är viktigt att ändringar som stöder kolneutralitetsmålen ökar, såsom att öka vikten av en skatteförskjutning för hållbar utveckling och cirkulär ekonomi i regeringens budget.
Bild: Minna Hemmilä/Sitra

Författare

Mari Pantsar

Direktör, Hållbarhetslösningar, Sitra

Publicerad

Utlåtandet har getts 3.11.2020.

Centrala observationer

Sitra tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om regeringens proposition om statsbudgeten för 2021. I sitt utlåtande granskar Sitra Finlands utmaningar och åtgärderna i propositionen om statsbudgeten för 2021 för att främja ett kolneutralt Finland och klimatmålen särskilt i fråga om arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32).

De centrala observationerna i Sitras utlåtande har sammanställts nedan.

  • Tryggande av välbefinnande förutsätter att ekologisk hållbarhet tas på allvar. Alla ekonomiska beslut ska också bedömas med tanke på ekologisk hållbarhet.
  • Ur det ekonomiska perspektivet är det motiverat att styra återhämtningsmedel till hållbara lösningar. Det är beklagansvärt att över hälften av Finlands hittills utbetalda återhämtningsmedel med anknytning till energi emellertid riktas till den fossila ekonomin.
  • Genom att påskynda en skatteförskjutning för hållbar utveckling kan man uppnå fördelar vad gäller nationalekonomin och miljön. Budgeten innehåller otaliga bra beslut, men ändringarnas omfattning bör ytterligare utökas.
  • Som en del av en skattereform för hållbar utveckling ska man övergå från att stödja nackdelar till att stödja fördelar. Stöd som är skadliga för miljön ska stegvis ändras till stöd som främjar en kolneutral cirkulär ekonomi, innovationer och en förnyelse av ekonomin.
  • Den cirkulära ekonomin har en central roll i en grön ekonomisk omstrukturering. De investerings- och innovationsstöd som läggs fram i budgeten går i rätt riktning, men deras omfattning är otillräcklig.
  • Finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens bör riktas till helheten för stöd för forskning, utveckling och innovation samt demonstration som främjar cirkulär ekonomi och därmed till främjande av färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle.

Sitras utlåtande

Finland och världen kämpar med en global hälsokris. Samtidigt framskrider klimatuppvärmningen och naturförlusterna i en oroväckande takt. Grunden för Finlands framgång förutsätter förnyelse: tryggande av välbefinnande förutsätter att ekologisk hållbarhet tas på allvar. Alla ekonomiska beslut ska i fortsättningen också bedömas med tanke på ekologisk hållbarhet.

I samband med beredning av budgeten har man identifierat de anslag som främjar regeringens kolneutralitetsmål. I budgeten för 2021 främjas mål som gäller kolneutralitet med sammanlagt cirka 2,1 miljarder euro, då det föreslås totalt 64,2 miljarder euro som budgetanslag. Om Finland verkligen har som mål att uppnå kolneutralitet 2035, bör detta beaktas i alla budgetbeslut, vilket enligt ovan nämnda relationstal inte verkar uppfyllas till fullo.

Budgeten för 2021 är också kopplad till användningen av EU:s återhämtningsmedel. Ur det ekonomiska perspektivet är det motiverat att styra återhämtningsmedel till hållbara lösningar, såsom främjande av förnybar energi. Det är beklagansvärt att enligt internationell jämförelse kan över hälften av Finlands hittills utbetalda återhämtningsmedel med anknytning till energi klassificeras som en del av den fossila ekonomin.

Skattereformen för hållbar utveckling framskrider – men detta borde gå snabbare

Genom att påskynda en skatteförskjutning för hållbar utveckling kan man uppnå fördelar vad gäller nationalekonomin och miljön. För att kunna påverka utsläpp ska skatteförskjutningen vara tillräckligt omfattande, på årsnivå minst 1,5 miljarder euro under 2023. Därför ska stora steg vars storleksklass uppgår till hundratals miljoner tas varje år. Budgeten innehåller otaliga bra beslut, men ändringarnas omfattning bör ytterligare utökas.

Som en del av en skattereform för hållbar utveckling ska man övergå från att stödja nackdelar till att stödja fördelar. Skatteutgifter och andra stöd som är skadliga för miljön är i många avseenden nationalekonomiskt sett ineffektiva och skadliga för miljön. Dessa ska stegvis ändras till stöd som främjar en kolneutral cirkulär ekonomi, innovationer och en förnyelse av ekonomin. Stöd bör renoveras årligen för minst 150 miljoner euro.

Sitra understöder en höjning av beskattningen av uppvärmningsbränslen, såsom stenkol, naturgas och eldningsolja med ett nettobelopp på 105 miljoner vid ingången av 2021. Likaså stöder Sitra en höjning av beskattningen av torv samt den mekanism för lägsta pris som införs 2022 som tillsammans med priset på en utsläppsrätt gör att användningen av torv för energiändamål minskar åtminstone med hälften före 2030. På lång sikt ska man stegvis helt avstå från skatteförmånen för torv, till exempel före 2025.

