Beräknad läsningstid 4 min

En banbrytande ekonomisk rapport har getts ut –här 10 + 1 saker som är bra att känna till om den

Den erfarna ekonomen Dasgupta och hans team bidrar med insikter om kopplingen mellan naturen och ekonomin. Vad innehåller den rykande färska rapporten och vad bör vi uppmärksamma i den?

Kuva: Minna Hemmilä / Sitra

Publicerad

Mänskligheten är nu rikare än någonsin, men samtidigt minskar den biologiska mångfalden snabbare än någonsin i mänsklighetens historia. Konsekvenserna är allvarliga och långtgående, inte bara med tanke på människors hälsa och försörjning, utan också ur ekonomins synvinkel.

Det konstaterades i Dasguptas rapport (The Economics of Biodiversity The Dasgupta Review) som publicerades i London i början av februari.

Rapporten är ett digert verk på mer än 600 sidor och en sammanfattning av ekonomiprofessor emeritus vid Cambridge universitet Partha Dasguptas livsverk.

Vad bör man veta om den stora rapporten? Här är Sitras sammanfattning:

1. Människan och ekonomin är beroende av naturen, som erbjuder mängder av livsviktiga tjänster…

Naturen ger människan mat, ren luft och rent vatten, råvaror, energi och en plats för återhämtning från arbetets påfrestningar. Det sätts i allmänhet dock inget ekonomiskt värde på de här sakerna, trots att de är nödvändiga och värdefulla för människorna.

2. … och för att servicen ska fungera behövs det mångfald

Mångfalden upprätthåller en komplicerad balans mellan olika arter – alla delar i pusslet har sin egen viktiga roll i ekosystemen.

Det gör att naturen kan blomstra, och därmed även de tjänster som naturen erbjuder. Minskad biologisk mångfald innebär att den nytta som naturen ger minskar.

En försämring av balansen i den biologiska mångfalden kan få oförutsägbara konsekvenser. Enligt Världshälsoorganisationen WHO kan den till exempel öka spridningen av sjukdomar som överförs via djur – 60 procent av världens mest kända smittsamma sjukdomar kommer från djur.

3. De ekonomiska hjulen snurrar inte utan naturen

De nuvarande ekonomiska modellerna har byggt på antagandet att samhällen fungerar åtskilda från naturen: naturen inkluderas först i ekonomin när vi börjar använda naturresurserna och skapar olika produkter av dem. Den centrala ekonomiska indikatorn, bruttonationalprodukten (BNP) inte hänsyn till förbrukningen av naturkapital.

Enligt World Economic Forum, WEF, är dock mer än hälften av världens BNP starkt eller relativt beroende av naturen och dess tjänster. Till exempel kan en försämring av pollineringstjänsterna (såsom fjärilar och humlor) orsakaförluster på upp till 577 miljarder US-dollar per år för det globala jordbruket.

Naturens mångfald möjliggör alltså naturtjänster, som i sin tur gör det möjligt för ekonomins hjul att snurra. Ekonomin fungerar alltså inte åtskilt från naturen.

4. Naturkapitalet har minskat enormt under de senaste decennierna

Enligt rapporten har den biologiska mångfalden under de senaste årtiondena minskat snabbare än någonsin i mänsklighetens historia. Arter dör numera ut i genomsnitt 100–1 000 gånger snabbare än de har gjort under flera miljoner år.

Ekosystemtjänsterna håller också på att minska och många kritiskt viktiga ekosystem närmar sig ett alarmerande tillstånd. Förändringar i markanvändningen, överanvändning av naturresurser, klimatförändringen, främmande arter samt luft-, vatten- och markföroreningar är de viktigaste faktorerna som påverkar den biologiska mångfalden.

5. Vårt ekonomiska system har belastat naturkapitalet på två sätt

Enligt Dasguptas rapport kan vår belastning på naturen grovt indelas i två delar.

För det första förbrukar vi naturens tjänster på ett ohållbart sätt, såsom fiskbestånd, odlingsmark och rent dricksvatten. Samtidigt använder vi naturen som soptipp, då vårt avfall belastar floder, floddeltan och världshaven.

För att upprätthålla vårt nuvarande globala ekonomiska system och vår välfärd behövs det cirka 1,6 jordklot. Motsvarande siffra för finländarnas konsumtion är cirka 3,8 jordklot.

