Kuva: Miikka Pirinen

Publicerad 13.11.2017

Tillgång till social- och hälsovårdsdata snabbare och mera uppdaterad

Man strävar inom den närmsta framtiden efter att smidigare än i dag utnyttja social- och hälsovårdsdata som råmaterial för forskning, produktutveckling och ledning med hjälp av information. För detta ändamål håller vi i samarbete med centrala myndigheter på att sätta upp ett serviceställe som tillhandahåller tjänster enligt principen alla tjänster från en lucka. Vi frågade företagen vad de har för behov och önskemål för servicestället.
Författare
Expert, Männikorienterad dataekonomi, Sitra

Vi intervjuade över 40 möjliga företagskunder för servicestället, alltså den digitala hälsonavens kunder. Vi frågade hur de intervjuade använder sekundär social- och hälsovårdsdata i sin verksamhet, hur stor betydelse datan har och vad som fungerar bra eller dåligt när data eller register används. Vi redde också ut vad som gjorde att man lyckades bättre inom organisationen, och om det ansågs att det finns ett behov för en tjänst som förenar social- och hälsovårdsdata.

Läkemedelsföretagen efterlyste snabba forskningstillstånd, uppdaterad information och möjlighet att effektivt och flexibelt kombinera och leverera data från ett och samma serviceställe.

För att modellen med ett serviceställe ska bli kundorienterad krävs ett smidigt samarbete mellan myndigheterna och de registeransvariga, såsom Institutet för hälsa och välfärd, FPA och Statistikcentralen och offentliga aktörer såsom sjukvårdsdistrikten. Nya verksamhets- och incitamentmodeller uppstår inte av sig själva. De måste byggas upp omsorgsfullt, i dialog och med hjälp av samarbetsnätverk. Därtill behövs en aktör som specialiserar sig på kundservice och koordinerar samarbetet mellan olika instanser. Myndighetaktörernas traditionella roll har inte på samma sätt som inom företagsvärlden betonat en snabb kundorientering där man tar till sig nytt och därför behövs ny slags kompetens.

Diagnostikföretag har ett gemensamt behov: tillgång till globala välfärdsdata.

Uppgifter om finländare bildar endast en liten del av den data som företag på den internationella marknaden använder i produktutveckling, marknadsanalyser och vid bedömningen av produkternas effekter.

Informationsbehoven är ofta omfattande och begränsar sig inte endast till Finland eller social- och hälsovårdsdata. Företagen kombinerar information av många slag, som hälsovårds-, ekonomi- och miljödata. I den digitala hälsonavens verksamhet ska kundernas helhetsbehov tas i beaktande, samtidigt som man förstår att den endast kan erbjuda en del av den data som behövs.

Företag som producerar informationshanteringstjänster för social- och hälsovården och tjänster inom analytik behöver för det mesta tillstånd att fortgående kunna använda data.

De här företagens kunder behöver regelmässig och automatiserad social- och hälsovårdsdata. Företag som utvecklar produkter inom analytik och social- och hälsovårdsteknologi fokuserar i främsta hand på att effektivisera sin egen operativa verksamhet. För detta behövs omfattande informationsmaterial.

De begäran om information som kommer in till den digitala hälsonaven kan endera vara engångsföreteelser eller av återkommande natur. Till exempel inom forskning utnyttjar man information som en engångsföreteelse. I dessa falla sammanställs informationen oftast skilt. När informationen används fortgående, till exempel vid ledning med hjälp av information, bygger man upp ett automatiskt insamlande av information från olika källor. Mångsidiga och omfattande källor förutsätter att produktionen ordnas så att det finns flera datakällor och att integrationerna och processerna fungerar smärtfritt med tanke på dem som producerar informationen.

Att lyssna på kunderna A och O när tjänsterna planeras.

Kraven på snabbhet och ett äkta kundorienterat grepp skapar snäva ramar för den kommande digitala hälsonaven. Den nya aktören bygger upp sina tjänster och tjänsteprocesser så att de från början motsvarar kundernas behov. Den nya aktören ska också ha förmågan att ständigt ändra sina servicekedjor. Inställningen ska vara: ”det vi inte har, det skaffar vi”, och en datahandel som sätter kunde främst ska byggas upp.

De intervjuade experterna från företagen såg mycket i myndigheternas tillvägagångssätt, attityder och kompetens som behöver förbättras. Riktningen kan genom gediget samarbete och nödvändig kompetens bytas, så att man stöder tillväxt. Företagen är beredda att satsa på Finland, så länge man lyssnar på deras behov och strävar efter att uppfylla dem.

#isaacus

Vad handlar det om?