archived
Beräknad läsningstid 4 min
Detta inlägg har arkiverats och kan innehålla inaktuellt information

Finländarnas miljömedvetenhet förvandlas långsamt från ord till gärningar

Majoriteten anser att det är viktigt att handla på ett sätt som bevarar miljön, om inte annat så för att fungera som exempel, berättar en ny enkät som utförts av Sitra. Finländarnas miljömedvetenhet förvandlas dock ännu långsamt från ord till gärningar.

Publicerad

Det lönar sig att bevara miljön fastän andra inte skulle göra det. Så tänker över hälften av deltagarna i Sitras nya enkät Resursklok medborgare. Dessutom anser 72 procent att det är viktigt att handla på ett sätt som bevarar miljön, om inte annat så för att fungera som exempel. Undersökningen om finländarnas attityder och handlingar vad gäller hållbar konsumtion och hållbara val baserar sig på svar från 2 000 deltagare. Materialet samlades in i april av Kantar TNS.

”Det är en positiv nyhet att finländarna lägger ett högt värde på att ta hand om miljön och att individens ansvar betonas”, säger ledande experter Anu Mänty och Lari Rajantie från Sitra. Mänty och Rajantie arbetar på Sitra inom nyckelområdet Resursklok medborgare vars mål är att inspirera finländare att göra hållbara val i vardagen.

Av växthusgasutsläppen i Finland hör 68 procent ihop med hushållens konsumtion. Enligt enkäten säger ändå lite under hälften att de försöker göra ansvarsfulla val i sin vardag. Till exempel anser 65 procent av deltagarna att det är viktigt att minska mängden avfall genom val av produkter, men under hälften av deltagarna berättar att de själva gör så. En annan motstridighet kan ses i att knappt hälften av deltagarna tycker att det är viktigt att understöda miljöcertifierade produkter, men endast en tredjedel berättar att de gör så i verkligheten.

”Resultaten visar att människorna är mycket medvetna om sådant som har att göra med miljön och ekologisk hållbarhet, men attityder och värderingar förvandlas långsamt till handlingar”, säger Rajantie. Enligt Rajantie är det viktigt för människor att ta hand om miljön, men det kopplas ofta ihop med otillräcklighet, uppoffringar och eftergifter. När vi gör val i vardagen lockas vi mer av till exempel lätthet, hälsosamhet, nyheter, sociala kontakter och att spara pengar.

”För att människorna ska förändra sina val och sitt beteende måste det miljövänligare alternativet vara bättre och mer lockande. Det finns en efterfrågan på nya tjänster och produkter som är ekologiskt hållbarare”, preciserar Rajantie.

Delningsekonomin har inte ännu slagit igenom

Delningsekonomin är ett växande fenomen ute i världen. I ljus av enkäten verkar det ändå som om den nya delningsekonomin, som istället på ägande fokuserar på användning, inte ännu slagit igenom i Finland – åtminstone på attitydnivå. Endast 15 procent av deltagarna berättar att de oftare lånar ut saker till andra, medan samtidigt fler än hälften sällan lånar eller hyr saker i stället för att köpa dem.

”Fastän delningsekonomins tillväxt i hög grad baserar sig på webbtjänster är människornas egen sociala satsning ännu viktigare. Om människor inte är intresserade av att dela och inte ser direkta fördelar i det kommer de knappast att köpa nytt mer sällan”, motiverar Anu Mänty.

Enligt Mänty finns det ett intresse för att dela saker och tjänster, men det behövs fler förmånliga, mer lockande och säkra tjänster som besvarar konsumentens vardagliga behov.

Få vill minska på antalet semestrar, men sommarstugan kunde producera energi

Att flyga har en stor inverkan på mängden växthusgasutsläpp som orsakas av en individs transport. Men få tänker på miljöaspekten då de planerar sin semester: endast en av fem deltagare berättade att de beaktar miljökonsekvenserna i sina semesterplaner.

Över en fjärdedel av dem som deltog i undersökningen äger en fritidsbostad eller en del av en sådan. Nästan hälften av dem vore beredda att bygga om fritidsbostaden så att den producerar förnybar energi för eget bruk. Intresset för detta var störst bland deltagare i åldern 18–55.

På basis av analysen av enkätmaterialet verkar det också finnas en stark koppling mellan deltagarnas belåtenhet med livet och en hållbar livsstil, men orsakssambandet är inte klart.

”Belåtenheten kan förstärka den hållbara livsstilen, eller så kan den hållbara livsstilen leda till ökad belåtenhet. Det verkar ändå som om människor blir lyckligare då de satsar på immateriella saker”, berättar Mänty. På hösten kommer Sitra att publicera en mer omfattande utredning på basis av enkätmaterialet om hur stark kopplingen mellan en hållbar livsstil och lycka är i finländarnas vardag.

Ytterligare information om undersökningen

–    Enkäten Resursklok medborgare 2017: centrala fynd (PDF, på finska)

Vad handlar det om?