6. Förnyelsen av naturkapitalet är större än avkastningen på andra sorters kapital

Naturkapitalet är både mycket produktivt och mycket begränsat på en och samma gång. Biosfären, det vill säga jordens ytlager, förnyas dock med cirka 19 procent per år, vilket innebär att dess egen avkastningsprocent är högre än exempelvis den långsiktiga avkastningen på aktier och fastigheter (i genomsnitt cirka fem procent per år). Det är positivt!

7. I slutändan handlar det om en balans mellan naturens utbud och mänsklighetens efterfrågan

Fokus i Dasguptas rapport är balansen mellan efterfrågan och utbud i ett ekonomiskt perspektiv.

Utbudet av ekosystemtjänster i naturen och förnyelsen av biosfären är mindre än mänsklighetens efterfrågan. Vårt naturkapital minskar alltså kontinuerligt. Befolkningstillväxten förvärrar situationen.

8. Man bör förhålla sig på samma sätt till hanteringen av naturkapitalet som till förvaltningen av andra tillgångar.

Dasguptas rapport analyserar naturförlusten ur ett kapitalförvaltnings perspektiv. I ett sammanhang där man normalt talar om fysiskt kapital (såsom fabriker eller infrastruktur) eller mänskligt kapital (såsom kompetens), lägger Dasguptas rapport till naturkapital som ytterligare en form av kapital. Som en del av vår ekonomi förstörs naturkapital snabbare än det hinner förnya sig, det vill säga vi förvaltar det inte på ett tillräckligt hållbart sätt.

Det kommer att påverka såväl den nuvarande som framtida generationers välfärd, eftersom naturen gör att vår ekonomi kan fungera. Dasguptas rapport anser att den ekonomiska tillväxten på lång sikt är begränsad till jordens ekologiska bärkraft. Ekonomin fungerar inte åtskilt från naturen.

9. I rapporten rekommenderas kraftiga förändringar på systemnivå

Enligt Dasguptas rapport krävs det mycket mer än enstaka skatter och regleringar för att lösa problemet.

Vi måste förnya indikatorerna för hur framgångsrik vår ekonomi är och ta större hänsyn till hur naturkapital förbrukas. Rapporten uppmuntrar inte bara till att bredda BNP-måttet genom att ta hänsyn till förbrukningen av naturkapital, utan också till att utveckla och tillämpa styrmedel för att minska överkonsumtionen av naturresurser.

Främjandet av cirkulär ekonomi är ett praktiskt exempel på hur vi kan tackla detta: naturresursanvändningen bör effektiviseras och samtidigt bör man producera mindre avfall som belastar naturen än i nuläget.

10. Det internationella finanssystemet bör vara en del av lösningen.

Enligt rapporten uppgår de miljöskadliga stöden till 4 000–6 000 miljarder dollar på årsnivå. Åtgärderna och investeringarna för att skydda naturen uppgår däremot till 78–143 miljarder dollar per år, vilket innebär att de bleknar i jämförelse med de penningflöden som belastar miljön.

Den internationella finansmarknaden upprätthåller den globala ekonomin, och de investerings- och finansieringsbeslut som fattas där har en betydande inverkan på den biologiska mångfalden. Likaså är de ekonomiska riskerna i anslutning till utarmningen av mångfalden centrala, särskilt ur finanssektorns synvinkel. Finanssektorns aktörer bör kunna bedöma de systemiska risker som förlusten av natur orsakar på ett mer ingående och systematiskt sätt än nu.

+1

EU har till exempel lanserat en egen strategi för biologisk mångfald för 2030. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har betonat betydelsen av de lösningar som görs beträffande naturen i kampen mot klimatförändringen och spridningen av sjukdomar som sprids via djur. Samtidigt har hon efterlyst ett ambitiöst internationellt avtal om biologisk mångfald.

FN:s konferens om biologisk mångfald (CBD COP 15) hålls i Kunming i Kina i maj 2021. Där försöker man påskynda ansträngningarna att stoppa förlust av naturen och mobilisera resurser för detta arbete.

Ämne

Klimat- och naturlösningar

Det är mycket bråttom att minska utsläppen – följderna av klimatkrisen både syns och känns redan. Det enda sättet som Finland kan nå framgång är att klimatkrisen tas med som utgångspunkt i allt politiskt beslutsfattande. Vi samlar information om klimatlösningar som också samtidigt medför välfärd för Finland.

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?