Beräknad läsningstid 3 min

Vill du påverka samhället? Fem tips för förändringsaktörer

Vår tid behöver förändringsaktörer mer än någonsin. Men vi behöver inte skapa förändring ensamma. Här kommer fem tips för dem som vill åstadkomma samhällelig förändring.

Kuva: Miikka Pirinen

Författare

Hannele Laaksolahti

Ledande Expert, Samhällelig utbildning, Sitra

Publicerad

Kuva: Miikka Pirinen

Författare

Hannele Laaksolahti

Ledande Expert, Samhällelig utbildning, Sitra

Publicerad

När man efter en paus återgår till en ny gemenskap, är man särskilt lyhörd och känslig för förändringar i vanliga termer och begrepp. Efter att jag i fjol åter började jobba efter föräldra- och studieledighet reagerade jag på termerna förändringsaktörskap och förändringsskapande, inte minst för att de är kärnan för vårt arbete på Sitra.  Bara för några år sedan använde vi ofta termen påverkare, medan termen förändringsaktör nu är klart vanligast.  I höstas diskuterade mina kollegor ofta vem man egentligen avser när man talar om förändringsaktörer. Nu vet vi redan mycket mer om dem.

En förändringsaktör är en person eller instans som har identifierat en utmaning i samhället, utvecklat en lösning och samlat en grupp för att lösa problemet i praktiken.

I dag offentliggör vi i samarbete med Ashoka Nordic en kartläggning över förändringsaktörer. För kartläggningen har vi intervjuat en mängd finländska förändringsaktörer och samlat in information med en omfattande enkät. Vi har tolkat kartläggningsresultaten tillsammans och försökt förstå vilka slags faktorer som möjliggör och förhindrar åstadkommande av samhällelig förändring i Finland. Enligt Ashokas definition kan förändringsaktörer vara 1) ett förändringsaktörsinitiativ eller -nätverk (aktörer och projekt vars mål är samhälleligt genomslag), 2) sociala entreprenörer (med missionen att lösa samhälleliga problem genom entreprenörskap) och 3) unga förändringsaktörer (personer mellan 16 och 25 år som har gripit tag i samhälleliga utmaningar och involverat sin gemenskap i den aktiva verksamheten).

Förändringsaktör, gör så här

Kartläggningen visar att bara få av deltagarna definierar sig själva som förändringsaktörer, trots att andra har identifierat dem som sådana. Läs mer om hur enkäten genomfördes i Ashokas redogörelse: Health check of the Finnish Changemaker Landscape (pdf). Det verkar som att fenomenet fortfarande är nytt för oss i Finland. Trots att vår välfärdsstat skapar en utmärkt grund för uppkomsten av sociala innovationer, så har vägen för dem som vill bli förändringsaktörer än så länge inte stakats ut. Rekommendationerna i kartläggningen kan sammanfattas som fem tips för förändringsaktörer och dem som vill bli förändringsaktörer.

1. Berätta om dig själv och föregå med exempel

Kartläggningen visar att entreprenörsarbete som siktar mot samhälleligt genomslag inte erkänns tillräckligt väl i Finland. Större delen av dem som deltog i kartläggningen valde ett alternativ enligt vilket de arbetar för att främja en systemisk förändring. Vid intervjuerna tvivlade större delen av dem dock på sin förmåga att utmana systemet och åstadkomma riktiga förändringar på systemisk nivå. I ljuset av resultaten förefaller det som att identiteten som förändringsaktör inte har identifierats. En utomstående kan inte definiera vad termen förändringsaktör betyder.

Gör alltså dig själv till ett fenomen. Berätta vem du är, varför och i synnerhet hur du skapar en samhällelig förändring. Vi behöver en förståelse för hur allt fler ska kunna bli inspirerade att lösa samhälleliga utmaningar redan i unga år. Vår tid behöver personer som tar tag i saker. Föregå med exempel och berätta din historia.

