Utredning: När artificiell intelligens används på rätt sätt främjar det förverkligandet av god förvaltning

Artificiell intelligens kan redan användas i många olika sammanhang och i framtiden kommer användningen att öka ytterligare inom den offentliga sektorn. Många arbeten blir enklare och kvaliteten på besluten blir bättre. Användningen av artificiell intelligens begränsas dock fortfarande av illusionen om den mänskliga handläggningens objektivitet och omfattning. I en alltmer komplex värld finns det ett allt större antal saker där maskiner är noggrannare och pålitligare än vi människor.

Risker är förknippade med nya tekniker, även artificiell intelligens. Det gäller att vara medveten om teknologiriskerna och också följa upp dem i och med att teknologin ständigt utvecklas. När det gäller lagstiftning håller situationen också på att förändras: den ökade användningen av artificiell intelligens inom den offentliga sektorn kräver att lagstiftningen uppdateras. Också EU-regleringen förändras.

I och med utvecklingen inom teknik och lagstiftning utvidgas användningsmöjligheterna för artificiell intelligens, vilket förutsätter samarbete och kompetensutveckling.

Utredningsarbetets slutsats är ett antal konkreta rekommendationer till åtgärder och för att utveckla regleringen av artificiell intelligens. Utredningen Tekoälyn käyttömahdollisuudet julkisella sektorilla – Oikeudelliset reunaehdot ja kansainvälinen vertailu (på finska, svensk resumé; Användningsmöjligheter för artificiell intelligens inom den offentliga sektorn – juridiska villkor och internationell jämförelse) lyfter fram bl.a. följande rekommendationer för att främja införandet av artificiell intelligens:

1. Påskyndande av pågående lagberedningsprojekt och beredning av annan reglering. Den pågående lagberedningen gällande automatiserat beslutsfattande och den offentliga förvaltningens datasystem har en omfattande inverkan på hur förutsättningarna för användning av artificiell intelligens inom den offentliga sektorn utformas. Vid beredningen gäller det att ta tillräckligt ställning till exempel till utnyttjande av självlärande artificiell intelligens. Utöver allmän reglering inom förvaltningen pågår även sektorsvis lagberedning. Tröskeln för att börja använda artificiell intelligens kunde sänkas, om vi samtidigt skulle börja använda frivilliga uppförandekoder och riskhanteringssystem.
2. En ökning av myndigheternas förståelse för artificiell intelligens. Fler erfarenheter via pilotprojekt, samarbete med den privata sektorn och till exempel ökad upphandlingskompetens är metoder för att få den förståelse som behövs för en effektiv användning av artificiell intelligens.
3. Artificiell intelligens möjliggör god och resultatrik förvaltning. Kraven på myndighetsverksamhet är grunden för en etiskt hållbar användning av artificiell intelligens, inte ett hinder. När artificiell intelligens används på rätt sätt främjar det förverkligandet av god förvaltning.
4. Fortsatta utredningar. Till exempel bör förutsättningarna för AI-baserat beslutsfattande som bygger på bedömningar utredas närmare än i nuläget.

Sitras mål är att med hjälp av det utförda utredningsarbetet bilda en uppfattning om de primära användningsområdena för artificiell intelligens inom den offentliga sektorn och synliggöra centrala juridiska villkor och kraven på god förvaltning gällande användningen av artificiell intelligens. Det kan inte understrykas tillräckligt att de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt principerna om god förvaltning som gäller den offentliga förvaltningen alltid gäller också när artificiell intelligens används.

Beredskapen att börja använda artificiell intelligens är en förutsättning för en effektiv och resultatrik myndighetsverksamhet i framtiden. Delvis är detta fallet redan nu, och därför är utveckling av lagstiftningen en brådskande fråga.