Gå direkt till innehållet

Publicerad 20.08.2018

Mediers roll i dialogen

Dialog och journalistik - så här får du medier med
Författare
Författarens profilsida: Taneli Heikka
Taneli Heikka, FT, on viestinnän tutkija, yrittäjä ja toimittaja. Hän suunnittelee ja toteuttaa dialogisia prosesseja ja niihin liittyvää viestintää. Kuva: Peter Forsgård.

I dialoger uppkommer ofta nya, konkreta idéer. I dem berättas rörande berättelser och hittar man förvånande perspektiv och nya samtalsämnen. De här sakerna kan vara nyheter! Och de journalistiska medierna är intresserade av nyheter. Dessutom är det möjligt att få med sådana röster i dialogen som inte vanligtvis deltar i diskussionen.

Att dialogen förmedlas till offentligheten ökar dess slagkraft. Därför är det bra att medierna är med. Det är fullt möjligt, men inte enkelt, eftersom dialogen som evenemang är lite annorlunda än de evenemang medierna vanligtvis följer. Det lönar sig att fundera på de journalistiska och sociala mediernas roll i evenemanget på förhand, gärna i samtal med journalisterna.

Åtta tips för att samarbeta med medier

  1. Dialogen som arbetsform kan vara ny för medierna. Fundera på hur du motiverar behovet av dialog på ett sätt som är intressant ur journalisternas perspektiv. Varför saknar samhället dialog just nu, och vilka nya aspekter medför dialogen i samhällsdebatten?
  2. För den som ordnar dialogen lönar det sig att kontakta de journalistiska medierna i ett tidigt skede av planeringen. Att träffa till exempel chefredaktören eller andra journalister personligen kan hjälpa att hitta gemensamma intressen. Dialogen är ett bra redskap även här! Ta av er era professionella hattar en stund och fundera på vilken fråga behöver lyftas fram.
  3. Diskutera öppet vilken roll medierna kunde ha i dialogen. Skulle medierna vilja vara med och bjuda in till dialogen, till exempel i samarbete med ett företag eller en organisation? Eller en av deltagarna? Vilka nya slags innehåll skulle dialogen medföra för medierna? Erbjuder dialogen något nytt för växelverkan mellan publiken och medierna?
  4. Det kan vara bra att gå igenom hur dialogen utmanar den traditionella journalistrollen – journalisten får antagligen även själv mer ut av att delta i dialogen än av att observera på avstånd.
  5. Journalister är experter på att ställa bra frågor. Om evenemanget ordnas i samarbete med medier, fundera då på vilken fråga som skulle samla lokala invånare. Vilken fråga berör och tilltalar oss som människor? Det är er dialogs tema.
  6. Det lönar sig att diskutera offentlighetens spelregler på förhand, och det är också skäl att berätta om dem för deltagarna redan i inbjudan, eller senast i början av evenemanget. Är evenemanget offentligt och kan det som sägs där citeras? Om diskussionen är konfidentiell, hur får journalisterna material för sina artiklar? Kan de intervjua deltagare efter evenemanget? Kan journalisterna använda förståelsen och nätverken som uppkommer som bakgrundsmaterial för sina artiklar?
  7. Beakta även behovet av fotografier och/eller video. Fundera på förhand vad man får fotografera under evenemanget och diskutera det med medierna. I synnerhet för tv är bristen på video ofta en orsak att inte rapportera om ett evenemang. Om hela evenemanget är konfidentiellt, fundera då om någon kunde vara villig att filmas efter evenemanget.
  8. Fastän de journalistiska medierna inte skulle vara på plats är medier nuförtiden alltid med – sociala medier. Det lönar sig att också bjuda in medborgarjournalister – bloggare, vloggare och andra kommuninvånare som är aktiva på sociala medier. På det här sättet sprids den dialogiska berättelsen i nätverken. Det lönar sig att gå igenom reglerna för sociala medier i början av evenemanget. Får man till exempel citera det som någon annan sagt på sociala medier, och får man publicera foton?

Vad handlar det om?