2. Gå dit, var de andra inte är lik dig

Hemligheten bakom framgång var oftast nätverkens styrka, medan en avsaknad av nätverk ofta utgjorde ett hinder. De förändringsaktörer som lyckas sammanföra sådana människor som inte i allmänhet möts, upplevde att de lärt sig mest. Vi vet att innovationer sällan uppkommer genom att komma på helt nya idéer, utan de uppstår i situationer där något nytt skapas genom att kombinera befintliga idéer. Det behövs så kallat gränsöverskridande (boundary-crossing) mellan olika branscher, organisationer och skolor. Förändringsaktörerna behöver stöd i synnerhet för att skala upp verksamheten och det går bättre när man känner aktörer inom den offentliga förvaltningen, inom forskning och i företag.

Sök dig alltså till platser där du ser möjligheten att korspollinera dina idéer och skapa oförutsedda möten.

3. Hitta en mentor

Utöver nätverk hade framgångsrika förändringsaktörer hittat en medföljare och vägvisare, en mentorliknande person, som kunde stödja och hjälpa dem framåt i karriären. Av dem som svarade på Ashokas enkät led 18 procent av brist på partner och 13 procent nämnde att de saknade en mentor. Intervjuerna stärkte uppfattningen om behovet av en mentor. Som mentorer önskades personer som har en särskild förståelse för sociala innovationer och funktionslogiken i projekt som stödjer förändringsaktörskap.

När det i det första skedet av kartläggningen var möjligt att ange en förändringsaktör, vore det nu skäl att ange en förändringsaktörs-mentor!

4. Utveckla tillsammans med finansiärer

Kartläggningen visar att det är svårt att få finansiering för förändringsaktörer i Finland, och finansieringsgrunden för sociala innovationer upplevs fortfarande vara otydlig. De vanligaste finansiärerna hittades i den offentliga sektorn i form av olika stipendier.  Satsningar på påverkansinvesteringar upplevdes fortfarande vara små. Ashoka efterlyser därför nya möjligheter i missionsbaserade ekosystem, inom vilka sociala entreprenörer kunde utveckla lösningar på identifierade problem med hjälp av riktad finansiering. En del av dem som deltog i kartläggningen sade att de hittat nya lösningar när de involverat finansiärer från början i att utveckla kärnverksamheten, identifiera målgrupper samt skapa helt nya finansieringsmodeller.

5. Lär dig nya saker hela tiden!

Som sina viktigaste förmågor identifierade förändringsaktörer bland annat kreativitet, kritiskt tänkande, samarbetsförmåga, empati, nätverkande och teamarbete. De identifierade förmågorna är i linje med de centrala förmågorna för vår tid (21st century skills). I kartläggningen efterfrågades vilka referensramar, metoder och verktyg som förändringsaktörerna använt i sitt arbete och varför. Svaren tyder på en kreativitet som bottnar i en förståelse för förändringsteorier, systemtänkande, kommunikation och byggande av ekosystem. Som centrala tillvägagångssätt nämns dialog, gemensam utveckling, aktivism, sociokrati och decentraliserade organiseringssätt, smidig utveckling, strategiskt ledarskap samt ständiga studier och ständigt lärande. Som konkreta verktyg nämns bland annat historieberättande, fantasi samt konstmetoder, Dialogpaus-metoden, meditation, skicklig användning av sociala medier och utnyttjande av olika projekthanteringsverktyg.

Det står klart att arbetet för att stödja förändringsaktörskap bara har börjat. En viktig fråga för fortsättningen är hur förmågan att skapa samhällelig förändring bäst kan stödjas och vilka tillvägagångssätt, metoder och verktyg du behöver i ditt arbete för att främja samhällelig förändring.

ÄMNEN

Sitra Lab

Framtiden behöver människor som skapar den. Sitra Lab är ett utbildningsprogram och en gemenskap för förändringsaktörer. Sitras eget framtidslaboratorium.

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?