Kuva: Topias Dean, Sitra. Kuvaleikkeet: Alisdare Hickson/Pixabay/Wikipedia

Publicerad 02.04.2020

Viruset kan också döda demokratin

Coronakrisen framhäver skillnaderna mellan enväldiga och demokratiska system. Förtroende blir den avgörande faktorn.
Författare
Senior Advisor, Folkstyrets grundrenovering, Sitra

Virusets kraft är häpnadsväckande. Det dödar äldre, men även unga människor. Det har fått hälso- och sjukvården och nationalekonomin att gå på knäna. Det har isolerat miljontals människor. I Ungern störtade det demokratin och skakar samtidigt om Europeiska unionens strukturer på ett aldrig tidigare skådat sätt. Det kommer att störta regeringar senare när krisen är över och sökandet efter skyldiga börjar.

Från första början har man jämfört de demokratiska och å andra sidan de enväldiga systemens förmåga att hantera krisen. Först förfasade man sig över Kinas beslutsamma agerande, sedan beundrade man det.

De uppgifter som nu sipprar fram i offentligheten avslöjar att det verkliga antalet dödsfall har hemlighållits och att övervakningen av medborgarna blir allt mer total. Rädsla hindrade de lokala myndigheterna från att berätta sanningen för centralförvaltningen. När det kom fram var det redan för sent, viruset gick inte längre att stoppa. Tiotusentals dör över hela världen.

Kina försöker nu mjuka upp föreställningarna om sina misstag. Innehållet i den imponerande biståndsinsatsen till Italien visade sig väga lätt. Detsamma gällde Rysslands flyg märkta ”With love from Russia”, de var i första hand avsedda för det ryska folket. Biståndsflygen hade också som mål att skapa förvirring och splittring inom EU och Nato.

”Det är inga protester på gatan, eftersom samlingsförbud gäller”

Viruset är dock kvickare än strategerna för hybridpåverkan. I båda länderna ökar misstron mot makthavarna. Det är fortfarande svårt att tala sanning. Jag har svårt att tro de senaste nyheterna om att produktionen inom den kinesiska industrin har återställts till ”över 90 procent” av nivån före krisen. Jag misstänker att de flesta kineser inte heller tror på det.

Situationen i Ryssland oroar dem som känner till landet.

“Enväldet upphör när envåldshärskaren beslutar det”

Viruset kan också döda demokratin. Ungerns ledning utnyttjade undantagstillståndet, landet övergav rättsstatsprincipen och därmed även demokratin formellt denna vecka (30.3).

I landet har undantagstillstånd gällt sedan 2015 för att hantera invandringskrisen. Även om situationen har förändrats fullständigt har man inte slopat undantagstillståndet. Nu har en lag trätt i kraft som gör det möjligt att leda landet genom förordningar, det vill säga utan parlamentets medverkan.

Parlamentet sammanträder inte längre, val hålls inte. Enväldet upphör när envåldshärskaren beslutar det. Det är inga protester på gatan, eftersom samlingsförbud gäller. Argumentet är återigen att skydda medborgarna, nu mot viruset.

Det förslag Finlands regering kom med förra sommaren under EU-ordförandeskapet om att koppla rättsstatsprincipen till EU-stöden var korrekt. Det var det sista chansen för EU att bromsa Ungern från att glida över till envälde. Varningarna om att Viktor Orbán går så långt som han tillåts att gå, ekade dock för döva öron.

I en rättsstat är tröskeln hög för att inkräkta på medborgarnas grundläggande rättigheter

Händelserna i Ungern påminner på ett skrämmande sätt om det sätt på vilket Hitler en gång kom till makten. För Europeiska unionen – alltså även för oss finländare – är det ett större bakslag än brexit att ett medlemsland glider tillbaka in i diktatur.

Ungerns exempel kan locka andra. Sätten varierar. Enligt en artikel av Yuval Noah Harar i Financial Times kan rädslan för nya pandemier leda till att vi ger regeringarna obegränsade möjligheter till kontroll med hjälp av artificiell intelligens och smarta apparater.

Med hjälp av det kan inte bara folkhälsan, utan också medborgarnas politiska åsikter övervakas och styras. Den ryska regeringen har just meddelat att den inför en tillämpning som gör det möjligt att övervaka efterlevnaden av karantänbestämmelserna. Det kommer säkert att intressera andra autokratier och dem som drömmer om det.

Demokratiernas mobilisering i krisen är långsam. Medborgarna våndas och får ångest när regeringen inte verkar agera tillräckligt snabbt. Så gick det även hos oss. I en rättsstat kan man endast inkräkta på medborgarnas grundläggande rättigheter i exceptionella situationer. Tröskeln är hög och det ska den också vara. Fördröjningar får demokratierna att verka inkompetenta att ta itu med det stora problemet.

“Målet med Folkstyrets grundrenovering är att stärka förtroendet för demokratin och den finländska rättsstaten.” 

I demokratiska länder tar medierna, parlamentet och medborgarorganisationerna på sig ansvaret för en gemensam sak – samtidigt som de ser till att felen i hanteringen av dessa frågor lyfts fram senast efter krisen.

De politiskt ansvariga är det också när man har övergått till en normal situation. Det finns alltså verktyg för att upprätthålla förtroendet.

Och även om demokrati kan innebära en inbyggd sävlighet när en kris bryter ut, så har demokratierna en överlägsen fördel, nämligen medborgarnas förtroende, när man har kommit i gång och gett befogenheter att hantera krisen. Undantagstillstånd, tillstånd att fatta strikta och obehagliga beslut kommer från folket.

Därför har den liberala demokratin alltid varit överlägsen autokratierna i en lång kris. Så kommer det också att vara den här gången.

Målet med Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering är att stärka förtroendet för demokratin och den finländska rättsstaten. Det sker bland annat genom att öka medborgarnas delaktighet i beslutsfattandet och effektivisera de processer genom vilka besluten uppstår.

Förtroendet avgår – både i den nuvarande krisen och i framtiden.

Kontakta oss
Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

+358 (294) 618 286

jukka.vahti@sitra.fi

Vad handlar det om?