Det är bra att budgeten föreslår att rätten till skatteåterbäring för energiintensiv industri ska fråntas stegvis. Likaså är det värt att understödja att kompensationen vid utsläppshandel i sin nuvarande form avskaffas. Regeringen har beslutat att man i stället ska skapa ett nytt elektrifieringsstöd för energiintensiva företag. Det är viktigt att stödet effektivt uppmuntrar till en kolneutral produktion och elektrifiering av verksamheter i energiintensiva företag. Vid planering av den nya stödformen bör man undvika de värsta problemen i den nuvarande kompensationen vid utsläppshandel. Stödet bör riktas jämlikt till företag av alla storlekar. Dessutom bör stödet tydligt endast riktas till investeringskostnader som gäller elektrifiering (inkl. smart sektorsintegration). Begränsning av stödet endast till vissa verksamhetsområden bör bedömas kritiskt, så att man kan minimera dess eventuella negativa effekter på marknadskonkurrensen.

En sänkning av elskatteklassen II till EU:s miniminivå och övergången av värmepumpar som producerar fjärrvärme till elskatteklassen II är betydande åtgärder som främjar elektrifieringen av fjärrvärme och industrin och som är värda att stödja. Även en sänkning av fastighetsskatten på vindkraftverk till havs tar utvecklingen i önskad riktning.

Energiomvälvningen fick måttligt stöd

Förnyelsen av energisystemen har understötts i budgeten genom att öka tilläggsfullmakten för energistöd med 50 miljoner euro till sammanlagt 160 miljoner euro för 2021. Stödet skulle kunna vidare utvecklas så att försök med och införande av fjärrvärmelösningar som inte baserar sig på förbränning påskyndas till exempel genom att fördela dem en andel av energistödet eller genom att fördela stöd i form av ett anbudsförfarande. Detta skulle för sin del bidra till att stenkol och torv ersätts vid fjärrvärmeproduktionen.

Sitra påminner att förbättringar av energieffektiviteten förbättrar konkurrenskraften och skapar jobb. Sitra anser att det är bra att stöd riktas till utfasning av oljeuppvärmningen i budgeten för 2021. Förbättring av energieffektiviteten bör vara ett villkor för beviljande av stöd.

Coronakrisen har påverkat rörligheten mycket starkt både i Finland och internationellt. Finland har förbundit sig till att halvera trafikutsläppen före 2030 och eliminera dem före 2045. En central lösning är en omfattande elektrifiering av persontransporter. Enligt Sitras utredning skulle i Finland enligt en optimerad modell med tanke på kostnadseffektiva utsläppsminskningar under 2030 finnas sammanlagt upp till 700 000 helt eldrivna bilar och 100 000 laddbara hybridfordon. Utökningen av elbilsbeståndet förutsätter en tillräcklig laddningsinfrastruktur som stöd. Det är beklagligt att budgeten för 2021 inte innehåller betydande satsningar i byggandet av en laddningsinfrastruktur för elbilar på allmänna platser, i hem och husbolag.

Förutom den nationella nivån byggs ett kolneutralt samhälle upp även regionalt. För att påskynda en hållbar tillväxt bör man i olika delar av Finland utnyttja och verkställa beprövade medel för främjande av en rättvis övergång så att det uppstår nya arbetstillfällen och näringar i stället för de gamla. En förutsägbar och långsiktig energi- och näringspolitik, regional inkludering samt utbildning och finansiering är centrala frågor i detta.

Cirkulär ekonomi främjar en grön omstrukturering

Den cirkulära ekonomin har en central roll i en grön ekonomisk omstrukturering. Den cirkulära ekonomin erbjuder verktyg för att stimulera ekonomin, skapa nytt arbete och dämpa den ekologiska krisen. Övergången till en kolneutral cirkulär ekonomi är nödvändig, eftersom uppskattningsvis hälften av de globala växthusgasutsläppen och cirka 90 procent av naturförluster orsakas av ibruktagande och bearbetning av material.

De investerings- och innovationsstöd som läggs fram i budgeten går i rätt riktning, men deras omfattning är otillräcklig, eftersom övergången till en kolneutral cirkulär ekonomi förutsätter betydande forsknings-, utvecklings- och investeringssatsningar. För att uppnå betydande fördelar bör man skapa en finansieringshelhet på cirka 300 miljoner euro för finansiering av FUI- och demonstrationsstöd för den cirkulära ekonomin, utveckling av den byggda miljön och stöd till utvecklingen av skolsystemet och livslångt lärande. Vid finansieringen bör man prioritera nya, hela värdekedjor (till exempel plaster, trä- och återvinningsfibertextilier, elektronik, fastighets- och byggbranschen, jordbrukets lösningar och skogsindustrin).

Den cirkulära ekonomins utsläppsminskningspotential i EU:s resursintensiva områden är omfattande, till och med 56 procent av utsläppen från produktionen av stål, aluminium, plast och cement före 2050. Därför är det centralt att medlen inom cirkulär ekonomi, såsom användningen av spillvärme, utnyttjande av biflöden och nya affärsmodeller i hög grad ingår i industrins färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle 2035. Finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens bör riktas till helheten för stöd för forskning, utveckling och innovation samt demonstration som främjar cirkulär ekonomi och därmed till främjande av färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle.

Ämne

Cirkulär ekonomi

Lösningar i den cirkulära ekonomin behövs för att bevara den biologiska mångfalden och för att lösa klimatkrisen. Hur ska vi övergå till en cirkulär ekonomi där konsumtionen i stället för ägande grundar sig på användningen av tjänster: att dela, hyra och återvinna produkter.

Författare

Mari Pantsar

Direktör, Hållbarhetslösningar, Sitra

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?