Nyheter
Anfallskriget som Ryssland inlett mot Ukraina orsakar enormt mänskligt lidande och omfattande materiella skador. Kriget kan också störta Europa och Finland in i en djupare energikris än idag. Inför ramförhandlingarna bör man inom Finlands energiekonomi också förbereda sig på det värsta, trots att man hoppas på det bästa.
Publicerad
1.4.2022
Direktör, Internationell verksamhet
Kuva: Topias Dean, Sitra
Regeringen samlas i början av april till ramförhandlingar, där riktlinjerna för statsekonomin för de fyra följande åren dras upp. Vi lägger fram följande åtgärder för diskussion:
Vi borde stärka metoder som redan används (som stöd för energirenoveringar och energirådgivning) för att förbättra energieffektiviteten så att de kan vidtas omedelbart. Till exempel kunde anslaget för energistöd åren 2023–2026 höjas till 160 miljoner euro per år. Anslaget för energiunderstöd för husbolag kunde höjas till 60 miljoner euro per år 2023–2026.
Vi måste satsa på kommunikation gällande möjligheterna till energibesparingar och energieffektivitet och utarbeta en kampanj som uppmuntrar medborgarna och företagen att delta i energisparåtgärder.
För att kunna åstadkomma snabba resultat borde vi stärka de befintliga metoderna, som stödet för att avstå från oljeuppvärmning i småhus och kommunala byggnader, energiunderstöd för bostadsbyggnader samt energistöd för företag och föreningar. Vi borde lägga till avkall på gasuppvärmning i grunderna för beviljande av stödet och öka anslagen åren 2023–2026.
Vi borde eliminera flaskhalsar för en snabb ökning av energilösningar, till exempel genom att snabbt utbilda montörer och gemensamt upphandla central utrustning.
Vi bör stödja energibolagen för att de snabbare än i nuläget ska övergå till icke-förbränningsbaserade lösningar som kan ersätta importerade bränslen vid fjärrvärmeproduktion. Stödet kan till exempel innebära en ökning av forsknings-, utvecklings- och innovationsstöd eller en höjning av anslaget för energistöd.
På längre sikt behöver vi stödja kraftfullt demonstrationsprojekt för att främja bland annat produktionen av havsbaserad vindkraft, vätgas och syntetiska bränslen samt icke-förbränningsbaserad fjärrvärme. Stödet skulle till exempel kunna utökas genom att höja forsknings-, utvecklings- och innovationsstöden.
Vi behöver stärka de befintliga (Finlands program för hållbar tillväxt: 5–7 miljoner euro 2022–2025) FUI-investeringarna i återvinning av näringsämnen betydligt. Detta kan göras genom att rikta stöd mot införande av nya tekniker och metoder för tillvaratagande och förädling av näringsämnen i gödsel och avloppsslam så att de kan användas som gödselpreparat vid odling.
Vi skulle kunna öka självförsörjningen avseende energi och näringsämnen inom jordbruket genom att öka investeringsstöd till biogasanläggningar som förenar biogasproduktion med tillvaratagande av näringsämnen och förädling av dessa till återvinningsgödsel.
Vi behöver påskynda tillståndsprocesserna för strategiskt viktiga investeringar som stöder den gröna omställningen och tryggar nödvändiga resurser för handläggningen av dessa.
Utöver kortsiktiga metoder behöver Finland en långsiktig plan. Digitala och gröna investeringar som skapar arbetstillfällen, förutsättningar för egen försörjning och exportmöjligheter påskyndas genom att utarbeta en strategisk plan vars genomförande statsrådets kansli svara för. Utöver att bevilja tillstånd har staten flera metoder för att påskynda investeringarna, som satsningar på kompetens, incitament och andra styrmedel, uppbyggnad av infrastruktur, offentlig upphandling samt direkt finansiering, till exempel via Business Finland, investeringsstöd och Klimatfonden.
På tröskeln till en energikris – vad kan vi lära oss av det förflutna?