Beräknad läsningstid 4 min

Utredningen Digital makt: Vilka dubier har testpersonerna om en digital värld?

Sirpa Pietikäinen, Markus Lohi och Tom Packalén följer sina data i två veckor och berättar om sina förväntningar gentemot utredningen. ”Visst ger det en ganska omfattande personlighetsprofil.”

Bild: Veera Vänskä / Miltton

Författare

Sofia Nevala

Associate, Miltton

Publicerad

Förståelsen för datainsamling och dataägande är ännu ganska liten och såväl lagstiftare som medborgare behöver få mer information i ämnet. Ämnet är viktigt även med tanke på demokratin, eftersom man till exempel med hjälp av data som insamlats av Facebook kan fördjupa tribalism och konflikter i samhället. Detta påstår testpersonerna i utredningen Digital makt, europarlamentariker Sirpa Pietikäinen samt riksdagsmännen Markus Lohi och Tom Packalén.

I Sitras utredning Digital makt följer testpersonerna hur data om dem rör sig med hjälp av en spårningsapp som installerats i deras testtelefoner och med informationsbegäranden som skickas till olika företag och organisationer. Deltagarna granskar sin data tillsammans med sina personliga ”datacoachar”, gör djupdykningar i den och kontrollerar till exempel resultaten från sina informationsbegäranden gentemot de uppställda målen.

I den här artikeln berättar Pietikäinen, Lohi och Packalén om sina egna förväntningar på utredningen. Alla testpersoner som deltagit offentliggörs under november. Läs även den första delen av artikelserien.

Sirpa Pietikäinen: ”Ofta är man oroad över Google eller K-butiken – dessa oroar mig allra minst. Mer oroar jag mig över följande steg.”

Jag använder internet och sociala medier för kommunikation och för att söka information. I mitt vardagsliv är jag tvungen att googla saker och ting eller söka information. Jag läser till exempel information om bakgrundsorganisationen för talare som deltar i samma seminarium eller om kommissionens program. Under fritiden använder jag inte sociala medier så mycket. De kanaler jag använder under arbetstid är e-post, Twitter, WhatsApp, viktiga nyhetsmedier och på veckosluten sitter jag och tittar ut genom fönstret – inga problem att klara mig utan sociala medier. På fritiden använder jag internet mindre och på ett annat sätt – under arbetstiden reserverar jag inte badrumskakel.

Data samlas in om såväl vanliga medborgare som politiker. När man följer vad jag köper som mat till katterna, om jag har ett gymkort och om jag använder det; vilka mina regelbundna arbetsrutter är – visst ger det en ganska omfattande personlighetsprofil. Här är jag främst intresserad av nivåerna av påverkan – det stör mig inte särskilt mycket om jag får mer reklam för kattmat än hundmat. Däremot kan det ha stora och rentav överraskande konsekvenser om alla personliga uppgifter hamnar hos fientliga tredje parter, till exempel terrorister. Vissa butiker kan använda informationen för goda ändamål, men vad händer om informationen säljs eller läcker vidare? Till vem säljs den, hur samlas och fördelas den?

Jag anser att processen kring datainsamling och ägande är i barnaskor och den kommer säkert att vara det fortsättningsvis. Jag hoppas att det här projektet lär mig och andra lagstiftare hur den borde utvecklas. Det skulle vara viktigt att veta mer om hur artificiell intelligens fungerar och vilka de så kallade svarta lådorna är. Kan någon fientlig stat börja trolla exempelvis kvinnliga politiker som är feminister? Till exempel hatkampanjer mot sexuella minoriteter, vaccinnegativitet och miljöskepticism – hur konspirationsteorier riktas in och var informationen rymmer.

Det som inte är lämpligt i realvärlden är lämpligt i den artificiella intelligensens värld. Många har förhållit sig skeptiskt till att data används för att rikta reklam; jag gillar inte webbreklam, den stör, men jag skulle inte förbjuda eller begränsa den. Adresser säljs också med vissa spelregler – man måste ha rätt att tacka nej och veta att adresskällan finns. Ett problem uppstår när dessa data läcker ut till tredje parter som kan använda dem för helt andra ändamål och till exempel koppla ihop dem med exempelvis hälsoinformation. Det här kräver en mer specifik marknadsreglering i framtiden.

Markus Lohi: ”Datainsamling är ett ganska nytt fenomen som kan få djupgående konsekvenser. Det kan hända att vi märker konsekvenserna först efter en viss fördröjning.”

Jag följer olika medier via webben och kommunicerar om mitt eget arbete. Jag använder också internet för att söka information och i viss utsträckning för att köpa olika produkter och tjänster, såsom hotellreservationer och dylikt. Jag diskuterar även aktuella politiska frågor i sociala medier.

Min användning av sociala medier gäller främst arbetsärenden. Min användning under fritiden och i jobbet är helt överlappande. Gränsen mellan dessa har alltså tidvis suddats ut helt. Därför publicerar jag aldrig ens på mina privata konton till exempel sådana bilder på mina barn där man kunde identifiera dem.

Sist och slutligen vet jag ganska lite om vilka alla data som samlas in om mig. När man inte vet är det också svårt att bedöma hur data används för att påverka eller försöka påverka mig. Jag vet att data nog samlas in och att artificiell intelligens används för olika ändamål.

Datainsamling är ett ganska nytt fenomen som kan få djupgående konsekvenser. Det kan hända att vi märker konsekvenserna först efter en viss fördröjning. Därför bör man analysera fenomenet och dess olika sidor och även sprida information om detta. Vi har europeisk reglering och kompletterande inhemsk lagstiftning. Hur dessa i verkligheten fungerar och hur normerna följs av exempelvis internationella organisationer är höljt i dunkel.

Möjligheterna att påverka med hjälp av data är större än de flesta av oss inser. Det här betyder för sin del att målet för påverkan inte nödvändigtvis ens märker de metoder och sätt som används för att påverka.

Tom Packalén: ”GDPR är ett fiasko.”

Jag använder internet och sociala medier framför allt för att läsa nyheter. Mest använder jag Facebook, meddelande- och andra tjänster, såsom streamingtjänster. Jag använder digitala kanaler som är kopplade till datanät både i arbetet och på fritiden och naturligtvis blir gränsen mellan dessa tidvis otydlig.

Så här i början av utredningen betyder datainsamling för mig främst riktad reklam som ska betjäna mig. Å andra sidan oroar jag mig över hur Facebook använder data och särskilt hur bubblor bildas. Facebook använder data på ett sätt som leder till tribalism och konflikter i såväl samhället som världen.

Min åsikt om den lagstiftning som rör insamling av data och dess ägande är att exempelvis GDPR är ett fiasko. Nyttorna av att påverka med hjälp av data är stora, men så är också riskerna.

Våra tankar påverkas dagligen med hjälp av sociala och digitala medier, ibland även genom att förvränga sanningen. I Sitras utredning Digital makt följs 15 influencers väg till sina egna data och i den framkommer vad som händer med deras data samt hur data förvandlas till makt. Utredningens resultat publiceras i början av år 2022.

PROJEKT

Utredningen Digital makt

Hur påverkar man beslutsfattarna? Denna unika utredning har som mål att identifiera nya påverkanssätt och förbättra transparensen i dataanvändning.

Författare

Sofia Nevala

Associate, Miltton

Publicerad

Läs mer

Kontakta oss

Vad handlar det om?